Gå till innehåll

Skogsskötsel

#Skogsskötsel

I begreppet skogsskötsel innefattas alla skogliga åtgärder som utförs i ett skogsbestånd: mark­beredning, föryngring (genom plantering eller naturlig föryngring), röjning, eventuell stamkvistning och gallring.

Syftet med en aktiv skogsskötsel är att påverka skogens utveckling så att skogsägaren når sina mål med skogen. I skogen finns alltid en konkurrens om ljus och kväve, och det påverkar i hög grad hur varje träd växer. Stormar och risker för olika skogsskador – som viltbete eller insekts- och svampangrepp – är andra viktiga faktorer att ta hänsyn till i skötseln. Eftersom målen för en skogsägare kan variera mycket gör också skogsskötseln det.

Om skogsägarens mål är att få så hög ekonomisk avkastning som möjligt så leder det till en viss typ av skogsskötsel som kan skilja sig markant från den skötsel som utförs i en skog där rekreations­värden eller biologisk mångfald är det viktigaste. Om målen handlar om högkvalitativt virke så blir skogsskötseln en annan än om största möjliga volymproduktion är det viktigaste, osv.

Det finns en mängd olika metoder inom skogsskötselområdet, där hyggesfria metoder har börjat diskuteras allt mer på senare år. I ett hyggesfritt bestånd, där det inte sker någon slutavverkning, blir skogsskötseln en konstant process för att forma skogen. I trakthyggesbruket, som är den dominerande metoden i Sverige i dag, avslutas en cykel av skogsskötsel i och med slutavverkningen, och en ny cykel startar när marken bereds för den nya trädgenerationen.

Ibland används begreppet skogsvård överlappande med skogsskötsel, här har vi valt att enbart använda begreppet skogsskötsel.

Artiklar & reportage

  1. Vem betalar för finskogen?

    Många tycker att hyggen är fula – men för skogsägaren är hyggesbruk det mest lönsamma och effektiva. Det finns alternativa metoder, men de är alla mindre ekonomiska. Så vem ska betala för skogens andra värden?

  2. Mölndal satsar på samråd om tätortsnära skog

    Tätortsnära skogsbruk kräver stor hänsyn, omfattande planering och flera olika skötselmetoder. I Mölndals kommun har man skapat en brett sammansatt referensgrupp för att förankra kommunens skogsbruks­åtgärder.

  3. Hygge eller inte hygge – Du kan välja båda

    Trakthyggesbruk och hyggesfritt skogsbruk ställs ofta mot varandra. Men det är att tänka och argumentera fel, menar Skogsstyrelsens expert på hyggesfritt skogsbruk, Carl Appelqvist: "Skogsägare kan använda båda metoderna."

  4. Ny kunskap om föryngring och skötsel vid hyggesfritt skogsbruk

    Nu avslutas ett forskningsprojekt vid SLU, som Skogssällskapet har finansierat, som ger ett nytt verktyg för beräkning av självföryngring och underlag för omställning till hyggesfritt skogsbruk.

  5. Björkskog kräver aktiv skötsel

    Att få björk att etablera sig och växa är inte svårt. Men vill man ha hög virkeskvalitet måste skogen skötas aktivt. Tidig röjning och två gallringar är nödvändiga.

  6. Björken ska röjas två gånger

    Magnus Strandberg, viltförvaltare hos Skogssällskapet, sticker ut hakan och hävdar att björken ska röjas två gånger. Det minskar betestrycket på tall och förbättrar tillväxten för både barr- och lövskog.

  7. Planteringspunkten viktigare än avståndet vid föryngring

    Urban Nilsson, professor på SLU i Alnarp, har genomfört föryngringsförsök på contorta, gran och tall. Hans studier visar att avståndet mellan plantorna varken påverkar kvalitet eller tillväxt.

  8. Myter och sanningar om contorta på välbesökt skogsdag i Jämtland

    Contorta växer snabbt i jämförelse med vår inhemska tall, och på vissa marker har den betydligt bättre förutsättningar. På Skogssällskapets fastighet Västerälven har 100 hektar planterats med contortatall. På en skogsdag 1 juni fick deltagarna lära sig

  9. Askskottsjukan – hot och hopp

    I Sverige är i dag nästan varenda ask infekterad av askskottsjukan. Men alla dör inte. Vissa askar äger en genetisk motståndskraft mot sjukdomen, något som forskare vid SLU tittat närmare på. Hoppet om att asken ska finnas kvar i skogen och

  10. Utmaningar och möjligheter med hyggesfritt skogsbruk

    22 april samlades 21 deltagare från bland annat Skogssällskapet, Skogsstyrelsen, SLU och ett flertal kommuner för att lära sig mer om föryngring vid hyggesfritt skogsbruk. Exkursionen leddes av Lars Drössler som forskar på självföryngring i barrskog.