Vi har gjort Sveriges skogar och skogsägare rikare sedan 1912. Våra erfarna rådgivare hjälper dig – oavsett om du vill maximera intäkter, jakt eller naturvärden.

Pågående projekt

Kompletterande urval av vitala askar

Den svenska asken ingår i kategorin ”starkt hotade arter” i den s.k. rödlistan. Projektet är en del i ett större arbete för att skapa motståndskraftiga populationer av askar. I projektet kompletteras det redan befintliga urvalet av vitala askar med fler exemplar, för att öka möjligheterna att rädda asken som skogs- och parkträd.

Asklöv. Foto: Ulrika Lagerlöf/Skogssällskapet

Foto: Ulrika Lagerlöf

Askar i hela Europa angrips idag av den mycket aggressiva askskottsjukan, Hymenoscyphus fraxineus. Den svenska asken ingår nu i kategorin ”starkt hotade arter” i den s.k. rödlistan.

Ask är kommersiellt ett litet trädslag i Sverige, men för enskilda skogsägare kan skadorna ge betydande ekonomiska förluster. Men det handlar inte bara om ekonomi. Det är också en biologisk tragedi. Asken är av stort kulturhistoriskt värde och den är viktig utifrån ekologi och biodiversitet.

Många studier har visat att askskottsjukan är starkt genetiskt kontrollerad, att det finns en stor genetisk variation och att ingen individ är helt opåverkad men det finns några få individer med relativt sett lite skador. Det innebär att man via traditionell skogsträdsförädling kan få fram resistenta askar.

Ett utgångsmaterial (baspopulation) med 508 askar som såg vitala ut byggdes upp via urval i skadade bestånd i södra Sverige år 2015. Under sommaren 2018 återbesöktes träden för kontroll. Totalt återfanns 400 st, varav 227 st bedömdes vara oskadade och ha en bra stamkvalitet. Ytterligare 135 nya träd valdes i bestånd där de ursprungliga träden inte hittades. Totalt har vi nu en baspopulation om 227+135 = 362 vitala askar.

De utvalda träden är s.k. kandidatträd. Så här långt ser de bra ut, men vi vet inte om deras motståndskraft mot askskottsjukan är genetiskt betingad eller inte. Det kommer att visa sig i kommande resistenstester och då kommer sannolikt en hel del av de 362 kvarvarande kandidatträden att sorteras bort. Det innebär en ytterligare reduktion av baspopulationen, vilket föranleder en komplettering av antalet utvalda träd.

Idag planteras inte ask vare sig i Sverige eller i övriga Europa. En utökad population kommer förbättra sannolikheten för att ask framöver, återigen kan användas både i skogsbruket och i park- och andra stadsmiljöer. Detta projekt är tämligen akut eftersom även vitala träd försvinner i samband med att skadedrabbade bestånd nu kontinuerligt avverkas.

Ämne: Skador på skog
Startår: 2019

Läs vidare

Lars-Göran Stener

Forskare

Forskning om aspekter på genetik och förädling vid skogsbruk.

Vi bidrar till utveckling

Skogssällskapet är en av Sveriges största privata finansiärer av forskning och kunskapsutveckling om skog och naturvård.