Vi har gjort Sveriges skogar och skogsägare rikare sedan 1912. Våra erfarna rådgivare hjälper dig – oavsett om du vill maximera intäkter, jakt eller naturvärden.

Dimboskogar under omvandling

Ta bort granen, gynna lövträden och skapa massor av död lövved! Ett roligt och annorlunda uppdrag, tycker skördarföraren Per Öhrman på Öhrmans skogsentreprenad. FOTO: Staffan Mattsson

På en del av Skogssällskapets fastighet Dimbo vid Hjälmaren byter skogen skepnad. Granen tas bort. Lövträden lyfts fram. Och naturens egen produktion av död ved får hjälp på traven av engagerade maskinförare.

– Mitt uppdrag är att ta bort granen och skapa massor av död ved, berättar Per Öhrman på Öhrmans skogsentreprenad, efter att just ha ringbarkat en grov asp med skördaraggregatet.

Han tycker att uppdraget är annorlunda och roligt. Målet är att skapa de förutsättningar som krävs för att lövskogens värmeälskande insekter och den vitryggiga hackspetten ska vilja komma tillbaka till trakten.

– Jag skapar något för naturen, säger han.

Martine Farup på Skogsstyrelsen har handlagt Skogssällskapets ansökan om Nokåsbidrag för den naturvårdande avverkningen (se faktaruta nedan). Hon är glad över utvecklingen på Dimbo, men inte bara för att den förbättrar förutsättningarna för biologisk mångfald just där.

– Det Skogssällskapet gör passar också väl in i satsningen på ett lövrikt landskap runt Hjälmaren där flera myndigheter tillsammans försöker stimulera markägare att satsa både på produktion och miljö genom lövskogsbruk. Det gör vi bland annat för att främja den vitryggiga hackspetten i Hjälmarlandskapet – ett landskap som har väldigt goda förutsättningar för lövskogsbruk, säger hon.

Solbelyst grov lövved är en bristvara i det svenska skogslandskapet.

Solbelyst grov lövved i skog – en bristvara i det svenska grandominerade och relativt ”välstädade” skogslandskapet. Här på Dimbo finns det numera gott om den varan.

Gustaf Bäckgren, Skogssällskapets förvaltare på Dimbo, tycker liksom maskinföraren Per Öhrman att det är roligt att jobba med naturvårdande skogsskötsel.

– För mig är det spännande och roligt att få göra något som jag normalt inte gör. Det är också roligt att koppla ihop det vi gör här med arbetet runt Hjälmaren som görs av markägare, kommuner och myndigheter tillsammans.

Men samtidigt som det är roligt att sköta skogen med naturvård som målsättning, så kan det också vara utmanande för dem som ska göra jobbet, menar Gustaf Bäckgren.

– Det gäller för maskinförarna att tänka om. Här är det inte virkesproduktion som är målet, utan att skapa lövskog och död ved helt utan körskador. I början var maskinförarna lite avvaktande, men efter en dag i skogen där vi gick igenom alla skötselinstruktioner blev de mer och mer aktiva och började komma med förslag på hur man kunde jobba.

Magnus Strandberg, viltförvaltare på Skogssällskapet, berättar att även de motormanuella entreprenörer som anlitas måste anpassa sitt arbetssätt.

Nytt intryck när granen försvinner.

När granen försvinner förändras skogens egenskaper.

– De röjer bort smågranar och tar bort yngre lövsly under ekarna så att kronorna får möjlighet att utvecklas. Smågranar med grenar ända ned till marken sparas för att ge skydd åt ruvande tjäderhönor, harar och andra djur. Så mycket som 95 procent av granen ska tas bort, men några få grangrupper ökar skogens värde för viltet, samtidigt som de ger grönska under den avlövade årstiden.

Martine Farup tycker att det är viktigt att ha intresserade entreprenörer för mer komplicerade avverkningar som den här.

– Maskinförarna måste inte kunna allt innan och det finns inte heller så många som har jobbat med naturvårdande skötsel tidigare. Men de bör vara intresserade, för när man är intresserad blir det i regel ett gott resultat. Det handlar ju så mycket om att vilja skapa något och våga ta ut svängarna – att ha fantasi och se hur man på billigaste sätt kan få full effekt av den åtgärd man utför, säger hon.

