Alla projekt
Projekt
-
Avslutat
Tree cavities as indicators of nature conservation values in forest management
Trädhål, och särskilt fågelgjorda hål i träd, är ett mikrohabitat som är viktigt för den biologiska mångfalden. I projektet kartläggs var trädhål förekommer, vilka arter som skapar och underhåller dem och hur olika typer av skogsskötsel påverkar förekomsten.
- Forskare
- Jari Kouki
- Ämne
- Natur- och kulturvård
- Startår
- 2021
-
Avslutat
Kartering av risk för storm- och snöskador med fjärranalysdata
I projektet tas en generell riskmodell för vind- och snöskador fram, baserad på skadedata från Riksskogstaxeringen och heltäckande fjärranalysdata. Genom att lokalisera potentiella områden med hög risk för skador kan skogsägare och andra beslutsfattare lättare anpassa sin skogsskötsel för klimatpåverkan.
- Forskare
- Inka Bohlin
- Ämne
- Skador på skog
- Startår
- 2023
-
Avslutat
Historien lär oss hantera framtiden
I projektet tas fem korta populärvetenskapliga filmer fram för att sprida kunskap om hur landskapet och vårt välstånd har utvecklats i synergi med den svenska skogen.
- Forskare
- Jan Fryk
- Ämne
- Kommunikation & kunskapsspridning
- Startår
- 2024
-
Avslutat
Effektiv anläggning av blandbestånd av gran och björk
Blandskogar anses vara mer motståndskraftiga mot skadegörare och gynna biologiska mångfald, men det behövs mer kunskap om hur de kan anläggas och skötas. I det här projektet anläggs en långsiktig försöksserie med planterad gran i kombination med både planterad och självsådd björk.
- Forskare
- Nils Fahlvik
- Ämne
- Skogsskötsel
- Startår
- 2021
-
Avslutat
Genomförbarhetsanalys av återintroduktion av visent (Bison bonasus) till Sverige
Inom ramen för detta projekt utförs en genomförbarhetsanalys av återintroduktion av visent till Sverige där befintlig nationell och internationell kunskap och erfarenheter från visenter och visentförekomst sammanställs och kunskapsluckor identifieras.
- Forskare
- Carl-Gustaf Thulin
- Ämne
- Natur- och kulturvård
- Startår
- 2023
-
Pågående
Utökade mätdata från fältförsök till forskningen om kontinuitetsskogsbruk
Ökad efterfrågan på alternativa skogsbruksmetoder har lett till en ökad efterfrågan på data om kontinuitetsskogsbruk. När EUs lagstiftning om restaurering ska implementeras, med ett troligt större fokus på kontinuitetsskogsbruk, behöver detta konsekvensbeskrivas genom nationella mål.
- Forskare
- Johan Westin
- Ämne
- Skogsskötsel
- Startår
- 2025
-
Pågående
Undersökning av rötskador hos askträd som visar tecken på nedgång trots motståndskraft
Populationen av ask har minskat i Sverige under mer än 20 år till följd av en svamp som förts in från Asien. Minskningen har konsekvenser inte bara för asken som ett viktigt ädelt lövträd, utan också för den unika biologiska mångfalden kopplad till just ask.
- Forskare
- Michelle Cleary
- Ämne
- Skador på skog
- Startår
- 2025
-
Pågående
Fjärranalysverktyg för att avgränsa skog som är lämplig för restaurering enligt EU:s Naturrestaureringsförordning
För att uppfylla miljö- och klimatavtal måste EU:s medlemsländer regelbundet utvärdera om bevarandestatusen för skogsnaturtyperna enligt Art- och Habitatdirektivet är gynnsam. Om målen för utbredning, areal och kvalitet hos naturtyperna inte uppnås krävs en nationell plan för restaurering och naturvårdande skötsel. En sådan plan underlättas av kartläggningar av lämpliga restaureringsområden.
