Debatt: Konsten att komma överens med älgen
I Sverige är vi stolta över vår nationalsymbol älgen, samtidigt som älg och annat klövvilt står för omfattande viltskador i våra ungskogar. Debatten om lämpliga avskjutningsnivåer går periodvis hög, men jakt är inte enda sättet att minska betesskadorna. Vi vill uppmana Sveriges skogsägare att skapa mer viltfoder i skogen, skriver företrädare för Skogssällskapet i en debattartikel som publiceras i en rad länstidningar.
Höstens intåg innebär högsäsong i skogen. Utöver ivriga svampplockare ger sig en kvarts miljon jägare snart ut i skog och mark för älgjakten.
I Sverige fälldes förra året 50 000 älgar. Att få tillgång till klimatsmart älgkött är viktigt för många familjer, men sedan älgens stora comeback i slutet av sjuttiotalet har jakten också varit det främsta verktyget för att begränsa älgens betesskador.
Älg och annat klövvilt utgör nämligen en stor utmaning för svenska skogsägare när de bryter av och äter toppskotten på unga tallar och lövträd. Dessutom skadas träden av barkgnag och fejning – när djuren skrubbar hornen mot träden för att markera revir eller avlägsna gammal hud.
Varje år handlar det om miljardbelopp som går förlorade för svenska skogsägare. Samtidigt är älgpopulationen på tillbakagång och jakten räcker inte som lösning på problemet. Därför vill vi uppmana dig som skogsägare att bidra till att vilt och skog bättre ska kunna samexistera.
- Öka mängden bärris. Älg och annat klövvilt älskar blåbär- och lingonris, men dessa missgynnas i täta granskogar. Gynna bärriset genom att glesa ut i barrskogen så solljus når ner till markvegetationen.
- Låt lövträd ta plats. Längs skogsbilvägar, i bryn och andra kantzoner kan lövträd som rönn, asp, sälg och ek ges utrymme. Låt redan betade tallar och lövträd stå kvar vid röjning. Då ökar du mängden foder i landskapet och bidrar till mer mångfald i skogen.
- Lämna rishögar med löv och tall vid slutavverkning. Om grenar och toppar lämnas kvar i skogen kommer älgen till ett färdigdukat bord. Lägg granriset underst och löv och talltoppar överst, så kommer viltet åt det även vid en snörik vinter.
- Öka föryngringen av tall. Om vi tillsammans ökar mängden tall i landskapet blir betestrycket på våra planterade tallungskogar lägre totalt sett. Har du stora problem med viltbete kan det vara bra att föryngra tallen naturligt, med hjälp av fröträd, eftersom det ofta ger mängder av tallplantor.
- Få kontroll på det totala betestrycket. Ofta får älgen skulden för skogsskadorna. Samtidigt visar forskning att älgen äter mer tall när hjortarna blir fler, eftersom dov- och kronhjort konkurrerar med älgen om maten. För att begränsa skadorna behöver du därför ha koll på alla klövviltarter på fastigheten.
Om vi skogsägare tänker in viltet i vår skogsskötsel är mycket vunnet. Då kan vi minska betesskadorna, öka den biologiska mångfalden och skapa härliga skogar för alla att vistas i – för både människa och klövvilt.
Karin Fällman Lillqvist, hållbarhetschef Skogssällskapet
Johan Asp, viltexpert Skogssällskapet