Förändrad skog i klimatförändringarnas spår

Klimatmodeller visar att växtzonerna gradvis förskjuts norrut, men vad betyder det för skogen? Vad händer om träden inte hinner anpassa sig i samma takt som klimatet förändras? Vi frågade Joachim Strengbom, som forskar och undervisar i skogsekologi på SLU i Uppsala, hur han tror att de svenska skogarna kommer se ut om 100 år.

Högre medeltemperatur, mer nederbörd – men också ökad risk för torka. I klimatförändringarnas spår följer nya förutsättningar i skogen. Klimatscenarier visar att klimatzonerna kommer flytta mellan 200 och 500 meter uppåt i landet
för varje år, men hur snabbt olika arter kommer att förflyttas är svårare att förutspå, säger Joachim:

– Vi kan göra prognoser utifrån faktorer som temperatur och nederbörd, men
väldigt många arter är långsamma. Granen kan i bästa fall spridas 50–100 meter om året. Utifrån de scenarier som förutspår den största klimatförändringen skulle granens utbredningsområde nästan ha försvunnit från Sverige i slutet av århundradet.

– Så kommer det inte att bli. Vi planterar fortfarande gran i stora delar av landet,
så den kommer finnas kvar under lång tid framöver. Däremot kommer den inte
att vara optimalt anpassad till miljön den växer i.

Med mildrade vintrar och fler tork perioder ökar risken för insekts angrepp. Idag forskas det därför mycket på vad som styr torktålighet och hur vi kan få fram mer resistenta plantor.

– Vi planterar väldigt mycket träd och förhoppningen är att genom förädling
få plantmaterial som är bättre genetiskt anpassat till de nya förutsättningarna.
Självföryngring eller plantor som är optimerade för det nya klimatet – det finns
för- och nackdelar med båda alternativen, menar Joachim:

– Dilemmat är att den naturliga variationen är ganska stor, ibland blir det
rätt och ibland blir det fel. Självföryngrade plantor ger en större plasticitet som kan täcka upp för oväntade händelser. Med de optimerade plantorna gäller det
att välja rätt, att förhållandena blir som man har förutspått och dessutom att tillräckligt många plantor över lever för att man ska kunna räkna hem investeringen.

En längre växtsäsong och ökad produktion i norra delarna av landet och
ökad skaderisk i söder – de förändrade klimatzonerna kommer skriva om kartan
för den svenska skogen. Historiskt har Dalälven setts som ekens nordliga utbredningsgräns, men idag etablerar den sig även längre norrut.

-De ädla träslagen ek, lönn och ask kommer att bli vanligare i södra Norrland,
men det kommer ta lång tid innan de trädslagen dominerar skogarna, säger Joachim. Med den torra sommaren 2018 i åtanke tror han att de svenska skogarna överlag kommer se väldigt annorlunda ut ett sekel framåt.

– Om man tänker sig att den typen av extrema väderhändelser blir mer
frekventa och återkommer var 10–15 år, då kommer det som idag är granskog succesivt att bli något annat. Jag skulle gissa att vi i Syd- och Mellansverige
på sikt kommer få en mer lövblandad tallskog på de marker som inte aktivt brukas.

– I produktionsskogarna tror jag att vi fortfarande kommer ha mycket gran, men kanske också mer tall- och lövskogar, där inte vilttätheten är för hög.

Hur ska man då tänka för att framtidssäkra skogen? Ja, det beror så klart på vilka
värden som är viktigast för dig. Det du ska undvika är i alla fall att göra samma sak överallt, säger Joachim:

– Du kan såklart ha tur och maximera det, men det är också en stor risk att det
inte blir så bra utfall för den skötsel formen du har valt. Därför är det säkrare att
blanda lite, även om det inte alltid är det mest rationella. Det finns också förhoppningar om att man i framtiden ska kunna få betalt för skogen på andra sätt än idag, till exempel i form av nya certifieringar, som ger bättre betalt för hållbart producerade träd, eller genom möjligheten att sälja kol- och
biokrediter om man avstår från att avverka sin skog.

– Jag tror att många skogsägare kan tänka sig att bruka skogen på ett annat
sätt om de får en rimlig ersättning. Med incitament för ett mer variationsrikt
skogsbruk kan vi få en motståndskraftigare skog, som ger oss en bättre chans att möta framtidens utmaningar, säger Joachim.

Text; Monica Forsberg