Skogsskötsel

#Skogsskötsel

I begreppet skogsskötsel innefattas alla skogliga åtgärder som utförs i ett skogsbestånd: mark­beredning, föryngring (genom plantering eller naturlig föryngring), röjning, eventuell stamkvistning och gallring.

Syftet med en aktiv skogsskötsel är att påverka skogens utveckling så att skogsägaren når sina mål med skogen. I skogen finns alltid en konkurrens om ljus och kväve, och det påverkar i hög grad hur varje träd växer. Stormar och risker för olika skogsskador – som viltbete eller insekts- och svampangrepp – är andra viktiga faktorer att ta hänsyn till i skötseln. Eftersom målen för en skogsägare kan variera mycket gör också skogsskötseln det.

Om skogsägarens mål är att få så hög ekonomisk avkastning som möjligt så leder det till en viss typ av skogsskötsel som kan skilja sig markant från den skötsel som utförs i en skog där rekreations­värden eller biologisk mångfald är det viktigaste. Om målen handlar om högkvalitativt virke så blir skogsskötseln en annan än om största möjliga volymproduktion är det viktigaste, osv.

Det finns en mängd olika metoder inom skogsskötselområdet, där hyggesfria metoder har börjat diskuteras allt mer på senare år. I ett hyggesfritt bestånd, där det inte sker någon slutavverkning, blir skogsskötseln en konstant process för att forma skogen. I trakthyggesbruket, som är den dominerande metoden i Sverige i dag, avslutas en cykel av skogsskötsel i och med slutavverkningen, och en ny cykel startar när marken bereds för den nya trädgenerationen.

Ibland används begreppet skogsvård överlappande med skogsskötsel, här har vi valt att enbart använda begreppet skogsskötsel.

Artiklar & reportage

  1. Aska effektivt sätt att skydda skogsplantor mot snytbaggen

    Snytbaggen orsakar varje år skador för hundratals miljoner kronor i svenska planteringar. Nu visar ny forskning, som Skogssällskapet finansierat, att askåterföring i skogen ger plantorna ett välbehövligt tillskott av kisel som samtidigt skyddar mot

  2. Så kan du röja i ett eftersatt bestånd

    Har du köpt eller tagit över en skogsfastighet där en del av skogen ser ut som en tät vägg med metspön? Då har du ett så kallat "eftersatt" bestånd. Karin Fällman Lillqvist, hållbarhets­chef med bakgrund som röjningsforskare, förklarar hur du bäst går

  3. Skogsägarskolan: Så lyckas du med skogsplanteringen

    Sommaren är på intåg och för många skogsägare är det lika med planteringstid i skogen. Att sätta rätt planta på rätt plats underlättar föryngringen – men hur, var och när ska man göra det? Staffan Mattsson, verksamhetsutvecklare på Skogssällskapet, guidar

  4. Panelsamtal: Markbered­ningen ska bli mer skonsam

    Markberedning är i regel en förutsättning för en lyckad föryngring. Samtidigt kan det skada fornlämningar och påverka mark, vatten, vegetation och utsläpp av växthusgaser negativt. Många tycker dessutom att markberedning är fult. Vi bjöd in till ett

  5. Från jord till skog – här trivs våra vanligaste trädslag

    Skogen är mer än bara träden vi ser. Det är i jorden allting börjar. Att ha koll på din fastighets markförhållanden är viktigt för såväl valet av trädslag som trädens tillväxt. Här reder vi ut var våra vanligaste trädslag trivs och växer bäst!

  6. Ny forskning bekräftar: Dags att säga adjö till kvadrat­förbandet

    Spelar det någon roll för volymproduktion eller virkeskvalitet hur plantorna ställs i relation till varandra? Svaret är nej! Av flera skäl kan det tvärtom finnas fördelar att lämna det traditionella ”kvadratförbandet”. Det har doktoranden Mostarin Ara vid

  7. Schackrute­huggning ger vidgade vyer i Umeå

    Går det att kombinera hyggesfri skogsskötsel med traditionella avverkningsmetoder? För att få svar på den frågan genomför Umeå kommun tillsammans med Skogssällskapet och SLU ett skogligt demonstrationsförsök i form av en schackrute­mönstrad avverkning i

  8. Stor potential i bokskogen med aktiv skötsel

    På Hallandsåsens sydsluttning är Skogssällskapet i full gång med gallring på sin bokskogsdominerade fastighet Solberget. "Målet är att gynna tillväxt och naturlig föryngring på lång sikt", säger skogs­förvaltaren Johan Nilsson.

  9. Mekaniska snytbaggeskydd fungerar visar ny forskning

    De insekticider som tidigare användes för att motverka snytbaggeangrepp är på väg att fasas ut och ersätts av mekaniska snytbaggeskydd. Men hur väl fungerar dessa egentligen? Ett nytt forskningsprojekt vid Skogforsk och SLU, finansierat av Skogssällskapet

  10. Hos skogsägaren Fredrik Solgesjö ska bärriset ge ett rikt djurliv

    Rätt träd på rätt plats, tall och bärris i symbios och ett foderskapande tänk i alla led. Skogsägaren Fredrik Solgesjös främsta prioritet är att skapa en harmoni mellan viltbruk och skogsbruk på sin fastighet i S:t Annas skärgård.