Kan hänsynsytor buffra mikroklimat och extremväder?

För att skogslevande arter ska kunna överleva i det brukade skogslandskapet, måste de klara förändringar i mikroklimatet i samband med avverkning. I projektet används moderna klimatloggar och högupplösta nederbördsdata för att undersöka om hänsynsytor kan buffra mikroklimat och extremväder, jämfört med hyggesmiljö och uppvuxen äldre skog.  

Skogens mikroklimat (klimatet inom ett begränsat område) skiljer sig mycket från klimatet utanför skogarna. Under trädkronornas tak minskar direkt solljus och vindhastighet kraftigt, vilket leder till att variationen i temperatur- och luftfuktighet dämpas. Extrema temperaturer är ofta starkt buffrade i skogar jämfört med öppna skogsmiljöer.

För att skogslevande arter ska kunna överleva i det brukade skogslandskapet, måste de klara förändringar i mikroklimatet i samband med avverkning. Det gäller även under extremvärme och torka, som den vi upplevde under sommaren 2018 i Sverige. Att lämna hänsynsytor av träd i grupp i samband med slutavverkning är en vanlig skoglig åtgärd för att bibehålla ett äldre trädskikt och större strukturell variation samt gynna arter som annars skulle ha svårt att överleva hygges- och ungskogsfasen. Hittills saknas dock kunskap om hänsynsytornas funktion för att buffra mikroklimat och extremväder, vilket behövs för att optimera hänsynen i ett förändrat klimat med fler extrema väderförhållanden.

I det här projektet planerar vi att använda moderna klimatloggar och högupplösta nederbördsdata för att undersöka om hänsynsytor kan buffra mikroklimat och extremväder, jämfört med hyggesmiljö och uppvuxen äldre skog. Vi vill undersöka skillnader i temperatur och luftfuktighet mellan de olika skogstyperna och betydelsen av hänsynsytornas karaktär (trädskikt, storlek, markfuktighet, läge) och tid sedan avverkning (2-20 år) för att (1) buffra mikroklimatet och (2) fungera som klimatrefugier (tillflyktsorter) för skogslevande arter. Vi vill studera den årsvisa tillväxten och vitaliteten 2016-2021 hos marklevande husmossa och unga lövträd i de olika skogstyperna, samt relatera dessa till mikroklimatet, hänsynsytornas karaktär och tid sedan avverkning. Som en del i det arbetet vill vi specifikt (3) studera hur extremtorkan 2018 påverkade tillväxt och vitalitet hos arterna i de olika skogstyperna, jämfört med normalåren innan och efter.