Gå till innehåll

Körskador och skonsamhet

#Körskador och skonsamhet

Att minimera körskador och öka skonsamheten är en viktig fråga inom skogsbruket.

Med mindre maskiner och nya metoder finns det goda möjligheter till ett mer skonsamt skogsbruk, där större hänsyn tas till natur- och kulturvärden. Här har vi samlat våra artiklar inom ämnet.

Artiklar & reportage

  1. Mer kunskap i skogsbranschen  ger mindre körskador

    Den snabba kunskapsspridningen i skogsbranschen är en positiv kraft i kampen mot körskador, tycker Elisabet Andersson, ekolog på Skogsstyrelsen.

  2. Gemensamma riktlinjer för ökad hänsyn till forn- och kulturlämningar

    I januari 2016 kom skogsbrukets gemensamma riktlinjer om hänsyn till forn- och kulturlämningar.

  3. Kunskap och nytt verktyg hittar och skyddar fler forn­minnen

    Skogsbruket måste bli bättre på att identifiera och förebygga skador på forn- och kultur­minnen. Med finansiering från bland annat Skogssällskapet har Skogforsk nu tagit fram ett nytt verktyg som stöd. Sebastian Backlund, skogsförvaltare på

  4. Skonsam avverkning med hästar i Katrineholm

    När Katrineholms kommun, med Skogssällskapets hjälp, skulle avverka i en av sina tätortsnära skogar föll valet på den minsta och mest skonsamma virkestransporten som finns på marknaden: hästen.

  5. Utbildning i skonsamhet för att förhindra körskador

    När skadan väl inträffar är det redan för sent. Skonsam drivning handlar om att planera och köra så skonsamt som möjligt i skogen – och att stanna i tid. Våren 2016 lär sig Skogssällskapets entreprenörer och fältpersonal, i hela landet, mer om att köra

  6. Bättre planering med markfuktighetskartor och skogliga grunddata

    Skonsammare avverkning och ökad livslängd på skogsbruksplanerna. Det blir några av resultaten av Skogssällskapets utvecklingsarbete.

  7. Dimboskogar under omvandling

    På en del av Skogssällskapets fastighet Dimbo vid Hjälmaren byter skogen skepnad. Granen tas bort. Lövträden lyfts fram. Och naturens egen produktion av död ved får hjälp på traven av engagerade maskinförare.

  8. Hotspots ändrar synen på naturhänsyn

    Vid avverkning lämnar skogsbruket en skyddszon runt vattendragen där träden får stå kvar. Vanligtvis är skyddszonen av standardbredd, men det skulle vara bättre om den anpassades till landskapets hydrologi. – Det skulle alla vinna på, menar forskaren

  9. Mer naturvård för pengarna

    Hydrologisk anpassning av kantzonernas bredd ger sannolikt mer kostnadseffektiv miljöhänsyn. Det framgår av preliminära forskningsresultat från SLU.

  10. Sture Svantesson sköter skogen med klokt folk och lätta maskiner

    Sture Svantesson äger 630 hektar skog uppdelad på två fastigheter. Den ena består av fin produktionsskog, den andra är mer blandad med många svårarbetade blöta partier i svackor. "Entreprenörerna suckar varje gång de kommer", säger Sture, som brinner för