Gå till innehåll

Skogsskötsel

#Skogsskötsel

I begreppet skogsskötsel innefattas alla skogliga åtgärder som utförs i ett skogsbestånd: mark­beredning, föryngring (genom plantering eller naturlig föryngring), röjning, eventuell stamkvistning och gallring.

Syftet med en aktiv skogsskötsel är att påverka skogens utveckling så att skogsägaren når sina mål med skogen. I skogen finns alltid en konkurrens om ljus och kväve, och det påverkar i hög grad hur varje träd växer. Stormar och risker för olika skogsskador – som viltbete eller insekts- och svampangrepp – är andra viktiga faktorer att ta hänsyn till i skötseln. Eftersom målen för en skogsägare kan variera mycket gör också skogsskötseln det.

Om skogsägarens mål är att få så hög ekonomisk avkastning som möjligt så leder det till en viss typ av skogsskötsel som kan skilja sig markant från den skötsel som utförs i en skog där rekreations­värden eller biologisk mångfald är det viktigaste. Om målen handlar om högkvalitativt virke så blir skogsskötseln en annan än om största möjliga volymproduktion är det viktigaste, osv.

Det finns en mängd olika metoder inom skogsskötselområdet, där hyggesfria metoder har börjat diskuteras allt mer på senare år. I ett hyggesfritt bestånd, där det inte sker någon slutavverkning, blir skogsskötseln en konstant process för att forma skogen. I trakthyggesbruket, som är den dominerande metoden i Sverige i dag, avslutas en cykel av skogsskötsel i och med slutavverkningen, och en ny cykel startar när marken bereds för den nya trädgenerationen.

Ibland används begreppet skogsvård överlappande med skogsskötsel, här har vi valt att enbart använda begreppet skogsskötsel.

Artiklar & reportage

  1. Älgen mår bäst i blandskog

    Som skogsägare innebär det en risk att satsa på blandskog eftersom älgen gärna äter tall- och björkplantor. Men med smarta beslut i skötseln kan riskerna minimeras, och då finns det mycket att vinna på blandskogen – inte minst för jaktintresserade.

  2. Spaning: Så använder vi skogen i framtiden

    Proteinrikt foder, hållbara textilier och förnyelsebara drivmedel – trä som råvara ser ut att bli allt viktigare i framtiden. Men vilken roll kommer blandskogen att spela? Magnus Hallberg på Processum och Magnus Matisons på BioFuel Region ger oss en

  3. Blandskogen viktig för naturvården

    Positiva effekter för den biologiska mångfalden, ökat välbefinnande för människan och minskad risk för skador – blandskogens nytta för naturvården är stor. Det berättar skogsekologen Adam Felton.

  4. Med blandskog sprids risken

    – Skogsägare som vill göra något annorlunda, som har egna mål och ett hum om konsekvenserna, bidrar definitivt till samhällets mål om ett mer varierat skogsbruk.

  5. Skogsägaren Martin Hedberg skapar blandskogar för klimat och mångfald

    Hans skogsbruk ska ge robusta skogar som klarar ett förändrat klimat. Med mångfald av trädarter vill skogsägaren och meteorologen Martin Hedberg också bevara skogens biologiska mångfald.

  6. Föryngringsstarten viktig i skapandet av blandskog

    Vad är det långsiktiga målet? Vilka värden är viktigast? Lägger du för många ägg i samma korg? Vill du ha hjälp att skapa mer mångfald? Sådana frågor blir allt viktigare i samtalen med uppdragsgivarna, menar Lennart Nilsson på Skogssällskapet i Falun.

  7. Blandskogen genom tiderna – vanligare för hundra år sedan

    – Svenskt skogsbruk håller på att öppna för alternativa skötselmetoder där blandskogar är en möjlighet. Det säger Thies Eggers på Skogssällskapet.

  8. Hägn visar viltbetets effekter på Skogssällskapets fastighet Rydsmon

    Varför kan en älg passera tre tallplantor för att börja äta på den fjärde? Och hur stor skillnad blir det med ett hägn? Vi åkte på skogsdag på Skogssällskapets fastighet Rydsmon tillsammans med Märtha Wallgren, Skogforsk, för att diskutera viltbete och

  9. Branden ger skogen nytt liv

    Frön som legat gömda i marken i hundratals år börjar gro. Skalbaggar som flyger mil för att lägga sina ägg i den förkolnade veden. En naturvårds­bränning kan ha många spektakulära effekter.

  10. Forskare om Phytophthora-skadorna i svenska skogar: "Vi sprider kunskapen – och söker bot"

    Markbundna, mikroskopiska ”algsvampar” av släktet Phytophthora orsakar nu skogsskador på många håll i världen. I Sverige drabbas främst bok- och ekskogar i södra delen av landet, men skadegöraren riskerar att sprida sig till andra trädslag och växter.