Skelettskogar, myror och sjuka almar får miljonanslag
Tretton projekt inom skogshushållning och naturvård tilldelas totalt 19 miljoner kronor i årets anslagsprocess från den allmännyttiga stiftelsen Skogssällskapet, en av Sveriges största privata finansiärer av skoglig forskning. Markberedning, myror, almsjuka och skelettskogar är några av ämnena som ska undersökas närmare.
– Både skogsägare och skogen själv ska få nytta av den forskning som Skogssällskapet finansierar. Därför ger vi anslag till vitt skilda projekt om skog, skogsskötsel och naturvård. I år kan vi dela ut mer pengar än något tidigare år, säger Karin Fällman Lillqvist, hållbarhetschef på Skogssällskapet.
Vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, ska man forska på vilka naturvärden som finns när så kallade ”skelettskogar” lämnas kvar i landskapet.
– De omfattande granbarkborreangreppen har lett till många döda granar ute i skogarna, men vi vet väldigt lite om vilka naturvärden vi skulle kunna gynna genom att lämna dessa som död ved i landskapet, något som forskarna ska titta närmare på, säger Karin Fällman Lillqvist.
SLU får även anslag för bland annat ett projekt om snö- och vindkartor, som kan ge viktig kunskap om riskerna för stormfällning och snöbrott i olika områden, samt ett projekt som ska studera trädens vattencykel med hjälp av radarmätningar.
Finska Naturresursinstitutet (Luke) får anslag för ett projekt om hur myror påverkas vid avverkning och hur skogsbruket kan anpassas för att i högre utsträckning bevara stackmyror.
– Stackmyrornas betydelse för den boreala skogens ekosystem har blivit mer och mer uppmärksammat, och här behövs verkligen mer kunskap om hur olika skogsskötselmetoder påverkar myrorna, säger Karin Fällman Lillqvist.
Skogforsk får anslag för ett projekt om markberedningens effekter på skogens kol- och kvävebindning.
– Markberedning används inom skogsbruket för att få bra plantetablering och gynna tillväxten, men det finns samtidigt en oro för att markberedning bidrar till kolutsläpp från marken. Här används ett redan etablerat försök för att mäta de långsiktiga effekterna av markberedning och gödsling på kolförråd och kvävebindning, säger Karin Fällman Lillqvist.
Svenska almar är i dag kritiskt hotade av almsjukan som orsakas av en skadesvamp, men det finns almar som är mer resistenta mot almsjukan och mikrober (svampar och bakterier) är en del i att stimulera motståndskraften. Vid Linnéuniversitetet får man därför anslag för ett projekt som ska studera hur mikrober kan användas för att få fram mer resistenta almar. Projektet är en del i ett nationellt samarbetsprojekt för att rädda almen.
Pressbild på Karin Fällman Lillqvist Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Om forskningsmedlen
- Den allmännyttiga stiftelsen Skogssällskapet är en av Sveriges största privata finansiärer av forskning om skogshushållning och naturvård.
- Varje år delar stiftelsen ut anslag till forskning och kunskapsutveckling, kommunikation och kunskapsspridning.
- Skogssällskapet finansierar i första hand tillämpad forskning, för att tydligt kunna se nyttan av de projekt som får anslag.
- Bidragsbeloppen kan variera från några hundra tusen upp till några miljoner kronor. De mest omfattande forskningsprojekten tar lång tid och de flesta spänner över flera år.
- Pengarna kommer från avkastningen från Skogssällskapets förvaltning av egen och kunders skog.
Samtliga projekt som får anslag från Skogssällskapet 2023:
- FRAS II, Framtidens skogsskötsel i Södra Sverige 2. SLU, i samarbete med Skogforsk och Linnéuniversitetet, startar upp en ny omgång av programmet för skogsskötselforskning med södra Sverige i fokus. Skogssällskapet är en av flera finansiärer från näringslivet.
- High biodiversity and low pest risks forests with six-legged forester (ANTFOREST), Jouni Sorvari, Luke. Stackmyror spelar en ekologiskt viktig roll i boreala skogar. I projektet ska rekommendationer tas fram för hur skogsbruket kan anpassas för att i högre utsträckning bevara stackmyrorna vid avverkning.
