Krönika

Krönika: Nu måste vi se action i artskyddsfrågan

Tretåig hackspett, en art som påverkas av skogsbruket och som behöver skydd. Foto: Mostphotos

Skogssällskapets hållbarhetschef Karin Fällman Lillqvist skriver om den nya tillämpningen av artskyddsförordningen.

Efter Skogsstyrelsens pressmeddelande om att skogsägare kommer att behöva ta större hänsyn till fridlysta arter har debattvågorna minst sagt gått höga. Många påpekar orimligheten i utspelet, eftersom det bland annat innebär att skogsägare är skyldiga att visa hänsyn till samtliga vilda fågelarter på individnivå, eftersom alla vilda fåglar är fridlysta enligt artskyddsförordningen.

Det är ingen överdrift att säga att det här slog ner som en bomb i skogsnäringen. Men jag kan ändå inte låta bli att tycka att det är lite konstigt att så många känner sig tagna på sängen. Redan 2016 flaggade generaldirektörerna på Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket i ett brev till regeringen att artskyddsförordningen behöver ses över.

Det utspel som nu har kommit från Skogsstyrelsen grundar sig i de nationella domar och EU-domar som kommit de senaste åren. Som myndighet ser sig Skogsstyrelsen nu tvungna att ändra sin praxis i tillsynen för att anpassa sig efter dessa domar.

Att ta hänsyn till alla fågelindivider i alla åtgärder (här räknas alltså varje talgoxe, kaja och skata på individnivå) är orimligt och inte heller ändamålsenligt. Med de förutsättningar som Skogsstyrelsen sätter upp för svenska skogsägare i sitt pressmeddelande Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. blir det praktiskt omöjligt att bedriva någon form av naturbrukande. Och med det menar jag inte bara skogsbruk och jordbruk, utan också annan form av naturbruk – som naturturism och idrottsevenemang som orienteringstävlingar.

En stor risk jag ser med den här tolkningen är dessutom att skyddet för de arter som verkligen är hotade kommer att urholkas. Det kommer helt enkelt inte att finnas pengar kvar för att på ett effektivt sätt skydda de arter som idag är sårbara, och där aktiva åtgärder behövs och gör skillnad.

Idag har vi 53 fågelarter som är klassade som hotade i Sverige (enligt Artdatabanken). Att skydda dessa, så att de uppnår god bevarandestatus, är viktigt. Här har skogsbruket fortfarande mycket att lära, och från Skogssällskapets sida finansierar vi varje år forskningsprojekt som på olika sätt ger mer och ny kunskap kring effekterna av såväl den generella naturhänsyn som tas i skogen idag, som av de mer aktivt naturvårdande åtgärderna som också genomförs i skogen.

Skogsbruket har gjort stora framsteg de senaste tjugo åren och arbetet fortsätter hela tiden för att bli bättre. Men att skydda alla fågelarter på individnivå riskerar att bli kontraproduktivt för den biologiska mångfalden i det svenska skogslandskapet. Vi borde istället lägga kraften på att inventera och skydda populationer av hotade arter, av såväl fåglar som andra djur, växter och svampar. Här behöver den svenska staten tillsätta ekonomiska resurser för att markägare ska kunna få skälig ersättning för de åtgärder man vidtar.

Exakt hur Skogsstyrelsen i praktiken kommer att tillämpa den nya praxis som de skriver om i pressmeddelandet är fortfarande oklart, men det blir alltmer tydligt att de gör det med stor motvilja. Senast nu i en debattartikel av Skogsstyrelsens generaldirektör Herman Sundqvist Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

Artskyddsförordningen, som är den svenska uttolkningen av EU:s art- och habitatdirektiv och fågeldirektiv, måste ses över. År 2020 tillsatte regeringen en utredning i frågan som resulterade i ett 1700 sidor långt betänkande och över 120 remissvar. Nu är det dags att vi får se resultaten från det arbetet. När landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg nyligen medverkade på Nationella skogsprogrammets möte var hon tydlig med att det här är en högt prioriterad fråga som regeringen arbetar aktivt med.

Låt oss nu se action – vi har inte tid att vänta.

Karin Fällman Lillqvist

Hållbarhetschef

Våra tjänster

Vill du prenumerera...

...på vårt nyhetsbrev?

Fyll i din e-postadress här. Nyhetsbrevet innehåller tips och ny kunskap och skickas ut en gång i månaden.

...på Tidningen Skogsvärden?

Fyll i dina uppgifter här. Tidningen skickas därefter kostnadsfritt hem till dig fyra gånger per år.