- Forskare
- Jan-Olov Aidanpää
- Ämne
- Teknik
- Startår
- 2025
-
Pågående
Stambasbränning av tall som naturvårdande skötselmetod
Skogsbränder har i tusentals år varit en naturlig del av den boreala skogens dynamik och är avgörande för att bevara dess biologiska mångfald. Bränderna har skapat unika livsmiljöer, exempelvis brandskadade tallar och kådimpregnerad död ved, som många arter är beroende av. Under de senaste 150 åren har dock skogsbränder blivit sällsynta på grund av effektiv brandbekämpning och förändrad markanvändning. Som en följd har många arter som är direkt eller indirekt beroende av brandpräglade skogar minskat kraftigt och är idag hotade.
- Forskare
- Mattias Edman
- Ämne
- Natur- och kulturvård
- Startår
- 2025
-
Pågående
Virusbaserad bekämpning av rotröta
Projektet syftar till att utveckla en hållbar biologisk bekämpningsmetod för att motverka rotröta orsakad av rotticka, ett betydande ekologiskt och ekonomiskt hot mot inte minst granbestånd.
- Forskare
- Eeva Vainio
- Ämne
- Skador på skog
- Startår
- 2025
-
Pågående
Klimatsmart och lönsam ungskogsröjning (CLIM-PCT)
Finsk/svenskt projekt som ska titta på olika typer av ungskogsröjning och dess klimatnytta med hjälp av simuleringar med Heureka och Motti.
- Forskare
- Jari Miina
- Ämne
- Skogsskötsel
- Startår
- 2025
-
Pågående
Hur fungerar beslutsprocessen för socialt anpassat skogsbruk i tätortsnära områden
De allra flesta människor bor idag i städer och tätorter och rör sig utomhus inom ett snävt avstånd från bostaden. Det skogsbruk som bedrivs i skogar och mark i och runt städer och tätorter har därför stor betydelse för hur ofta, var och hur människor kommer ut i naturen.
- Forskare
- Joacim Ingelsson
- Ämne
- Kommunikation & kunskapsspridning
- Startår
- 2025
-
Pågående
Gynnar restaurering av lövrika skogar fladdermus- och fågelsamhällen?
I Sverige har skogsbruket länge prioriterat barrträd, vilket har lett till en brist på gamla lövrika miljöer—några av de artrikaste livsmiljöerna i norra Europa. EU:s nya lag för naturrestaurering kräver att 20 % av alla skadade ekosystem återställs till 2030 och alla till 2050. För svenska skogar innebär detta omfattande insatser för både restaurering och hållbar utveckling.
- Forskare
- Anne-Maarit Hekkala
- Ämne
- Klimatanpassat & hållbart skogsbruk
- Startår
- 2025
-
Pågående
Hur kan populationsgenomik förbättra förvaltningen av hotade arter?
Molekylära metoder har revolutionerat förståelsen av svampars ekologiska betydelse och krävs för att få kunskap om arters populationsdynamik. Användandet av dessa tekniker är begränsade inom svensk naturvård. Genom att ta fram populationsstrukturen hos en hotad svamp vill vi undersöka hur populationsgenomik kan införlivas i förvaltningen av hotade arter.
- Forskare
- Elisabeth Ottosson
- Ämne
- Natur- och kulturvård
- Startår
- 2025
-
Pågående
Stambasbränning av tall som naturvårdande skötselmetod
Skogsbränder har i tusentals år varit en naturlig del av den boreala skogens dynamik och är avgörande för att bevara dess biologiska mångfald. Bränderna har skapat unika livsmiljöer, exempelvis brandskadade tallar och kådimpregnerad död ved, som många arter är beroende av. Under de senaste 150 åren har dock skogsbränder blivit sällsynta på grund av effektiv brandbekämpning och förändrad markanvändning. Som en följd har många arter som är direkt eller indirekt beroende av brandpräglade skogar minskat kraftigt och är idag hotade.
- Forskare
- Mattias Edman
- Ämne
- Natur- och kulturvård
- Startår
- 2025
