Vi har gjort Sveriges skogar och skogsägare rikare sedan 1912. Våra erfarna rådgivare hjälper dig – oavsett om du vill maximera intäkter, jakt eller naturvärden.

Mer kunskap i skogsbranschen 

ger mindre körskador

Den snabba kunskapsspridningen i skogsbranschen är en positiv kraft i kampen mot körskador, tycker Elisabet Andersson, ekolog på Skogsstyrelsen.

”Jag tolkar det som en beteendeförändring; att man i större utsträckning väljer att köra virket andra vägar än över vattendrag.”

– Det finns så många exempel på hur man ska tänka när man planerar drivningsvägar och de sprider sig snabbt mellan tjänstemän, entreprenörer och markägare. Kunskapsnivån har ökat otroligt mycket de senaste åren, säger hon.

I Skogsstyrelsens hänsynsuppföljning finns tecken på att kunskaperna om risken för körskador kan ha ökat. Där framgår att antalet överfarter över vattendrag nästan har halverats sedan början av år 2000. Det är en positiv utveckling, tycker Elisabet Andersson, eftersom risken för allvarliga körskador är störst nära vatten.

– Jag tolkar det som en beteendeförändring; att man i större utsträckning väljer att köra virket andra vägar än över vattendrag, säger hon.

Samtidigt verkar antalet överfarter över vatten ha börjat öka igen under de allra senaste åren. Det kan enligt Elisabet Andersson bero på att skogsbruket velat komma åt virke som man tidigare valt att inte avverka, eller på en slumpmässig variation mellan åren. Framtida uppföljningar får utvisa om ökningen är en negativ trend eller inte.

Markfuktighetskartorna underlättar planeringen

Skogssällskapet har som ett av sina miljömål att minska mängden körskador och helt undvika allvarliga körskador. Vägen dit handlar om välutbildad personal, goda rutiner och hjälpmedel som underlättar avverkningsplanering.

Ett uppskattat verktyg är de markfuktighetskartor som Skogforsk utvecklat med stöd av bland annat Skogssällskapet.

– Markfuktighetskartorna underlättar skogsförvaltarnas planering av när på året en trakt bör avverkas och var på trakten körvägarna ska gå. Också maskinförarnas detaljplanering blir enklare och bättre när de ser var de fuktiga områdena finns, säger Staffan Mattsson, utvecklingschef på Skogssällskapet.

Vår vision är att ta fram ett dagsaktuellt riskindex för körskador som beräknas och tillgängliggörs av SMHI.

Att bidra till branschens kunskapsutveckling är en av Skogssällskapets huvuduppgifter. Genom Stiftelsen Skogssällskapet finansierar man forsknings- och kommunikationsprojekt om skogshushållning och naturvård. I den senaste utlysningen valde man att finansiera en vidareutveckling av markfuktighetskartorna där syftet är att utveckla ett ”riskindex för körskador” baserat på hydrologiska modeller som utvecklats vid SMHI. Johan Sonesson på Skogsforsk är ansvarig för studien:

– Vår vision är att ta fram ett dagsaktuellt riskindex för körskador som beräknas och tillgängliggörs av SMHI, ungefär som brandriskindex görs idag. Riskindex för körskador ska vara uppdelat på avrinningsområde och jordart inom området. Vi ser också möjligheten att utveckla en prognos för riskindex de kommande tio dygnen baserat på aktuell meteorologisk tiodygnsprognos.

Tidsbrist viktig faktor i kampen mot körskador

Utvecklingen går framåt, men Elisabet Andersson tycker att det fortfarande finns utmaningar, både för Skogsstyrelsen och branschen.

– Större företag har planeringsverktyg och kapacitet att genomföra egna utbildningar. För oss som myndighet är det en utmaning att nå de mindre aktörerna för att berätta om nya planeringsvertyg och annat som kan minska risken för körskador, säger hon.

En viktig fråga för skogsbruket är hur mycket tid maskinförarna har för att utföra sina åtaganden.

