Uncovering the hidden life of ectomycorrhizal decomposers

Ett projekt om mykorrhiza som kan bidra till kunskap om nedbrytning och näringsfrigörning i skogsmark. Projektet använder modern teknik för att att studera biologiska förlopp.

Den dynamiska symbiosen mellan träd och vissa marksvampar som kallas ektomykorrhiza är en central biologisk aspekt av markhälsa i boreala skogar både i Sverige och utomlands. Ektomykorrhizasvampar koloniserar trädens rotspetsar och ökar värdträdens tillgång till näringsämnen i marken, och träden ger svamparna socker från fotosyntesen i utbyte. Genom denna symbios kopplar mykorrhizasymbiosen samman kolomsättning och näringsomsättning såväl ovan som under markytan.

En mindre grupp ektomykorrhizasvampar har särskilt effektiva enzymer som är viktiga för nedbrytning av organiskt material i marken. Kombinationen av avsevärd nedbrytarförmåga med en symbiotisk livsstil är begränsad till ett fåtal svampsläkten, men dessa spelar en avgörande roll för många viktiga ekosystemtjänster. Dessa svampar bör tas i särskilt beaktande vid policybeslut kring bevarande av biodiversitet i svensk skogsmark i ett sammanhang av klimatförändringar och intensifierat skogsbruk.

Detta projekt kommer att undersöka hur en av de mest vanliga släkterna av mykorrhizasvampar – spindlingar (Cortinarius) använder särskilt effektiva enzymer för att bryta ned komplexa organiska föreningar i marken och mobilisera näring för sina värdträd. Projektet syftar till ökad förståelse av de egenskaper som gör dessa svampar extra beroende av god tillförsel av socker från träden och därmed också särskilt känsliga för avverkning och skogsgödsling. Om dessa svampar påverkas negativt riskerar näringsomsättningen att saktas ned med negativa följder för trädens tillväxt.

Projektet använder de senaste molekylär metoderna för att avslöja aktiviteter och egenskaper hos markorganismer som annars är väldigt svåra att observera. Ett begränsat antal arter av mykorrhizasvampar kombinerar symbios med hög kapacitet att bryta ned organiskt material, och bättre kunskap kring deras ekologi och funktionella mekanismer krävs för att koppla naturvård till ekosystemens funktion.