Vi har gjort Sveriges skogar och skogsägare rikare sedan 1912. Våra erfarna rådgivare hjälper dig – oavsett om du vill maximera intäkter, jakt eller naturvärden.

Frågor och svar med anledning av Slaget om skogen i Vetenskapens värld

Måndag 20 september sändes det första avsnittet av Vetenskapens världs nya programserie Slaget om skogen. Här svarar Skogssällskapets hållbarhetschef Karin Fällman Lillqvist på fyra frågor och svar om hur Skogssällskapet ser på programserien.

Läs debattartikeln som Skogssällskapet fått publicerad i flera länsmedier:

Ensidig bild av skogsbruket ökar polariseringen

Karin Fällman Lillqvist. Foto: Ulrika Lagerlöf

Karin Fällman Lillqvist

1. Varför reagerar Skogssällskapet mot Vetenskapens världs programserie?

– I programmet sätts produktion mot miljö, jakten på råvara ställs mot biologisk mångfald. Det framstår som att det finns två sidor som står i direkt motsats till varandra i debatten, och som står för två totalt olika sätt att bruka skogen. Att det svenska skogsbruket är betydligt mer varierat än så framgår inte.

– I Sverige har vi en världsunik mångfald i skogsägandet med 320 000 privata skogsägare som alla har sina mål och intressen med att äga skog. Olika mål med skogsägandet ger olika skogsskötsel och i dag skapas unga skogar som är mycket mer variationsrika än gårdagens. Sedan 1990-talet har skogsbruket dessutom gått igenom ett paradigmskifte när det gäller naturhänsyn och variation i brukandet. Men det är fortfarande skogarna som planterades innan dess som är våra uppväxta skogar och som nu avverkas. Det tar tid att se den förändring som har skett i skogen, och som sker varje dag på de fastigheter som Skogssällskapet sköter. I debatten saknas, som så ofta, flera perspektiv. Sveriges skogar består av betydligt mer variation än vad som kommer fram i debatten.

2. Vilken sorts skogsbruk står Skogssällskapet för?

– Att skogsprodukter behövs i klimatomställningen som ersättning för fossila produkter är nog de flesta överens om. Samtidigt finns en debatt kring avvägningen mellan att avverka skogen eller låta den stå kvar, för att gynna biologisk mångfald och binda koldioxid. Skogssällskapets ändamål är att verka för skogshushållning och naturvård. Det innebär att vi tror på ett skogsbruk som är rationellt och ekonomiskt hållbart – vi behöver förnybar råvara och den måste tas fram på ett sätt som blir lönsamt för samtliga parter som är en del i kedjan. Att skapa hyggen är i dag det mest effektiva sättet att skörda skogsråvara. Där det tidigare stod en tät granskog kan ett hygge dessutom ge möjlighet för arter som tryckts undan att komma igen, och i nyplanteringen ges utrymme för rika inslag av olika sorters lövträd. För att bruka den svenska skogen ansvarsfullt menar vi att det krävs en blandning av metoder och tillvägagångssätt där hyggen och hyggesfria metoder kan samverka och tillsammans skapa en variationsrik skog som ger förnybar råvara i omställningen till bioekonomi samtidigt som den biologiska mångfalden värnas.

3. Hur jobbar Skogssällskapet med den biologiska mångfalden?

– Skogssällskapet strävar efter att vara i framkant i naturvårdsfrågorna inom skogsbruket, och vi jobbar aktivt för att avsatta områden med klass NS (Naturvård Skötsel) ska skötas aktivt så att den biologiska mångfalden ökar. Vi jobbar med vilt- och naturvårdsanpassad skogsskötsel och vill hjälpa våra kunder att se olika värden på skogsfastigheten, där biologiska värden och upplevelsevärden ibland kan värderas högre än de rent ekonomiska. Skogssällskapets avkastning delas varje år ut till forskning om skogshushållning och naturvård. Vi finansierar varje år ett antal forskningsprojekt om biologisk mångfald vars resultat vi sedan implementerar i vår verksamhet genom utbildning för skogsförvaltare, kommunikationsinsatser och opinionsbildning.

4. Vad tycker Skogssällskapet om de fakta som redovisas i Vetenskapens värld?

– I Vetenskapens värld lyfts forskare från flera olika fält fram som får berätta om sin forskning, vilket vi tycker är bra. Skogssällskapet finansierar forskare inom många olika områden, och i Vetenskapens värld blir det tydligt hur viktigt det är att inom forskningen belysa ämnen ur flera perspektiv. Det blir dock tydligt hur urvalet spelar roll för vilken bild som förmedlas till tittaren. I programmet, precis som i debatten om skogen i stort, väljs resultat och tidsperioder ut för att bevisa ett resonemang, när helheten egentligen ger en mer komplex bild. Det är också olyckligt att man i programmet inte gör skillnad mellan påståenden som grundar sig på någons personliga tyckande, och fakta som tagits fram genom evidensbaserad forskning.

– På Skogssällskapet reagerar vi dessutom på den bild som förs fram av gödsling och GMO i första avsnittet av Slaget om skogen. Den verksamhet som bedrivs vid Umeå Plant Science Center är försöksverksamhet och de genmodifierade plantor som tas fram där är strikt förbjudna att sprida i den svenska naturen. Det framgår inte av programmet. Den bild som förs fram av gödsling är också missvisande. Under 2020 gödslades 42 000 hektar av den svenska skogsmarksarealen. Det är att jämföra med 250 000 hektar som anmäldes för slutavverkning. I programmet framstår det som att i princip all skogsmark gödslas tio-femton år innan slutavverkning, när det i själva verket är en liten andel.

Vill du prenumerera...

...på vårt nyhetsbrev?

Fyll i din e-postadress här. Nyhetsbrevet innehåller tips och ny kunskap och skickas ut en gång i månaden.

...på Tidningen Skogsvärden?

Fyll i dina uppgifter här. Tidningen skickas därefter kostnadsfritt hem till dig fyra gånger per år.