- Hur påverkar markberedning kol- och kväveförråd i mark och biomassa efter 15-20 år? Monika Strömgren, Skogforsk. Två befintliga fältförsök används för att mäta effekter av gödsling och markberedning på kol- och kväveförråd i marken och i stående träd samt artsammansättningen av mykorrhizasvampar.
- Hur ska björk planteras på skogsmark? Oscar Nilsson, Skogforsk. Intresset för plantering av förädlade björkplantor har under de senaste åren ökat, eftersom tillväxten har visat sig vara jämförbar med gran, samtidigt som björkskog tillhandahåller andra ekosystemtjänster än traditionell barrskog. Målet är att ge rekommendationer till planteringspunkter, markberedningsmetoder och eventuellt gödselregim som ger hög överlevnad och hög tillväxt för björkplantor på skogsmark.
- Hyggesfritt skogsbruk – här kan det funka, Sima Mohtasami, Skogforsk. I projektet tas kartor fram över arealer med goda förutsättningar för hyggesfritt skogsbruk (främst blädning och plockhuggning), utifrån en beräkning av vilka klimat- och markfaktorer som krävs för att en tillräcklig mängd nya plantor ska etableras och växa in, så att nya träd ersätter de stammar som avverkas.
- Mapping risk for wind and snow damage with state-of-art remote sensing in Sweden, Inka Bohlin, SLU. En bättre kartering av risk för vind- och snöskador gör det möjligt att anpassa skogsskötseln i områden med hög risk. Syftet med projektet är att ta fram en generell riskmodell för vind- och snöskador, anpassad för svenska förhållanden, med riskkartor för utvalda studieområden.
- Mikrobiell medicin från granskogen för bekämpning av gråmögel i plantskolor, Johan Stenberg, SLU. Granplantor i plantskolor angrips ofta av gråmögel, och de kemiska fungicider som tidigare använts behöver fasas ut. I projektet testar hur nytto-jästsvampen Aureobasidium pullulans, som finns naturligt på granar, kan användas för att skydda granplantor mot angrepp.
- Nature-based solutions to support elm resistance against Dutch elm disease, Johanna Witzell, Linnéuniversitetet. I projektet undersöks hur mikrober kan användas för att öka resistensen mot almsjuka.
- Populationen levande och döda träd i Sverige och hur den har påverkats under 100 år av föryngring, tillväxt, avverkning och naturlig mortalitet, Anna-Lena Axelsson, SLU. Genom Riksskogstaxeringen finns stora mängder data insamlad de senaste hundra åren. Med projektet vill man bidra med fördjupad kunskap om bland annat hur skogens ålder, trädslagssammansättning och mängd död ved förändrats under det senaste seklet. Projektet kan bidra med information om hur uppföljningen av miljömålet Levande skogar kan fördjupas.
- Radarmätningar av vatten i skogen, Henrik Persson, SLU. Projektet ska undersöka hur radarmätningar kan användas för att studera skogens vattencykel, vilket är en del av ett större samarbete där även atmosfärs- och klimatförändringar studeras.
- Se svampen i din skog, SLU, Anders Dahlberg. I projektet kommer en webbapplikation tas fram där skogsägare kan se vilka mykorrhizasvampar (såväl ätliga som naturvårdsintressanta) som kan finnas på den egna skogsfastigheten och hur de kan komma att påverkas av skogsbruksåtgärder.
- Skelettskogarnas naturvärde, Thomas Ranius, SLU. I vilken mån kan granar som dödats i granbarkborreutbrott utgöra en viktig livsmiljö för arter beroende av död ved? Det vill man undersöka i projektet, och utvärdera om det är en effektiv naturvårdsåtgärd att lämna de döda träden för att gynna biologisk mångfald.
- Tree-covered peatlands: separating carbon sinks from carbon sources, Joshua Ratcliffe, SLU. I projektet används tefrokronologi (en dateringsmetod som använder sig av vulkanisk aska) för att öka kunskapen om dikade torvmarkers effekter på klimatet.