Debattinlägg i Land Skogsbruk: Vi arbetsgivare måste sätta ner foten

Debattinlägget publicerades i Land Skogsbruk 24 augusti 2020.

En nyligen publicerad studie vid SLU granskar kulturen på jägmästar­programmet. Forskarna Stina Powell och Ann Grubbström visar att kulturen tar sig uttryck i sexistiska skämt och trakasserier, som på många sätt får fortgå utan att det får några konsekvenser.

I studien har forskarna intervjuat studenter, lärare och ledare, både enskilt och i fokusgrupper.

Deltagarna i studien pekar på en polarisering mellan två grupper, där den ena gruppen står för en traditionellt manlig kultur där skogsproduktion, jakt och köttätande är norm.

Den andra gruppen, i vilken många kvinnor ingår, utmanar denna norm och lyfter fram hållbarhet, naturvård och vegetarisk kost som ideal. Polariseringen, menar forskarna, har sedan lett till trakasserier mot kvinnor i gruppen.

Skogsbranschen är full av människor med olika perspektiv, och så ska det också vara. Skogsproduktion och hållbarhet är båda helt centrala frågor inom skogsbruket, och här måste olika åsikter få finnas och debatteras, så att skogsbruket förs framåt.

Det är beklämmande att höra att den typen av åsiktsskillnader i vissa fall leder till sexuella trakasserier.

När trakasserier har förts fram till lärare och ledare på universitetet har kvinnorna upplevt att det inte fått några effekter, vilket lett till att utsatta kvinnor upplevt ensamhet och utsatthet, och en känsla av att det är lönlöst att säga ifrån.

Forskarna lyfter hur viktigt det är att uppmärksamma vad som händer i miljöer som är ”dolda” för lärare och ledning, till exempel inom studentkåren och i sociala medier.

Här har vi som arbetsgivare inom skogsbranschen en viktig roll att spela, både när studenterna kommer ut på arbetsmarknaden, och i våra möten med nya studenter på de skogliga utbildningarna.

I varje möte med skogliga studenter, på mässor och näringslivsdagar, behöver vi vara tydliga med att vi som arbetsgivare inte tolererar diskriminering och trakasserier.

På våra arbetsplatser måste nolltoleransen mot diskriminering, som vi är övertygade om att alla seriösa företag och organisationer har i dag, efterlevas i praktiken. Gör den inte det ska det få konsekvenser – även om det är obekvämt.

Alla medarbetare ska känna sig trygga i att en orätt följs upp, att ledare i organisationen där man arbetar tar ens erfarenheter på allvar och inte sopar obekväma sanningar under mattan. Detsamma ska gälla på våra universitet och högskolor.

Om skogsbranschen ska kunna locka unga människor i framtiden är det här en självklarhet.

Inom skogsbranschen är vi många som helt eller delvis konkurrerar på marknaden. Men här bör vi stå enade. Vi får inte glömma de vittnesmål som kommit fram under #slutavverkat, ett upprop som fått många positiva effekter – som till exempel bildandet av NYKS (Nätverket för yrkesverksamma kvinnor i skogsbranschen).

Nu är det vår uppgift att se till att skogsbranschen lever som vi lär i våra olika policyer och jämställdhetsplaner. Det är ett ständigt pågående arbete, där vi aldrig kan luta oss tillbaka och tro att vi är färdiga, utan vi måste ständigt jobba med frågan och förbättra oss. Så tänker vi på Skogssällskapet.

Vi hoppas att alla Sveriges skogliga företag och organisationer håller med.