– Vi får ofta höra att körskador uppstår för att man inte hinner planera eller inte har utrymme att ändra sina planer under pågående drivning. Medvetenheten är mycket hög hos många. En nyckel till att lyckas bättre är att låta arbetet ta den tid det behöver.

TEXT: Malin von Essen

Skogsägarens och myndighetens ansvar

Skogsvårdslagen uttrycker vilka krav samhället har på en markägare. I föreskrifterna ställs bland annat krav på att körskador ska förhindras och i de allmänna råden finns exempel som visar vad det konkret kan innebära.

– Men lättast att ta till sig är målbilden för körning i skogsmark. Följer man den så klarar man lagens krav, förutom om skogsmarken gränsar till ett vattenskyddsområde, säger Elisabet Andersson, ekolog på Skogsstyrelsen.

Skogsstyrelsens roll i sammanhanget är bland annat att granska avverkningsanmälningar och det kan göras extra noga vid avverkning nära särskilt värdefulla vatten. Traditionell rådgivning inför avverkning är numera rätt begränsad.

– Vår roll och vårt arbetssätt har förändrats på senare år. Det har blivit tydligare att markägarna ska ta sin del av ansvaret och att vi ska arbeta mer med tillsyn och inte lika mycket med rådgivning. Eftersom det är mycket markägarna ska klara själva har vi jobbat mycket med att göra material tillgängligt via vår hemsida så att markägare som inte har tillgång till kartmaterial på annat sätt ska kunna nå det där.

Skogssektorns målbild för körning:

Det går inte att helt undvika spår efter de maskiner som utför skogsbruksåtgärder. Det är däremot viktigt att förhindra spårbildning:

  • i närheten av sjöar och vattendrag
  • i överfarter över vattendrag och diken vid terrängkörning
  • i områden med kulturlämningar
  • i områden för rekreation och friluftsliv
  • på torvmark och andra våtmarker runt blöta och försumpade ytor och
    hänsynskrävande biotoper.

Skogssektorn har formulerat ett fyrtiotal gemensamma målbilder för hur miljöhänsyn
bör tas vid skogsbruksåtgärder, varav en handlar om körning i skogsmark. Målbilderna finns tillgängliga för alla på Skogsstyrelsens webbplats.

Källa: Målbilder för god miljöhänsyn vid körning i skogsmark, www.skogsstyrelsen.se

Effekter av olämplig körning

I vatten:

  • Ökad transport till vatten av organiskt och oorganiskt material samt av tungmetaller och näringsämnen.
  • Ökad utlakning och ansamling av kvicksilver i näringskedjan.
  • Försämrade levnadsförhållanden för vattenlevande organismer på grund av igenslamning av bottnar och minskad syrgashalt.

På lämnad hänsyn:

  • Minskade naturvärden till följd av ändrade vattenförhållanden på grund av spår som avvattnar eller dämmer ytan, sönderkörda lågor (liggande döda träd) med mera.

På friluftsliv och rekreation:

  • Försämrad framkomlighet eller obrukbara stigar och leder.
  • Körskador kan upplevas som en förfulning av landskapet vilket minskar rekreationsvärdet.

Effekter på kulturmiljöer:

  • Stenar i lämningar rubbas ur sitt läge.
  • Kulturlager och anläggningar blottläggs. Blottat markskikt kan leda till erosionsskador på forn-och kulturlämningar.
  • Kompaktering och marknivåförändringar som i sin tur kan skada till exempel gravgömmor under mark.

Ekonomiska effekter:

  • Nedsatt virkesproduktion på grund av exempelvis skadade rotsystem, rotröta och vindfällning.
  • Ökade drivningskostnader genom till exempel maskinflytt, stillestånd, lagningsarbeten, bränsleförbrukning med mera.

Källa: Målbilder för god miljöhänsyn vid körning i skogsmark

Vi bidrar till utveckling

Skogssällskapet är en av Sveriges största privata finansiärer av forskning och kunskapsutveckling om skog och naturvård.