En underskattad skadegörare – är bastborren den nya snytbaggen?

Bastborreskadorna ökar troligen i de sydsvenska barrplanteringarna men kan tyvärr förväxlas med torkskador. Projektet ska kartlägga skadebilden av dessa svåridentifierade skadegörare.

Ett viktigt steg i skogsbruket är föryngringsfasen och en snabb plantetablering med hög överlevnad är av stor betydelse för framtidens skogar. Nyplanterade plantor är sårbara för olika skadegörare, speciellt under den första tiden innan de etablerat sig.

Skador orsakade av snytbaggar har länge varit den enskilt största skadegöraren vid planteringar av barrträd. Plantorna har tidigare skyddats med insekticider men dessa har efterhand ersatts med mekaniska skydd. Klimatförändringar kan bland annat förändra distribution och förekomst av skadegörare och dess skadeverkningar i skogen. På senare år har det från förvaltare och privata skogsägare rapporterats om en ökning av skador av svart bastborre, främst i södra och centrala delarna av Sverige. Hylastes brunneus (svart tallbastborre) och Hylastes cunicularius (svart granbastborre) är två vanligt förekommande bastborrar som kan orsaka allvarliga skador och dödlighet hos nyplanterade barrträdsplantor genom att äta bark från främst rötter och rothals. Till skillnad från skador av snytbaggen går de inte att upptäcka utan att man gräver upp plantan och noga undersöker rötter och rothals. Detta gör att skador orsakade av Hylastes troligtvis underskattas i vanliga plantinventeringar och lätt förväxlas med exempelvis torkskador. Det råder därför stor brist på kunskap om hur omfattande skadorna är och hur spridningen ser ut geografiskt.

Vi vill därför göra en surveystudie i befintliga planteringar i södra Sverige för att få ett grepp om skadebilden. I studien kommer förutom skaderegistreringar även data att samlas in för att se om det finns någon koppling mellan skadebild och olika ståndortsfaktorer. Om specifika ståndortsfaktorer visar sig ha betydelse skulle det bidra till möjligheten att identifiera riskhyggen där extra åtgärder bör vidtas. Projektet förväntas ge en tydligare bild av problemets omfattning och därmed vara till stor nytta både för skogsbruket i allmänhet och för enskilda markägare.