Tomas Lundmark, professor, SLU: ”Den viktigaste frågan: Vilket samhälle vill du se i framtiden?”

Vad är bäst för klimatet – ska vi bedriva ett aktivt skogsbruk eller ska vi låta skogen stå? Tidsperspektiv, systemavgränsningar och personliga värderingar är viktiga frågeställningar att ta hänsyn till för att förstå denna polariserade debatt. Det menar Tomas Lundmark, professor i skogsskötsel vid SLU.

Tomas Lundmark, professor i skogsskötsel vid SLU. Foto: Julio Gonzalez, SLU

Att dagens livsstil på många sätt är ohållbar råder stor enighet om. Samtidigt finns det inga framtidsstudier som tyder på att den globala konsumtionen kommer att minska – snarare tvärtom. I takt med global välfärdsutveckling och en ökande befolkning kommer konsumtionen med största sannolikhet att öka.

Parallellt med denna utveckling minskar skogsarealen globalt på grund av städernas ökade utbredning och behoven av mer jordbruksmark. Detta innebär att en krympande skogsareal ska tillgodose allt mer och allt fler behov. Om vi samtidigt beaktar världens gemensamma mål att fasa ut beroendet av fossil råvara måste vi förstås fundera på: hur ska det gå till?

Skogen ensam som naturresurs kan inte lösa klimatfrågan, men den kan ge ett stort bidrag.

Tomas Lundmark som är professor i skogsskötsel vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, menar att vi måste ha detta övergripande perspektiv och dessa frågeställningar som grund när vi ger oss in i – och försöker bilda oss en uppfattning om – klimatfrågan.

– Skogen ensam som naturresurs kan inte lösa klimatfrågan, men den kan ge ett stort bidrag. Vi behöver därför ta tillvara alla möjligheter att minska vår klimatpåverkan. Vi kan komma långt med att effektivisera vår konsumtion men frågan är hur långt vi är beredda att gå. Kan folk tänka sig att avstå bilen och att dela bostad? Oavsett hur mycket vi förändrar vår livsstil kommer vi att vara beroende av våra naturresurser. Och ju mer vi kan tillgodose våra behov med hjälp av förnybara resurser, desto mindre beroende blir vi av olja, naturgas och kol.

Hög tillväxt bra för klimatet

Som Tomas Lundmark säger finns det inte några standardlösningar på globala utmaningar. Lösningarna måste vara lokala och utgå från de förutsättningar som finns i varje land. Ser vi till Sverige, som är ett rikt land på skog, menar han därmed att vi har ett ansvar att förvalta skogen på ett bra och klokt sätt. Men det är också här den stora vattendelaren dyker upp: Vad är klokt och bra?

I stora drag finns två hållningar i den frågan – en sida som hävdar att ett aktivt skogsbruk är det bästa för klimatet: ju mer tillväxt, desto mer kan vi skörda och desto bättre för klimatet. Exempel som förs fram till skogsbrukets fördel är att avverkad skog kan ersätta fossil energi och energikrävande byggmaterial samtidigt som ny skog kan planteras på den avverkade skogsmarken. I den brukade skogen växer träden och skördas först när de är mogna. Uttaget av råvara överstiger på så sätt inte tillväxten, vilket gör skogsbruket hållbart. Enligt den här hållningen blir skogen en kolsänka samtidigt som förnybara produkter levereras till samhället och minskar oljeberoendet.

Illustration: Amanda Berglund

Klimatbelastning eller klimatnytta?

Den andra hållningen menar däremot att vi gör bäst i att låta skogen stå. Argument som förs fram för denna ståndpunkt är att ju mer skog som bevaras, desto mer koldioxidlagring. Om skogen istället avverkas menar man att det snabbt bidrar till ökade koldioxidutsläpp och en kolskuld som uppstår när virket till stor del används för kortlivade produkter som papper och biobränsle. Här menar man att en skog som avverkas skapar klimatbelastning och att det är först när nya träd vuxit upp som den skapade kolskulden återbetalats och den eventuella klimatnyttan uppstår.

