Vi har gjort Sveriges skogar och skogsägare rikare sedan 1912. Våra erfarna rådgivare hjälper dig – oavsett om du vill maximera intäkter, jakt eller naturvärden.

Skogsskötsel

#Skogsskötsel

I begreppet skogsskötsel innefattas alla skogliga åtgärder som utförs i ett skogsbestånd: mark­beredning, föryngring (genom plantering eller naturlig föryngring), röjning, eventuell stamkvistning och gallring.

Syftet med en aktiv skogsskötsel är att påverka skogens utveckling så att skogsägaren når sina mål med skogen. I skogen finns alltid en konkurrens om ljus och kväve, och det påverkar i hög grad hur varje träd växer. Stormar och risker för olika skogsskador – som viltbete eller insekts- och svampangrepp – är andra viktiga faktorer att ta hänsyn till i skötseln. Eftersom målen för en skogsägare kan variera mycket gör också skogsskötseln det.

Om skogsägarens mål är att få så hög ekonomisk avkastning som möjligt så leder det till en viss typ av skogsskötsel som kan skilja sig markant från den skötsel som utförs i en skog där rekreations­värden eller biologisk mångfald är det viktigaste. Om målen handlar om högkvalitativt virke så blir skogsskötseln en annan än om största möjliga volymproduktion är det viktigaste, osv.

Det finns en mängd olika metoder inom skogsskötselområdet, där hyggesfria metoder har börjat diskuteras allt mer på senare år. I ett hyggesfritt bestånd, där det inte sker någon slutavverkning, blir skogsskötseln en konstant process för att forma skogen. I trakthyggesbruket, som är den dominerande metoden i Sverige i dag, avslutas en cykel av skogsskötsel i och med slutavverkningen, och en ny cykel startar när marken bereds för den nya trädgenerationen.

Ibland används begreppet skogsvård överlappande med skogsskötsel, här har vi valt att enbart använda begreppet skogsskötsel.

Artiklar & reportage

  1. Psykologin bakom granifieringen: Därför väljer vi granen framför tallen

    Vilka nutida förklaringar ligger bakom den ökade granifieringen i Sverige? Vi har hittat svaren i viltbetet och ekonomin – men även i människans vanebeteenden och normer.

  2. Skogens konung – så blev granen störst och starkast i skogen

    I ett historiskt perspektiv är granen ett av Sveriges yngsta skogsträd – ändå är det vårt vanligaste trädslag i dag. Vad beror det på – finns svaren i vår förhistoria? Skogshistorikern Matts Lindbladh ger oss en introduktion till granens intåg i Sverige.

  3. Ny studie om samband mellan vindfällen och risken för barkborreangrepp

    Hur stor mängd vindfällen av gran går det att lämna kvar efter en storm utan att riskera angrepp av granbarkborre under följande år? I ett projekt vid SLU, finansierat av Skogssällskapet, har fyra områden i norra Sverige studerats.

  4. Större naturvårdsnytta när hyggets ekologiska minne tas tillvara

    Hyggen på skogsmark som tidigare varit ängsmark har fler växt- och fjärilsarter än hyggen med skogsbak­grund. Genom att ta hänsyn till hyggets ekologiska minne från tiden som ängs- eller betesmark, skulle skogsbruket kunna nå längre i sitt

  5. Forskarens råd: Använd fler kloner om hybridaspen ska föryngras med rotskott

    En ny unik studie, finansierad av Skogssällskapet, visar på minskning av genetisk variation i de nya generationer av hybridasp som skapas vid rotskottsföryngring. – Sådana förändringar i klonsammansättningen kan öka risken för skador, men det kan

  6. 10 tips för klimatsmart skogsskötsel

    Mildare vintrar och kraftigare vindar – i takt med ett förändrat klimat blir det allt viktigare att se över sin skogsskötsel och anpassa den till nya förhållanden. Skogssällskapets förvaltare Lars Granberg ger tio tips på hur du sköter din skog

  7. ”Ekonomin och klimatet hänger ihop”

    En variation av trädslag för att sprida riskerna och satsningar på nya vägar för att minska transportsträckorna – hos Skogssällskapets kund Domarbo Skog är klimatfrågan en självklar del i en långsiktig vision.

  8. Examensarbeten ska ge ny kunskap om hur den lettiska skogen växer

    I Lettland växer skogen snabbt. Att tillväxten underskattas i befintliga tillväxtmodeller försvårar planeringen i skogsbruket och det behövs mer kunskap inom flera andra områden. Nu finansierar Skogssällskapet fem examensarbeten för att få veta mer om

  9. Naturvård bland kulturminnen och fotbollsplaner

    I Svenljunga, i Västergötland, ligger flera skogs- och grönområden insprängda i tätorten. Här finns fornåkrar, idrottsplats och så den omtyckta hembygdsparken som på sommaren samlar invånarna för teater, utställningar och midsommarfirande. Mitt i allt

  10. Trädval i blädning görs på lösa grunder

    Tillväxten för de träd som står kvar efter blädning i fullskiktad granskog påverkas inte av vilka träd som avverkats i den närmaste omgivningen. Det framgår av en ny studie från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, som Skogssällskapet finansierat.