Utveckling av hänsynsträd på hyggen
I början av 1990-talet började levande träd lämnas kvar på hygget vid slutavverkningar i svenska skogar. Därför är det nu möjligt att utvärdera vad som händer med träden under de första 20 åren. Resultaten kan användas för att ge råd till skogsbruket om hur, var och vilka träd som skall lämnas på hyggen för att göra så stor nytta som möjligt.
Sedan snart 20 år tillbaka lämnas levande träd vid så gott som varje slutavverkning i svenska skogar. Kostnaden för detta i form av uteblivna intäkter från avverkning uppgår till > 1 miljard kronor per år. Vilka träd som lämnas baseras främst på intelligenta gissningar och odokumenterad erfarenhet om vad som kan gynna biologisk mångfald i produktionsskog. Möjligheten att förbättra effektiviteten genom mer forskningsbaserade strategier för naturhänsyn vid slutavverkning är därför förmodligen stor. Nu har man lämnat levande träd vid slutavverkningar under så lång tid att det är möjligt att göra vetenskapliga utvärderingar av vad som har hänt med träden under ett par decenniers tid.
I detta projekt kommer vi att studera ödet för levande träd som har lämnats på hyggen under olika förhållanden. Vi analyserar trädmortaliteten i relation till tid efter avverkning, samt olika egenskaper hos enskilda träd, trädgrupper och hyggen. Dessutom analyserar vi omfattningen av att lämnade träd avverkas. Detta utgör den första studien i Europa av trädmortalitet efter slutavverkning som sker över en längre tid och den första med många hyggen och flera trädslag och typer av kvarlämnade trädgrupper inkluderat. Analysresultaten kommer vi att använda för att ge råd till skogsbruket om hur, var och vilka träd som skall lämnas på hyggen för att göra så stor nytta som möjligt. Dessutom kommer resultaten från projektet att användas för att förbättra förutsägelserna i analys- och planeringssystemet Heureka, som har utvecklats vid SLU.
Sammanfattning av projektets resultat
Våra resultat visar att trädgrupper som står vindexponerade (genom att de är belägna högt
och att det inte finns uppvuxen skog i närheten) och på blöt mark löper en större risk att dö. Trädmortaliteten minskar om det förekommer frötallar på hygget, om trädgruppen har varit exponerad redan före avverkningen (för att träden stod i anslutning till mark utan träd) och om trädvolymen i trädgruppen är hög. En hög trädtäthet ökar mortaliteten för gran. Också trädens form har betydelse, där höga och smala träd tenderar att vara mera känsliga.
Rapporter och publikationer
Slutrapport Pdf, 188.2 kB, öppnas i nytt fönster.
T. Ranius et al. (2016) Fakta Skog, nr 6 Pdf, 3.2 MB, öppnas i nytt fönster.
M. Hallinger et al. (2016) Factors driving three mortality in retained forest fragments. Forest Ecology and Management, 368 p. 163-172 - kontakta Thomas Ranius för särtryck, du kan också läsa Abstract Pdf, 61.3 kB, öppnas i nytt fönster.
Ämne: Natur- och kulturvård
Startår: 2013