Ett annat viktigt argument för denna hållning är att ett ökat utbud av biobränslen inte behöver betyda att fossila bränslen ersätts, det kan snarare bidra till ökad konsumtion. På kort sikt, menar man, är det bättre att låta skogen stå om man vill värna klimatet, och det är bråttom att agera. Så länge skogens tillväxt fortsätter att vara hög är det därför väldigt effektivt ur kolbalanssynpunkt att bara låta skogen stå och att använda fossil råvara istället.

Tvärstopp i skogsbruket kortsiktigt effektivt

Tvärstopp i skogsbruket skulle alltså resultera i ökad användning av fossilt och betong men samtidigt en kraftigt ökad kompenserande upplagring av kol i skogen. Tomas Lundmark förklarar att detta skulle medföra en något bättre kolbalans jämfört med i dag under ganska många årtionden framåt, tills dess att den åldrande skogens tillväxt börjar avta. Att låta skogen stå skulle alltså innebära snabba effekter på kort sikt och samtidigt ge andra fördelar, som ökade möjligheter att nå miljömål kopplat till bevarande av biologisk mångfald.

Med andra ord är detta två diametralt olika ståndpunkter. Hur kan det komma sig att man kommer fram till så olika slutsatser? Enligt Tomas Lundmark handlar det främst om vilka avgränsningar och perspektiv man utgår från när man gör sina bedömningar, och kanske även vilka grundläggande värderingar man bär på, så som människans förhållande till naturen och naturens egenvärde i sig.

– De som tycker att skogen ska bevaras och inte brukas gör ofta en systemavgränsning där de betraktar skogen isolerat från samhället i övrigt. Här utgår man från det gamla trädet eller beståndet som avverkas. Där finns kollagret och det frigörs om träden avverkas. Med det perspektivet är det lätt att komma till slutsatsen att det uppstår en kolskuld, säger Tomas Lundmark.

Tidsperspektivet viktigt

Tidsperspektiv menar han också är en viktig aspekt för att förstå de olika ståndpunkterna i frågan, för på kort sikt innebär avverkning ett ökat koldioxidutsläpp. Tomas Lundmark, som själv har inställningen att ett aktivt skogsbruk är det bästa för klimatnyttan, menar dock att fakta från Riksskogstaxeringen pekar i en annan riktning vad gäller kolskuldsfrågan.

De senaste femtio åren har skogsbruket levererat mer än tre miljarder kubikmeter förnybar skogsråvara samtidigt som virkesförrådet i landet har ökat med mer än en miljard kubikmeter.

– Tillväxt, avverkning och kolförråd ökar samtidigt tack vare aktiva skogsbrukare, säger han.

Cirkulärt flöde

Visserligen innebär förbränning av skogsbiomassa också att det sker ett koldioxidutsläpp. Men Tomas Lundmark understryker att skillnaden ligger i att det är ett cirkulärt flöde.

– Förbränning av biobränslen tillför inga nya kolatomer till atmosfären. Träden har ju först tagit upp koldioxiden från luften och sedan släpps de tillbaka igen. Man återanvänder samma kolatomer gång på gång. Utsläppen när du använder olja blir däremot en nettotillförsel av koldioxid till atmosfären, det är ett linjärt flöde. När man använder fossilt kol skapar man en verklig kolskuld, någon fossil olja återbildas inte i jordskorpan, säger han.

Denna ekvation kan dock ställas i kontrast till att olja är mer energieffektivt än biobränsle – något som innebär ytterligare en dimension i debatten.

– Faktum är ju att det blir mer utsläpp när man värmer vatten med björkved än om man eldar olja för att värma samma vatten. Det har att göra med att oljan är energieffektivare än björkveden. Avverkar man naturskog enbart för att göra bioenergi så blir det därför klimatbelastande jämfört med ett fossilt alternativ. Samtidigt måste man vara medveten om att huvuddelen av biobränslet kommer från restprodukter i skogsbruket och skogsindustrin. Det betyder att ju mer råvara som produceras i skogen och ju mer högförädlade träprodukter som skogsindustrin kan producera, desto större blir tillgången på biobränslen. Trähus, förpackningar, kläder och biodrivmedel kommer från samma träd fast från olika delar av trädet.

