Naturvård

#Naturvård

Naturvård handlar om att med olika insatser skydda och bevara värdefulla områden och arter. Vi människor nyttjar naturen för våra ändamål – då är det också vår uppgift att säkerställa att ekosystem och biologisk mångfald bevaras.

Just dessa två begrepp: biologisk mångfald och ekosystem, är
centrala inom naturvården. Med biologisk mångfald menar man att det ska finnas en mångfald inom arter, mellan olika arter och en mångfald av ekosystem i naturen. Ett ekosystem kan ses som djur och växter som påverkar varandras livsmiljöer.

Inom skogsbruket handlar naturvården om att den biologiska mångfalden och områden med höga naturvärden ska kunna samsas med det aktiva brukandet av skogen.

Miljöbalken och Skogsvårdslagen är lagar som reglerar skogsbruket i relation till naturvård och biologisk mångfald.

Ett vanligt sätt att främja och skydda den biologiska mångfalden är genom aktivt skydd och skötsel av natur. Det kan handla om att en
del av skogsmarken blir ett naturreservat, natura 2000-område, nyckelbiotop, eller klassas som NS (naturvård skötsel) eller NO (naturvård orörd).

Ett annat sätt att arbeta med naturvård att genomföra riktade åtgärder för hotade arter. Att anpassa en skog för den vitryggiga
hackspettens behov är ett exempel. För skogsägare kan det här finnas bidrag att söka för den typen av projekt.

Inom skogsbruket är ”naturvårdande skötsel” ett vanligt begrepp. Det kan till exempel handla om naturvårdsbränning, tillskapande eller restaurering av våtmarker, frihuggning av stora lövträd, tillskapande av död ved, ”evighetsträd” som lämnas vid avverkningar, bete för att hålla hagmarker öppna, hamling och röjning för att gynna vissa typer av trädslag. Även här kan
det finnas möjlighet att söka bidrag.

Artiklar & reportage

  1. Ny app visar svamparna under jord

    Lagom till att matsvamparna börjar titta upp i höst släpps den nya appen ”Svampskog”. I den hittar du svar på vilka svamparter som kan finnas i just din skog. Dessutom visualiserar appen hur mykorrhizasvamparna, som är livsnödvändiga för skogens träd,

  2. Fler gamla träd i våra skogar visar ny studie

    De gamla träden i Sverige har blivit fler under de senaste 30 åren. Det konstaterar forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) som med hjälp av data från Riksskogstaxeringens provytor studerat förändringar i trädpopulationen sett över en

  3. Nya kartor ska ge bättre bild av skogens viltfoder

    Snart lanserar Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) kartor som visar tillgången på viltfoder i skogslandskapet. Tanken är att viltförvaltare och skogsägare, med ökad kunskap om viltmaten, ska kunna fatta mer välgrundade beslut som gynnar både djuren och

  4. Återställda våtmarker har fått både fåglar och grodor att återvända till Nynäs naturreservat

    Sedan 2020 har drygt 100 våtmarker återställts i Nynäs naturreservat. Det har bland annat gynnat djur- och fågellivet på platsen – idag lägger mängder av trollsländor sina ägg i vattnet här och nya fågelarter upptäcks ständigt. Det menar

  5. Granar byts mot rödkullor i Tyresta

    Tyresta, söder om Stockholm, är ett av Sveriges mest populära naturområden. Hit, till nationalparken och dess omgivande naturreservat, kommer nästan en miljon besökare varje år. Nu hjälper Skogssällskapet till att återställa bland annat igenvuxen

  6. Gör nytta genom aktiv naturvårdande skötsel

    Genom aktiv naturvårdande skötsel, anpassad till platsens förutsättningar, kan skogsägare bidra till att stärka livsmiljöer för hotade arter. Men hur går det till i praktiken – och vilka insatser gör verklig nytta?

  7. Slåtterängar – för blommor, bin och bevarad kulturhistoria

    Slåtterängar var en gång en självklar del av det svenska jordbruket och bidrog till ett varierat och rikt landskap. I dag är de mer sällsynta, men viktiga både ur kulturhistoriskt perspektiv och som livsmiljö för känsliga arter, berättar Harald Nylinder,

  8. Naturvårdsavtal – en väg framåt

    Många skogsägare vill göra rätt – men saknar rätt stöd. Johan Svensson, forskare vid SLU och själv skogsägare, efterlyser bättre rådgivning och mer flexibla planeringssystem i skogsbruket. I stället för att se skogen som antingen produktion eller

  9. Knäroten – orkidén som väcker debatt

    Den fridlysta orkidén knärot har de senaste åren väckt debatt inom skogsnäringen då den satt stopp för många avverkningar. Victor Johansson, forskare vid Linköpings universitet, förklarar problematiken.

  10. Därför kan älgen hamna på rödlistan

    Vart femte år kommer en ny rödlista – en sammanställning över olika arters risk att dö ut i Sverige. Men det är inte bara sällsynta arter som hamnar på listan. Älgen är ett exempel på en art som, trots att den är vanlig, kan komma att rödlistas. Henrik