Gå till innehåll

Skogsskötsel

#Skogsskötsel

I begreppet skogsskötsel innefattas alla skogliga åtgärder som utförs i ett skogsbestånd: mark­beredning, föryngring (genom plantering eller naturlig föryngring), röjning, eventuell stamkvistning och gallring.

Syftet med en aktiv skogsskötsel är att påverka skogens utveckling så att skogsägaren når sina mål med skogen. I skogen finns alltid en konkurrens om ljus och kväve, och det påverkar i hög grad hur varje träd växer. Stormar och risker för olika skogsskador – som viltbete eller insekts- och svampangrepp – är andra viktiga faktorer att ta hänsyn till i skötseln. Eftersom målen för en skogsägare kan variera mycket gör också skogsskötseln det.

Om skogsägarens mål är att få så hög ekonomisk avkastning som möjligt så leder det till en viss typ av skogsskötsel som kan skilja sig markant från den skötsel som utförs i en skog där rekreations­värden eller biologisk mångfald är det viktigaste. Om målen handlar om högkvalitativt virke så blir skogsskötseln en annan än om största möjliga volymproduktion är det viktigaste, osv.

Det finns en mängd olika metoder inom skogsskötselområdet, där hyggesfria metoder har börjat diskuteras allt mer på senare år. I ett hyggesfritt bestånd, där det inte sker någon slutavverkning, blir skogsskötseln en konstant process för att forma skogen. I trakthyggesbruket, som är den dominerande metoden i Sverige i dag, avslutas en cykel av skogsskötsel i och med slutavverkningen, och en ny cykel startar när marken bereds för den nya trädgenerationen.

Ibland används begreppet skogsvård överlappande med skogsskötsel, här har vi valt att enbart använda begreppet skogsskötsel.

Artiklar & reportage

  1. Unikt viltparadis i Mälaren

    Läkaren Stefan Nydahl är passionerat intresserad av jakt. Det är därför han 2009 köpte Älgön, en ö på 146 ha i sydvästra Mälaren. Men det var först när han träffade viltförvaltaren Carl Pfeiff, som han förstod vilken oslipad diamant han förvärvat.

  2. Skötsel kan minska snytbaggeskadorna

    Skogsföretagen som är anslutna till miljöcertifieringen FSC, Forest Stewardship Council, har enats om att stegvis minska andelen plantor som behandlas med kemiska skyddsmedel.

  3. Jacob Palmstierna satsar på en skogsportfölj – och avslöjar knepen: "Sprid riskerna!"

    Jacob Palmstierna, finansmannen, företagskonsulten och styrelseproffset. Jacob Palmstierna, skogsägaren, friherren, fritänkaren och författaren. Vi träffar honom för ett samtal om skog, förbannade granåkrar och ägande.

  4. Kanadensare uppmanas leta tallbarkborrar

    Skogsmyndigheterna i den kanadensiska provinsen Alberta tar allmänheten till hjälp för att hitta tallar attackerade av skadeinsekten tallbarkborren. Telefonnumret 310-BUGS.

  5. Tillväxten i skogen: Rena bonnauktionen

    Tio procent, 20 procent, 50 procent. Ja, till och med 350 procent. Det har de senaste åren varit lite som en bonnauktion med olika rapporter om hur mycket bättre skogen kan växa om man bara satsar. Många skogsägare har säkert känt sig lite otillräckliga.

  6. Rik på röjning

    Skogsbränslepriserna stiger. Nu får du minst lika mycket för bränslet som för massaveden. Och säljer du skogsbränsle blir även de klena stammarna värda pengar. Det öppnar också för andra sätt att sköta skogen. I Hälsingland testas en energirik och

  7. Skogsstyrelsen vacklar om skogsvårdslagen

    Efter stormarna Gudrun och Per vill skogsägare plantera glesare. Hittills har Skogsstyrelsen sagt nej. Men nu vacklar de. - Man kan fundera på om lagstiftningen är väl avvägd, säger Skogsstyrelsens skogsskötselspecialist Jonas Bergquist till Skogsvärden.

  8. Klas Gustavsson, affärschef Skogssällskapet: "Sista chansen att greppa stormskogen"

    – Byt till gula maskiner! säger Klas Gustavsson. Efter insatser mot storm och insekter måste många vägar, vändplaner och diken underhållas. Eftersatt dikesunderhåll kan ge stora produktionssänkningar. Ett välskött vägsystem ökar värdet på skogen och

  9. Lönsamt. Stormsäkert. Olagligt.

    Glesplantering kan vara ett mycket lönsamt alternativ, framförallt på stormkänsliga granmarker. En lyckad plantering med 1 000 plantor per hektar ger nästan lika hög volymproduktion som en vanlig plantering med 3 000 plantor per hektar. Den skogsägare som

  10. Ask och alm – borta om bara tio år

    På nittiotalet var eken allvarligt hotad i Sverige. Under 2000-talet har hoppet tänts igen. Nu är istället asken och almen i fokus.