Vilken framtid vill vi ha?

Tomas Lundmark påminner till sist om att vi måste återgå till den grundläggande, övergripande frågan: vilken framtid är den mest önskvärda?

– Vill vi låta naturen vara obrukad och naturlig för att få sköta sig själv måste vi också kunna förklara var energin och alla konsumtionsprodukter ska komma ifrån. Oavsett om vi ska bruka våra naturresurser mer eller mindre intensivt så står vi inför stora utmaningar och svåra avvägningar, säger han.

Även om det råder oenighet om vilka lösningar som är bäst för klimat, artbevarande och bioekonomi är Tomas Lundmark optimistisk.

– I norra Sverige lever vi enligt ordspråket ”det är aldrig för sent att ge upp” så varför inte försöka ett tag till? Framtiden kommer att innehålla nya Steve Jobs och Elon Musk. Kanske till och med ett nationellt skogsprogram. Allt är möjligt, även det till synes omöjliga. Det är klart att vi kommer att lösa utmaningen med hur skogen ska skötas i framtiden. Vi har solen till hjälp – både direkt och via fotosyntesen. Naturen måste vara en del av lösningen och människan måste vara en del av naturen.

TEXT: Malin Letser

4 frågor innan du tar ställning:

  1. Tidsperspektiv: I ett kortsiktigt perspektiv är det effektivt att låta skogen stå och på så sätt låta kollagret öka. Nyttan med detta alternativ minskar dock i takt med att skogen blir äldre. På längre sikt finns det därför fördelar med att bruka skogen. Så länge som tillväxten är högre än avverkningen ökar kolförrådet i skogen.
  2. Systemavgränsningar: Om man endast ser till ett enskilt träd eller bestånd som avverkas kan slutsatsen bli att det har en negativ påverkan på klimatet. Om man i stället ser skogen som en helhet, där det totala uttaget av råvara inte överstiger tillväxten, blir slutsatsen en annan.
  3. Värderingar: Vilken roll människan anses ha till naturen – och naturens egenvärde – kan spela roll för vilka slutsatser som dras.
  4. Framtiden: Var ska energin och alla konsumtionsprodukter komma ifrån? Skogen ensam som naturresurs kan inte lösa klimatfrågan, men den kan ge ett stort bidrag.

Bruka eller bevara?

En vattendelare i frågan om skogsbrukets påverkan på klimatet är vad som är bäst – att bruka skogen eller att låta den stå för att binda och lagra kol.

  • I ett kortsiktigt perspektiv är det effektivt att låta skogen stå och på så sätt låta kollagret öka. Nyttan minskar dock i takt med att skogen blir äldre. I en väldigt gammal skog är upptag och utsläpp av koldioxid ungefär lika stort. Däremot är den gamla skogen viktig för den biologiska mångfalden i skogen, vilket medför att en avvägning måste göras mellan klimatnytta och naturvård.
  • I ett längre perspektiv finns det fördelar för klimatet med att bruka skogen. I skog som växer binds mer kol samtidigt som avverkade träd kan användas som alternativ till fossil råvara – så kallad substitution. Så länge som tillväxten är högre än avverkningen ökar kolförrådet i skogen, och genom att avverka färdigvuxna träd och ersätta med nya upprätthålls en hög tillväxt.

Källa: Nordiska ministerrådets rapport om den nordiska skogens klimatnytta.

Vill du prenumerera...

...på vårt nyhetsbrev?

Fyll i din e-postadress här. Nyhetsbrevet innehåller tips och ny kunskap och skickas ut en gång i månaden.

...på Tidningen Skogsvärden?

Fyll i dina uppgifter här. Tidningen skickas därefter kostnadsfritt hem till dig fyra gånger per år.