Avverkning & virke

#Avverkning & virke

Här har vi samlat artiklar och annat material som handlar om avverkning och virke. För många markägare är avverkningen det tillfälle då åratal av skötsel får sin utdelning.

I Sverige är slutavverkning enligt trakthyggesbruk fortfarande den vanligaste formen av avverkning, men hyggesfria skötselmetoder
blir allt vanligare. En slutavverkning kan ge stora intäkter, men det är samtidigt viktigt att avverkningen verkligen görs efter skogsägarens mål – så att nästa generation träd växer upp med de förutsättningar som markägaren vill.

Om markägaren istället har valt en hyggesfri skötselmetod för sin skog kan avverkningen till exempel göras som en plockhuggning, där enskilda träd tas ut, eller genom luckhuggning – som är betydligt mindre än ett hygge.

För att en avverkning ska vara hållbar är teknik och skonsamhet viktiga frågor. Vilka maskiner används, och hur planeras avverkningen i skogen? Hur är markens bärighet, både på platsen generellt och under de rådande väder­förhållandena? Att undvika körskador är en viktig fråga inom skogsbruket, och här är både nya tekniska hjälpmedel – som markfuktighetskartor – och utbildning av maskinförarna centralt.

När träden väl är avverkade ska virket tas omhand. Toppar
och grenar blir ofta bioenergi, medan timret går till sågverk. Här är forskning och produktutveckling viktiga delar i att stärka skogens roll som en klimatsmart resurs med utvecklingen av biobränslen, spännande nya material och trä som ersättning för exempelvis betong.

Artiklar & reportage

  1. Så får du skogen att växa bättre

    Från planta till avverkning. Ett aktivt skogsbruk innebär olika medvetna insatser längs vägen. Här ger Skogssällskapet exempel på, och råd kring, de viktigaste.

  2. Turbulenta tider och en världs­ekonomi i gungning

    Oscar Fornander, virkeschef på Skogssällskapet, skriver om det aktuella läget på virkesmarknaden.

  3. Skogsmarkspriserna har stabiliserats och vänt uppåt

    Virkespriserna är fortsatt rekordhöga samtidigt som skogsmarkspriserna stabiliserats och vänt uppåt. Totalt sett har det redan låga skogsindex* sjunkit ytterligare, vilket innebär att man som köpare får mycket skog för pengarna. Det berättar

  4. Från rågångar till GPS-koordinater

    Gränsstenar, stenrösen och järnrör i marken eller koordinater på en digital karta? Än så länge är det de fysiska gränsmarkeringarna som är juridiskt gällande. Men digitaliseringen går snabbt, inte minst inom skogsbruket, och en övergång till

  5. Virkeskrönika: "Bland timmerbrist och tullar"

    Oscar Fornander, virkeschef på Skogssällskapet, skriver om det aktuella läget på virkesmarknaden.

  6. Historiska kartor ett bra hjälpmedel i skogsskötseln

    Visste du att det bland kartorna hos Skogsstyrelsen finns historiska flygfoton över skog och mark? Med ett knapptryck kan du förflytta dig drygt 60 år tillbaka i tiden och få viktig kunskap om din fastighet. Johanna Abrahamsson, skogsförvaltare på

  7. Kan gallring förbättra skogens återhämtning efter torka?

    Klimatförändringar och torka innebär stress och försämrad motståndskraft för skogens träd. Ett pågående forskningsprojekt vid Skogforsk sätter fokus på gallring och undersöker om den kan förbättra trädens återhämtning efter en torkperiod.

  8. Virkeskrönika: "Virkesflödet håller kursen mot platser där det värderas högst"

    Oscar Fornander, virkeschef på Skogssällskapet, skriver om det aktuella läget på virkesmarknaden.

  9. Rekordlågt skogsindex med försiktig återhämtning av skogsmarks­priserna

    Virkespriserna fortsätter att stiga samtidigt som fastighetspriserna ser ut att ha bottnat och vänder uppåt. Totalt sett ger det här ett rekordlågt skogsindex* och ett bra köpläge.  Det berättar Skogssällskapets fastighetsexpert Ulrik Abelson.

  10. Virkeskrönika: "Smärt­gränsen för sågverken är nära"

    Oscar Fornander, virkeschef på Skogssällskapet, skriver om det aktuella läget på virkesmarknaden.