Även i ett angränsande område ska Skogssällskapet skapa lövskog genom att hugga bort all gran. Tanken är att också den generation skog som kommer efter ska bli en lövskog, något som Martine Farup på Skogsstyrelsen är nöjd med.

– Det gör att effekten av Nokås-satsningen intill blir större, eftersom vi får ett ännu större sammanhängande lövområde i landskapet när lövträden föryngrar sig naturligt efter att granen tagits bort, säger hon.

TEXTER: Malin von Essen

SAMTLIGA FOTON: Staffan Mattsson

Noll körskador på Dimbo

Avverkningen på Dimbo ligger på en fornåker, en odlingsmark som användes för cirka 1500 år sedan. De gamla odlingsrösena ligger sida vid sida och är ofta övervuxna av mossa. En utmaning är att helt lyckas undvika körskador, vilket är ett krav på den här avverkningen.

– Att i efterhand laga skador är inte ett alternativ, betonar Gustaf Bäckgren, Skogssällskapets förvaltare på Dimbo.

Inför avverkningen hade Gustaf Bäckgren en diskussion om körskador med maskinförarna där de inledningsvis var tveksamma. Skulle det verkligen vara möjligt att helt undvika även körskador efter den senaste tiden ihärdiga regnande?

Gustaf Bäckgren, Skogssällskapet.

Gustaf Bäckgren, förvaltare på Dimbo.

– Vi kom överens om att dra skotarens basväg så att den snirklar sig mellan rösena. Vi bestämde också att riset från avverkningen skulle läggas i basvägen för att undvika körskador. Där det fanns för lite ris skapade vi nytt genom att avverka några extra lövträd och vi körde också dit granris från torrare områden. Såvitt jag vet har vi lyckats undvika skador helt, säger Gustaf Bäckgren.

Markägaren ansvarar enligt kulturmiljölagen för att inga fornlämningar skadas eller förstörs. Skogssällskapets skogsbruk är FSC-certifierat och företaget anlitar därför bara entreprenörer med grönt kort. På så sätt kvalitetssäkras avverkningen, eftersom maskinförare med grönt kort har både skoglig grundutbildning och ett aktuellt kompetensbevis för natur- och kulturmiljövård.

– Jag har just förnyat mitt gröna kort genom att gå kursen Natur- och kulturmiljövård på nytt, berättar skördarföraren Per Örman från Örmans skogsentreprenad.

Ris i körvägarna.

Mycket ris i körvägarna - en förutsättning för att skador på mark och fornminnen ska kunna undvikas.

Men även för välutbildade maskinförare är det ofta en utmaning att lyckas ta hänsyn till alla kultur- och fornlämningar. De kan vara svåra att se, inte minst på natten, och trots att skogsmaskinerna har tillgång till moderna kartor är dessa bara till viss hjälp.

– Kartmaterialets kvalitet varierar ofta och maskinföraren bör därför utgå från att fornlämningarna bara är delvis utmärkta och att de ligger bara på ungefär rätt plats, säger Gustaf Bäckgren.

Naturvårdande skötsel på Dimbo

Skogssällskapet har fått ett så kallat Nokåsbidrag från Skogsstyrelsen för att sköta delar av fastigheten Dimbo, vid Hjälmaren, med naturvård som huvudmål. Åtgärden omfattar totalt cirka 25 hektar. På 15 hektar har granen tagits bort för att lövträden ska få utrymme att utvecklas. Förutom att ta bort granen har Skogssällskapet också skapat död lövved, bland annat genom högkapning och ringbarkning (se förklaring nedan). All nyskapad död lövved och alla sedan tidigare döda barr- och lövträd har lämnats kvar området. På de övriga 10 hektaren har storkroniga lövträd och ekar röjts fram för att kunna fortsätta växa och bli riktigt gamla, samtidigt som kultur- och fornlämningar har gjorts synliga.

Att skapa död lövved

Barkfläkning - ett sätt att skapa död ved.

Barkfläkning är ett av flera verktyg för att skapa död lövved. Det innebär att barken skadas, men inte hela vägen runtom trädet. Trädet dör långsammare än vid ringbarkning.

