Vi har gjort Sveriges skogar och skogsägare rikare sedan 1912. Våra erfarna rådgivare hjälper dig – oavsett om du vill maximera intäkter, jakt eller naturvärden.

Pågående projekt

Betesmönster hos klövdjur i flerartssystem

Genom DNA-analyser vill man i projektet ge svar på vem som betar vad och hur mycket i flerartssytem. Resultaten kan användas för att mer effektivt kunna sköta skog och vilt på ett sätt som optimerar båda resurser.

I projektet samlas små bitar av skadade kvistar in, tillsammans med information om trädslag, betthöjd och diameter. Proverna skickas till laboratorium och DNA sekvenseras.

I projektet samlas små bitar av skadade kvistar in, tillsammans med information om trädslag, betthöjd och diameter. Proverna skickas till laboratorium och DNA sekvenseras.

Klövdjurens bete på skogen har betydande konsekvenser både ekologisk och ekonomiskt i Sverige. På många platser i har klövdjuren ökat i både antal individer och antal arter samtidigt som förutsättningarna i skogen förändras med ett skiftande klimat. Trots att att klövdjurens bete får stora konsekvenser vet vi förhållandevis lite om betesmönster och vad som påverkar dem, särskilt i system med flera arter. Betesmönster har varit mycket svåra att studera då skador orsakade av olika klövdjur är i stort sett omöjliga att skilja åt. Numera finns dock genetiska verktyg som tillåter effektiv identifikation av art, kön och individ. Detta genom seqvensering av DNA som lämnas på bettstället i form av saliv.

En liten bit av skadade kvistar samlas in i papperskuvert tillsammans med information om trädslag, betthöjd och diameter, samt positions och habitatdata. Proverna skickas till laboratorium och DNA sekvenseras. Tekniken kan användas på skador som är flera månader gamla och har gett resultat från mer än 80 % av fältprover.

Med hjälp av de genetiska metoderna kan man för första gången svara på exakt vem som betar vad och hur mycket i flerartssytem. Resultaten skulle därför bidra med exakt de högupplösta underlag som efterfrågas av förvaltningen för att effektivt kunna sköta skog och vilt på ett sätt som optimerar båda resurser. Även grundläggande ekologiska samband som födoval och konkurrens utforskas på ett sätt som tidigare varit omöjligt. Förutom att ge svar på hur stor påverkan de olika betande arterna har på skogen så kan en stor mängd information extrapoleras från genetiska data: populationsstorlekar, populationsstruktur och släktskap, konkurrens mellan och inom arter, och vilka faktorer som påverkar deras bete t.ex. kön, trädart, störningar, skogstyp och rovdjurspopulation.

Ämne: Skador på skog
Startår: 2019

Julia Jansson

Doktorand

Vi bidrar till utveckling

Skogssällskapet är en av Sveriges största privata finansiärer av forskning och kunskapsutveckling om skog och naturvård.