Bio- och kolkrediter – nya möjligheter för skogsägare?

Att lagra mer kol och att öka den biologiska mångfalden är viktiga delar i klimatomställningen – men kan de också ge ekonomiska möjligheter för skogsägare? Intresset för bio- och kolkrediter växer, och i Sverige pågår nu både studier, pilotprojekt och faktiska projekt som utforskar och utvecklar den nya marknaden.

KOLKREDITER

Martin Bäck började som stiftsjägmästare i Västerås stift för några år sedan. Stiftet hade då nyligen antagit en ny långsiktig strategi för skogsskötseln där de skulle öka andelen alternativa intäkter och avverka mindre. De skulle bygga virkesförråd genom längre omloppstider och på så sätt bidra till klimatmål och främja biologisk mångfald. För att genomföra den nya strategin behövde de öka sina alternativa intäkter och började titta på möjligheten med kolkrediter.

– Vi gjorde en kartläggning och samlade kunskap om kolkrediter och hur det kan
fungera. Vi var flitigt uppvaktade av olika aktörer innan vi valde att certifiera oss hos det svenska certifieringsorganet Carbon capture company (CCC), berättar Martin och fortsätter:

– Att valet föll på dem handlade bland annat om att det är fokus på kolbindning
i brukade skogar och att de har certifierat hela vårt skogsinnehav – i många andra
system certifierar man enbart vissa bestånd. Vi upplevde också att de hade god kunskap och var delaktiga i utvecklingen av EU:s regelverk jämfört med de
internationella företag vi var i kontakt med.I Västerås stift har de låtit utfärda omkring 200 000 kolkrediter med en beständighet på 49 år, vilket alltså ska säkerställa en långvarig klimatnytta. Men ännu har inget köp genomförts.

– Det har varit ett tufft läge med lågkonjunktur och olika turer kring EU:s
klimatambitioner angående skogen, men ag är hoppfull. Framåt ska vi också få hjälp av Nordisk Naturkapital med försäljningen av våra kolkrediter, så jag hoppas på ett första köp under 2026. Vi är långsiktiga i vår strategi och har vetat från början att det kommer att ta tid att utveckla den här typen av affärsmodell som på sikt kan ge oss som markägare en ny typ av intäkt. Det är inte heller vilka köpare som helst som godkänns.

– Vi följer förstås Svenska kyrkans finans- och placeringspolicy och sedan ska det vara företag som är genuina i sitt arbete med att också sänka sina egna utsläpp, avslutar Martin.

BIOKREDITER

Svenska World Forest Forum står bakom ett projekt som utvecklat en första global standard för biokrediter som går att applicera på produktionsskog. Nu fortsätter arbetet med biokrediter i ett nytt projekt som ska fördjupa sig i marknaden och ringa in hinder och möjligheter. Affärsmodellen för bio- och natur krediter är fortfarande i sin linda. Än så länge finns det inte tydliga incitament för företag att investera i naturvård genom biokrediter, men det händer en hel del på området.

– EU har lanserat en färdplan för naturkrediter för att säkerställa kvalitetskriterier och villkor för handel – och Sverige har kommit långt när det gäller biokreditstandard och metod. Nu är det viktigt att fortsätta att jobba tillsammans med EU och delge kommissionen våra erfarenheter. Det säger Kristina Rehn, vd på World Forest Forum. Organisationen står bakom det nyligen avslutade projektet Swedish Biocredit Alliance där de bland annat tagit fram en global standard för biokrediter. Qarlbo Biodiversity har i samband med detta också
tagit fram en externt granskad och godkänd metod för skogliga biokrediter. Standarden och metoden är två mycket viktiga pusselbitar i arbetet med
att utforma en transparent marknad för biokrediter.

– Projektet Swedish Biocredit Alliance har gjort ett stort arbete med att ta fram ett första ramverk. Det är en jättebra start, och nu måste vi arbeta
med andra delar för att få igång marknaden. Det handlar främst om en tydlighet kring politikens inblandning på marknaden, globala och europeiska riktlinjer samt tydliga incitament för köparna att engagera sig.World Forest Forum arbetar nu vidare med nästa projekt tillsammans med Skogforsk och KTH: ”Biokrediter för framtidens skogsbruk”. De ska med hjälp av resultatet från Swedish Biocredit Alliance fördjupa sig i marknaden och förtydliga behoven från köparens perspektiv.

Vilka är de främsta fördelarna och vinsterna om marknaden för biokrediter kommer i gång?

– Den viktigaste vinsten är den ökade biologiska mångfalden. För markägaren
möjliggör biokrediten en ny intäktsström som kan komplettera andra intäkter.
För det köpande företaget så handlar det om flera vinster – exempelvis risk mini
mering i värdekedjan, varumärkesfördelar och möjligheten att leva upp till egna
naturvårdsstrategier och rapporteringskrav, säger Kristina Rehn.

Text; Linda Fritiofsson