Alla projekt

Projekt

  • Avslutat

    Tree cavities as indicators of nature conservation values in forest management

    Trädhål, och särskilt fågelgjorda hål i träd, är ett mikrohabitat som är viktigt för den biologiska mångfalden. I projektet kartläggs var trädhål förekommer, vilka arter som skapar och underhåller dem och hur olika typer av skogsskötsel påverkar förekomsten.

    Forskare
    Jari Kouki
    Ämne
    Natur- och kulturvård
    Startår
    2021
  • Avslutat

    Kartering av risk för storm- och snöskador med fjärranalysdata

    I projektet tas en generell riskmodell för vind- och snöskador fram, baserad på skadedata från Riksskogstaxeringen och heltäckande fjärranalysdata. Genom att lokalisera potentiella områden med hög risk för skador kan skogsägare och andra beslutsfattare lättare anpassa sin skogsskötsel för klimatpåverkan.

    Forskare
    Inka Bohlin
    Ämne
    Skador på skog
    Startår
    2023
  • Avslutat

    Historien lär oss hantera framtiden

    I projektet tas fem korta populärvetenskapliga filmer fram för att sprida kunskap om hur landskapet och vårt välstånd har utvecklats i synergi med den svenska skogen.

    Forskare
    Jan Fryk
    Ämne
    Kommunikation & kunskapsspridning
    Startår
    2024
  • Avslutat

    Effektiv anlägg­ning av bland­bestånd av gran och björk

    Blandskogar anses vara mer motståndskraftiga mot skadegörare och gynna biologiska mångfald, men det behövs mer kunskap om hur de kan anläggas och skötas. I det här projektet anläggs en långsiktig försöksserie med planterad gran i kombination med både planterad och självsådd björk.

    Forskare
    Nils Fahlvik
    Ämne
    Skogsskötsel
    Startår
    2021
  • Avslutat

    Genomförbarhetsanalys av återintroduk­tion av visent (Bison bonasus) till Sverige

    Inom ramen för detta projekt utförs en genomförbarhetsanalys av återintroduktion av visent till Sverige där befintlig nationell och internationell kunskap och erfarenheter från visenter och visentförekomst sammanställs och kunskapsluckor identifieras.

    Forskare
    Carl-Gustaf Thulin
    Ämne
    Natur- och kulturvård
    Startår
    2023
  • Pågående

    Utökade mätdata från fältförsök till forskningen om kontinuitetsskogsbruk

    Ökad efterfrågan på alternativa skogsbruksmetoder har lett till en ökad efterfrågan på data om kontinuitetsskogsbruk. När EUs lagstiftning om restaurering ska implementeras, med ett troligt större fokus på kontinuitetsskogsbruk, behöver detta konsekvensbeskrivas genom nationella mål.

    Forskare
    Johan Westin
    Ämne
    Skogsskötsel
    Startår
    2025
  • Pågående

    Undersökning av rötskador hos askträd som visar tecken på nedgång trots motståndskraft

    Populationen av ask har minskat i Sverige under mer än 20 år till följd av en svamp som förts in från Asien. Minskningen har konsekvenser inte bara för asken som ett viktigt ädelt lövträd, utan också för den unika biologiska mångfalden kopplad till just ask.

    Forskare
    Michelle Cleary
    Ämne
    Skador på skog
    Startår
    2025
  • Pågående

    Fjärranalysverktyg för att avgränsa skog som är lämplig för restaurering enligt EU:s Natur­restaureringsförordning

    För att uppfylla miljö- och klimatavtal måste EU:s medlemsländer regelbundet utvärdera om bevarandestatusen för skogsnaturtyperna enligt Art- och Habitatdirektivet är gynnsam. Om målen för utbredning, areal och kvalitet hos naturtyperna inte uppnås krävs en nationell plan för restaurering och naturvårdande skötsel. En sådan plan underlättas av kartläggningar av lämpliga restaureringsområden.