Solbelyst, nydöd, stående lövved är av stor betydelse för många insekter och insektsätande fåglar. Men eftersom skogsbränder i regel släcks och större skogsområden som skadats av storm, snöbrott eller barkborrar för det mestatas om hand, finns det ofta liten mängd sådan ved i dagens skogslandskap. Genom att högkapa stammar en bit upp på stammen och låta de så kallade högstubbarna stå kvar i skogen, kan man efterlikna det naturliga tillstånd som uppstår då skadade eller döda träd bryts av.

Ett annat sätt att skapa död ved är att ringbarka träd genom att ta bort all bark ända in till stamveden. Ringbarkningen innebär att näringstransporten (av fotosyntesprodukter) från kronan till roten bryts och trädet sakta dör. Ringbarkning innebär att trädet dör långsamt, i stället för att dö direkt som vid högkapning och det gör veden attraktiv för andra arter än i högstubbarna.

Ett tredje sätt att skada träd är att fläka barken med hjälp av skördare eller motorsåg. Det innebär att en del av barken tas bort från stammen. Syftet är att skada trädet så pass allvarligt att det dör på sikt, men ännu långsammare än vid ringbarkning.

Genom att fälla lövträd och låta stammarna ligga kvar i skogen skapas död ved som kan fylla en viktig funktion under mycket lång tid, även då de verkar vara nästan helt nedbrutna eller överväxta. I de liggande så kallade lågorna trivs helt andra insekter än i den solbelysta döda lövveden.

Genom att kombinera olika metoder för att skapa död ved kan man säkerställa tillgången på död ved av olika kvaliteter under lång tid och därmed gynna så många arter som möjligt, arter som annars kan ha svårt att överleva och föröka sig i dagens skogslandskap.

Så fungerar Nokås-bidraget

Syftet med stödet ”natur- och kulturmiljövårdsåtgärder i skogen” (Nokås) är att berika skogsmiljöer av allmänt intresse. Markägare kan få bidrag för att spara kulturmiljöer eller bevara naturvärden.

Några exempel på åtgärder man kan få Nokåsbidrag för:

  • frihugga gamla lövträd
  • skapa skogsbryn
  • restaurera äldre transportleder
  • naturvårdsbränning
  • anlägga våtmark
  • fördyrade skogsbruksåtgärder på grund av att mer hänsyn krävs än normalt

Läs mer på Skogsstyrelsens webbplatslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Skogssällskapets strategi för de egna skogarna

Skogssällskapet äger cirka 28 500 hektar skog från Sjöbo i Skåne i söder till Sorsele i Lappland i norr. De egna skogarna är en källa till intäkter och en viktig resurs för lärande och affärsutveckling. Ett omfattande strategiarbete har lett fram till olika inriktningar för skogsskötseln på de 29 olika fastigheterna.

– På Dimbo, vår fastighet som ligger vid Hjälmaren i Örebro kommun, har vi bland annat målet att utveckla både natur- och rekreationsvärdena under de närmaste åren, berättar Mattias Berglund, skogschef på Skogssällskapets Fastighets AB.

Naturvärdena på Dimbo är bland annat kopplade till lövskogsområden i den västra och norra delen av fastigheten.

– Många av lövskogarna behöver skötsel för att naturvärdena ska gynnas. Där kan skötseln till exempel bestå av att minska granandelen i lövbestånd, friställa stora lövträd och skapa död lövved i olika former, berättar Mattias Berglund.

I de mer bergbundna magra områdena i fastighetens centrala delar finns en hel del gammal tallskog med höga naturvärden. Här har flera områden lämnats till fri utveckling.

Rekreationsvärdena på Dimbo är framför allt knutna till Dimbobadet, en badplats med sandstrand vid södra Hjälmarstranden. Runt Dimbobadet finns idag både grönområde, skog och en grillplats.

– Området är relativt välbesökt och det finns en potential att utveckla rekreationsvärdena. Exakt vad vi ska göra har vi ännu inte bestämt, säger Mattias Berglund.

Skogssällskapets egna fastigheter är en viktig källa för affärs- och metodutveckling, men också för lärande, både hos de egna medarbetarna, men också för kunder och andra som är intresserade av målanpassad skogsskötsel och fastighetsutveckling.

Läs mer om Skogssällskapets egna skogar och inriktningen för de olika fastigheterna.

Här kan du läsa mer om strategin för förvaltningen av Dimbo