- Start
- Kunskapsbank
- Naturvård
Naturvård
#Naturvård
Naturvård handlar om att med olika insatser skydda och bevara värdefulla områden och arter. Vi människor nyttjar naturen för våra ändamål – då är det också vår uppgift att säkerställa att ekosystem och biologisk mångfald bevaras.
Just dessa två begrepp: biologisk mångfald och ekosystem, är
centrala inom naturvården. Med biologisk mångfald menar man att det ska finnas en mångfald inom arter, mellan olika arter och en mångfald av ekosystem i naturen. Ett ekosystem kan ses som djur och växter som påverkar varandras livsmiljöer.
Inom skogsbruket handlar naturvården om att den biologiska mångfalden och områden med höga naturvärden ska kunna samsas med det aktiva brukandet av skogen.
Artiklar & reportage
-
Så gynnar du de goda svamparna i skogen
De flesta matsvampar är inte enbart goda att äta och trevliga att plocka, de fyller en viktig funktion i skogens ekosystem också. Karin Fällman Lillqvist, hållbarhetschef på Skogssällskapet, förklarar hur du gynnar dessa svampar, även när du behöver göra
-
Hålen i träden ger kunskap om skogens mångfald
Trädhål är viktiga för fåglar och som livsmiljöer för många andra organismer, som insekter och svampar. På en 170 km² stor yta i södra Finland har trädhål registrerats i mer än 30 år. I ett tvåårigt projekt, finansierat av Skogssällskapet, kommer en grupp
-
Panelsamtal: Vad är kostnadseffektiv naturvård?
Vi bjöd in fyra personer till ett samtal om kostnadseffektiv naturvård. Får man prata om det? Vad är det som är kostnadseffektivt? Hur kan markägare tänka? Detta visar sig vara ett ämne med flera bottnar.
-
Forskning om skogsbrand för bete och biologisk mångfald
Kan skogsbrand gynna den biologiska mångfalden och samtidigt bidra till en ökad produktion av vilt foder som håller nere betesskadorna i den brukade skogen? Den frågan undersöker Therese Löfroth, docent vid SLU i Umeå, i sitt forskningsprojekt som
-
Skogsägarskolan: Anlägg en faunadepå och gynna mångfalden – så gör du
En gammal skräpig vedhög eller ett paradis för insekter och andra smådjur? Det senare, såklart! En faunadepå gynnar den biologiska mångfalden och är en konkret naturvårdande insats som du som skogsägare lätt kan fixa själv. Mats Jonsell, lektor i
-
Vad kom Skogsutredningen fram till? Här är några av de viktigaste punkterna
Resultatet av Skogsutredningen diskuteras flitigt. Skogssällskapets hållbarhetschef Karin Fällman Lillqvist sammanfattar det som alla pratar om.
-
Hänsynsytor i skogen – öka nyttan med enkla medel
Hänsynsytor som lämnas vid slutavverkning gör nytta, och du som skogsägare kan göra skillnad genom att utforma ytorna så att nyttan maximeras. Det visar en studie, finansierad av Skogssällskapet, där forskarna inventerat hänsynsytor i Västernorrland där
-
Ny forskning ska visa hur skog på torvmark kan göra bäst klimatnytta
Växande skog binder koldioxid, och produkter från skogen kan ersätta fossila produkter. Men det är inte all skogsmark som är nettoinbindare av växthusgaser. Järvi Järveoja, forskare vid SLU i Umeå driver ett projekt, finansierat av Skogssällskapet, som
-
Tre varianter av tjäderanpassat skogsbruk
Tre perspektiv – tre modeller. När skogen som tillhör Skogssällskapets fastighet i Floda skulle avverkas bjöd man in Skogsstyrelsen och naturvårdsorganisationer för att tillsammans testa olika sätt att avverka skogen och samtidigt ta hänsyn till tjädern.
-
Hyggesfri skogsskötsel – ett verktyg för skogsägaren att nå sina mål
Alla pratar hyggesfritt! Men vad innebär det – och vad är det bra för? Karin Fällman, hållbarhetschef på Skogssällskapet, resonerar kring ett tämligen komplext begrepp och framhåller vikten av att inte se hyggesfritt skogsbruk som ett mål i sig, utan som
Våra tjänster inom Naturvård
Aktuella projekt inom Naturvård
-
Effekt av fragmentering i tid och rum på förekomsten av rödlistade vedsvampar i skyddsvärda skogar Forskare: Bengt-Gunnar Jonsson
-
Decadal effects of cost-neutral ecological restoration on biodiversity: a large-scale long-term experiment revisited Forskare: Joakim Hjältén
-
Bok om ekens biologiska mångfald Forskare: Håkan Tunón