    Forskare
    Jan-Olov Aidanpää
    Ämne
    Teknik
    Startår
    2025
  • Pågående

    Stambasbränning av tall som natur­vårdande skötselmetod

    Skogsbränder har i tusentals år varit en naturlig del av den boreala skogens dynamik och är avgörande för att bevara dess biologiska mångfald. Bränderna har skapat unika livsmiljöer, exempelvis brandskadade tallar och kådimpregnerad död ved, som många arter är beroende av. Under de senaste 150 åren har dock skogsbränder blivit sällsynta på grund av effektiv brandbekämpning och förändrad markanvändning. Som en följd har många arter som är direkt eller indirekt beroende av brandpräglade skogar minskat kraftigt och är idag hotade.

    Forskare
    Mattias Edman
    Ämne
    Natur- och kulturvård
    Startår
    2025
  • Pågående

    Virusbaserad bekämpning av rotröta

    Projektet syftar till att utveckla en hållbar biologisk bekämpningsmetod för att motverka rotröta orsakad av rotticka, ett betydande ekologiskt och ekonomiskt hot mot inte minst granbestånd.

    Forskare
    Eeva Vainio
    Ämne
    Skador på skog
    Startår
    2025
  • Pågående

    Klimatsmart och lönsam ungskogs­röjning (CLIM-PCT)

    Finsk/svenskt projekt som ska titta på olika typer av ungskogsröjning och dess klimatnytta med hjälp av simuleringar med Heureka och Motti.

    Forskare
    Jari Miina
    Ämne
    Skogsskötsel
    Startår
    2025
  • Pågående

    Hur fungerar beslutsprocessen för socialt anpassat skogsbruk i tätortsnära områden

    De allra flesta människor bor idag i städer och tätorter och rör sig utomhus inom ett snävt avstånd från bostaden. Det skogsbruk som bedrivs i skogar och mark i och runt städer och tätorter har därför stor betydelse för hur ofta, var och hur människor kommer ut i naturen.

    Forskare
    Joacim Ingelsson
    Ämne
    Kommunikation & kunskapsspridning
    Startår
    2025
  • Pågående

    Gynnar restaurering av lövrika skogar fladdermus- och fågelsamhällen?

    I Sverige har skogsbruket länge prioriterat barrträd, vilket har lett till en brist på gamla lövrika miljöer—några av de artrikaste livsmiljöerna i norra Europa. EU:s nya lag för naturrestaurering kräver att 20 % av alla skadade ekosystem återställs till 2030 och alla till 2050. För svenska skogar innebär detta omfattande insatser för både restaurering och hållbar utveckling.

    Forskare
    Anne-Maarit Hekkala
    Ämne
    Klimatanpassat & hållbart skogsbruk
    Startår
    2025
  • Pågående

    Hur kan populationsgenomik förbättra förvaltningen av hotade arter?

    Molekylära metoder har revolutionerat förståelsen av svampars ekologiska betydelse och krävs för att få kunskap om arters populationsdynamik. Användandet av dessa tekniker är begränsade inom svensk naturvård. Genom att ta fram populationsstrukturen hos en hotad svamp vill vi undersöka hur populationsgenomik kan införlivas i förvaltningen av hotade arter.

    Forskare
    Elisabeth Ottosson
    Ämne
    Natur- och kulturvård
    Startår
    2025
  • Pågående

    Stambasbränning av tall som natur­vårdande skötselmetod

    Skogsbränder har i tusentals år varit en naturlig del av den boreala skogens dynamik och är avgörande för att bevara dess biologiska mångfald. Bränderna har skapat unika livsmiljöer, exempelvis brandskadade tallar och kådimpregnerad död ved, som många arter är beroende av. Under de senaste 150 åren har dock skogsbränder blivit sällsynta på grund av effektiv brandbekämpning och förändrad markanvändning. Som en följd har många arter som är direkt eller indirekt beroende av brandpräglade skogar minskat kraftigt och är idag hotade.

    Forskare
    Mattias Edman
    Ämne
    Natur- och kulturvård
    Startår
    2025