Pågående projekt

Vilken nytta gör natur­hänsyn för marksvampar?

En viktig åtgärd för mångfalden av mykorrhiza­svampar är att lämna hänsynsträd, men det saknas utvärderingar av hur effektivt det är och kan bli. I projektet utvärderas den långsiktiga nyttan med olika nivåer av insatser på bestånds- och landskapsnivå.

Rödskivig kanelspindling. Foto: Michael Krikorev

Rödskivig kanelspindling. Foto: Michael Krikorev

Modernt skogsbruk med kalhyggesbruk har förändrat dynamiken i barrskogar och givit likåldriga skogsbestånd där skoglig kontinuitet och naturliga strukturer förlorats som påverkat den biologiska mångfalden negativt. Bland annat har trakthyggesbruk långtgående effekter på trädens mykorrhiza­symbios eftersom svamparna är beroende av en kontinuerlig närvaro av levande träd. Många mykorrhizasvampar har därför kraftigt missgynnats och artsammansättningen blir dessutom radikalt förändrad under flera decennier efter kalhuggning.

För att uppfylla miljömål och internationella åtaganden om bevarande av biologisk mångfald måste vi reducera de negativa effekterna av skogsbruk på biologisk mångfald. Passiva bevarandeåtgärder som att avsätta reservat räcker inte utan det måste också göras aktiva åtgärder inom skogsbruket. Vardagshänsynen är därför ett viktigt verktyg som kan hjälpa många arter att överleva hyggesfasen. Hänsynen behöver utvärderas och utvecklas för att vara kostnadseffektiv. En viktig åtgärd för mångfalden av mykorrhizasvampar är att lämna hänsynsträd, men det saknas utvärderingar hur effektivt det är och kan bli.

2012 etablerade Skogforsk ett långtidsförsök i Dalarna för att undersöka och utveckla nyttan av olika utformad naturhänsyn på olika nivå för den biologiska mångfalden och framtida skogsproduktion. Våra första resultat efter 5 år är lovande och visar hög mångfald av mykorrhizasvampar kring hänsynsträd. För att verifiera och generalisera resultaten behövs en längre och fördjupad utvärdering. I det föreslagna projektet gör vi en uppföljning efter 10 år som utökas med en studie av 5 skogar norra Sverige där vi undersöker (1) effekten av enskilda och grupper av träd, och (2) kanteffekter mot trädbärande bestånd för att (3) mer generellt kunna beräkna den långsiktiga nyttan med olika nivåer av insatser på bestånds- och landskapsnivå. Projektet har betydelse för att utveckla kostnadseffektiv naturhänsyn för ett uthålligt skogsbruk och en grön infrastruktur.

Ämne: Natur- och kulturvård
Startår: 2022

Anders Dahlberg

Professor
  • Organisation Institutionen för skoglig mykologi och växtpatologi, Sveriges lantbruksuniversitet
  • Telefon 070-3502745
  • Epostadress anders.dahlberg@slu.se

Vi bidrar till utveckling

Skogssällskapet är en av Sveriges största privata finansiärer av forskning och kunskapsutveckling om skog och naturvård.

Vill du prenumerera...

...på vårt nyhetsbrev?

Fyll i din e-postadress här. Nyhetsbrevet innehåller tips och ny kunskap och skickas ut en gång i månaden.

...på Tidningen Skogsvärden?

Fyll i dina uppgifter här. Tidningen skickas därefter kostnadsfritt hem till dig fyra gånger per år.