Gynna lövträd vid bäcken för bottenfaunans skull

Foto: Ulrika Lagerlöf/Skogssällskapet

Livet i bäcken påverkas av den intilliggande skogen. Men påverkas bäckens ekologiska status av vilka trädslag du har i kantzonen? Det har ett nytt projekt, som Skogssällskapet finansierat, tittat närmare på.

Eva Ring, Skogforsk

Eva Ring

– Vårt projekt stöder den befintliga rekommendationen om att gynna löv i kantzonen mot vattendrag. Den bäck som dominerades av lövträd i kantzonen hade högre indexpoäng för ekologisk status* än bäcken med främst barrträd i kantzonen, berättar Eva Ring, forskare vid Skogforsk.

I projektet, som skett i samverkan mellan Skogforsk och Sveriges lantbruks­universitet, har man återvänt till ett gammalt försök i Gästrikland efter 20 år. 1998 röjde man bort alla barrträd i en lövdominerad kantzon och alla lövträd i en barrdominerad kantzon längs med två små bäckar. Syftet var att mäta om och i så fall hur bäckarnas ekologiska status (enligt EU:s ramdirektiv för vatten) påverkades av trädslagsammansättningen. Mätningar gjordes innan röjningen och några år efteråt. Genom den nyligen avslutade studien togs nya mätvärden fram 20 år efter röjningen.

Kantzonerna hade behållit sin karaktär och var alltså fortsatt barr- respektive lövdominerade. Studien kompletterades med ytterligare tre närbelägna bäckar.

– Det hade ju varit önskvärt om fler bäckar funnits med i försöket redan från början. Genom att addera tre närbelägna bäckar fick vi ändå en betydligt bättre bild med fler värden att jämföra, berättar Eva Ring.

Nedfallande löv viktig föda för bottenfaunan

Dessa tre bäckar hade en blandning av löv och barr i kantzonerna, och en av dem rann genom ett NS-bestånd (målklass Naturvård Skötsel). Den bäcken visade sig ha den högsta indexpoängen för ekologisk status i studien.

– Exakt vad det beror på kan vi inte säga men att sköta den omgivande skogen som ett NS-bestånd har troligen bidragit till att bibehålla och skydda värdena i bäcken. Alla de fyra övriga bäckarna hade god ekologisk status enligt EU:s ramdirektiv för vatten men bäcken med lövdominerad zon hade högst indexpoäng och bäcken med barrträdsdominerad zon lägst, berättar Eva Ring.

En viktig faktor till varför lövkantzoner bidrar till en bättre miljö i bäcken är att organismerna i vattnet äter de nedfallande löven.

– Fallförna är en viktig föda för organismerna i vattnet, och löv har bättre kvalitet än barr. Så här finns ett direkt samband mellan mängden löv och bottenfaunans sammansättning, säger Eva Ring.

Skillnad på dike och bäck

Att visa hänsyn genom att lämna kantzoner mot sjöar och vattendrag ingår som en av målbilderna för god miljöhänsyn som skogsbruket gemensamt kommit överens om. Syftet är att bibehålla miljön utmed bäckarna under hela omloppstiden. Målbilderna omfattar inte rena dikessystem, som ofta rensas för att bibehålla produktionen i skogen, utan gäller för naturliga vattendrag – men även för vattendrag som är rätade.

– Som markägare har man ju oftast koll på om det är ett dikessystem som löper genom fastigheten. Men en rätad sträcka av en bäck kan påminna om ett dike – så då gäller det att titta på vad som finns uppströms och nedströms. Kanske ingår den rätade sträckan i ett mer naturligt vattendrag och då är det viktigt att sköta den strandnära skogen så att man har en funktionell kantzon när det är dags för slutavverkning, säger Eva Ring.

Det generella rådet till skogsägare är att gynna löv i zonen mot vatten. Studien stöder den rekommendationen, och bidrar med ny kunskap kring kantzonernas påverkan på bottenfaunan.

– Vår studie är unik eftersom vi tittat på många olika aspekter. Vi har inte bara tagit vattenprover och analyserat bottenfaunan, utan har dessutom mätt in skogen i kantzonerna, mätt ljusinsläppet, vattnets temperatur och den förna som fallit ner över bäckarna. Dessutom har vi den långa tidsaspekten där vi kan följa utvecklingen över 20 års tid för de två ursprungliga bäckarna, berättar Eva Ring.

Text: Ulrika Lagerlöf

Fullt med liv också i små vattendrag

Bland arterna som hittas i de svenska bäckarna finns olika kräftdjur, insektslarver, maskar, snäckor och musslor. Dessa delas in i fem olika grupper som fyller olika funktioner i vattendraget. En del filtrerar till exempel vattnet, andra sönderdelar förna och ytterligare andra skrapar loss alger, bakterier och svamp från stenar och växtlighet.

*Ekologisk status i bäckar

Genom att regelbundet ta prover på bottenfaunan kunde artsammansättningen i bäckarna kartläggas. Då olika arter har olika preferenser och är olika känsliga för störningar kunde kartläggningen ge en bedömning av bäckens ekologiska status.

I studien mättes även ljusinstrålning, vattentemperatur, kantzonens sammansättning, fallförna samt vattenkemin som exempelvis pH-värde och näringshalter. De undersökta bäckarna är små i förhållande till de vatten som normalt används för att skatta den ekologiska statusen enligt EU:s ramdirektiv för vatten, men klassningen utfördes ändå baserat på bottenfaunans sammansättning och vattenkemin.

Bäck. Foto: Ulrika Lagerlöf/Skogssällskapet

Foto: Ulrika Lagerlöf/Skogssällskapet

Vi bidrar till utveckling

Skogssällskapet är en av Sveriges största privata finansiärer av forskning och kunskapsutveckling om skog och naturvård.

Vill du prenumerera...

...på vårt nyhetsbrev?

Fyll i din e-postadress här. Nyhetsbrevet innehåller tips och ny kunskap och skickas ut en gång i månaden.

...på Tidningen Skogsvärden?

Fyll i dina uppgifter här. Tidningen skickas därefter kostnadsfritt hem till dig fyra gånger per år.