Skogens kol

Att skog tar upp koldioxid och binder kol råder det ingen oenighet om, men det råder starkt delade meningar i frågan om hur svenskt skogsbruk påverkar skogens kolbalans. I projektet vill forskarna genom en analys av olika systemgränser belysa skalans betydelse för utfallet av beräkningarna.

En av många framtidsutmaningar är den pågående globala klimatförändringen. Det går knappast en dag utan att vi läser eller hör om koldioxid och användningen av fossila energi, fossila material, avskogning mm bränslen och dess effekterna på klimatet. De allra flesta klimatforskare är i dag överens om att människans förbränning av fossila bränslen - främst kol, olja och gas - har lett till en ökad koldioxidhalt i atmosfären och som följd av detta en ökad global uppvärmningtemperatur. För att försöka hindra en temperaturökning som överskrider 2°C är en omställning från en fossilbaserad ekonomi till en biobaserad ekonomi sannolikt nödvändig.

För Sveriges del vilar en stor del av den ekonomiska omställningen på våra skogar. Hur ska det gå till? Kan vi förlita oss på att skogen klarar att leverera vad vi hoppas på? Bland forskare finns kraftigt skilda uppfattningar om hur växande skog och brukandet av den påverkar skogens kolbalans. Att skog tar upp koldioxid och binder kol råder det ingen oenighet om, men det råder starkt delade meningar i frågan om hur svenskt skogsbruk påverkar skogens kolbalans. Beroende på hur systemgränser i både tid och rum sätts varierar slutsatserna om hur koldioxidneutrala olika skogsprodukter är; från att vara näst intill koldioxidneutrala till att vara en källa till ökad koldioxid i atmosfären.

Vi vill genom en analys av olika systemgränser belysa skalans betydelse för utfallet av beräkningarna. Studier kommer att göras på effekter av hur systemgränser sätts i tid och rum, samt på betydelsen av jämförelsegrunder (referenssystem). Projektet inleds med en genomgång av en serie vetenskapligt publicerade studier/analyser av ett antal brukade respektive obrukade skogsekosystems inverkan på löpande nettokolbindning genom biosyntes/respiration, lagring i producerad biomassa, effekter av olika nedbrytningsförlopp, samt förrådet av kol i olika typer av skogsmark.