Gå till innehåll
Avslutat projekt

Långsiktiga vegetationsförändringar i Sveriges skogar – orsaker och konsekvenser för skogsskötseln

Målsättningen med projektet är att förstå långsiktiga förändringar av markvegetationens funktionella och ekologiska egenskaper, särskilt i relation till skogstyp och makroklimat.

Fältskikt i skog. Foto: Jörg Brunet

Foto: Jörg Brunet

Markvegetationen spelar en viktig roll i de svenska skogsekosystemen och långsiktiga förändringar påverkar dess förmåga att tillhandahålla olika ekosystemtjänster. Den övergripande målsättningen med projektet är att förstå pågående långsiktiga förändringar av markvegeta­tionens funktionella och ekologiska egenskaper, särskilt i relation till skogstyp och makroklimat (naturgeografisk region). Studien kommer därmed att öka vår förståelse om hur storskaliga miljöförändringar, till exempel orsakade av luftföroreningar eller skogsskötselsystem, påverkar markvegetationen i landets skogar. Baserad på resultaten kommer vi att föreslå åtgärder som gynnar markvegetationens funktion för biologisk mångfald och skogens näringsdynamik, särskilt i produktionsskogar med flermålsskötsel. Det finns nu för första gången möjligheten att analysera 20 års data av återinventerade provytor inom Riksskogstaxeringen.

I projektets första del ska vi statistiskt analysera förändringar för de 100 vanligaste arterna i fält- och bottenskikten. Analyserna kommer att göras för olika skogstyper och naturgeo­grafiska regioner, då vi antar att förändringar i floran skiljer sig åt mellan skogstyper och regioner. I projektets andra del ska vi dela in arterna i tre grupper beroende på om dessa minskat, ökat eller om ingen förändring kunnat säkerställas. De tre grupperna ska sedan analyseras för skillnader i funktionella egenskaper och ekologiska indikatorvärden för olika miljöfaktorer. Utifrån skillnader i egenskaper och indikatorvärden kommer vi att diskutera vilka processer som kan ligga bakom de observerade förändringarna och hur modifierade skogsskötselsystem kan komma att påverka fältskiktsvegetationen.

Sammanfattning av projektets resultat

  • Mer än hälften av alla arter på produktiv skogsmark visade på statistiskt säker­ställda frekvensförändringar i både södra och norra Sverige, men det var främst i södra Sverige som vi kunde se tydliga samband mellan flora- och miljöförän­dringar.
  • Arter som ökar i södra Sverige är mer värme- och kvävegynnade än de arter som minskar vilket tyder på storskaliga effekter av ett varmare klimat och kvävened­fallet. Ökande arter är också mer skuggtåliga än minskande arter vilket kan ses som en effekt av allt tätare skogar.
  • Trenderna i södra och norra Sverige liknar varandra men är än så länge svagare i norr. Om en fortsatt ökad tillväxt leder till fullslutna bestånd på fler ståndorter kan förändringstakten komma att öka även i norra Sverige.
  • Även på myrimpediment visade mer än hälften av arterna på ändrad förekomst-frekvens och 21 av dessa 29 arter ökade sin frekvens. Till skillnad från den produktiva skogsmarken där risen minskade i frekvens ökade flertalet risväxter på myrimpedi­menten.
  • Trädtäckningen ökade generellt på myrarna men förändringstakten i markvegeta­tionen minskade med ökande trädtäckning. Detta tyder på att ökande temperaturer och kvävenedfall ökar trädens tillväxt på myrimpedimenten vilket i sin tur, åtminstone tillfälligt, fördröjer ändringar i markvegetationen.
  • För att långsiktigt bevara den florakomponent som för närvarande minskar i den svenska skogen, det vill säga ljuskrävande arter med låga näringsbehov, kommer det att behövas nya skötselmodeller som fungerar på landskapsnivå och som innefattar nätverk av öppna och halvöppna miljöer.

Rapporter och publikationer

Läs slutrapportPDF

J. Brunet, Hedwall P.-O. (2015) Fakta Skog, nr 13PDF

P.-O. Hedwall, Brunet J. (2016) Trait variations of ground flora species disentangle the effects of global change and altered land-use in Swedish forests during 20 years. Global Change Biology – kontakta Jörg Brunet för särtryck, du kan även läsa AbstractPDF

P.-O. Hedwall, Brunet J. & Rydin H. (2017) Peatland plant communities under global change: negative feedback loops counteract shifts in species composition. Ecology, 98(1), pp. 150-161PDF

Ämne: Ekologi
Startår: 2014

Dela

Jörg Brunet

Professor

Sydsvensk skogsvetenskaplig forskning med ekologiinriktning

Vi bidrar till utveckling

Skogssällskapet

Skogssällskapet är en av Sveriges största privata finansiärer av forskning och kunskapsutveckling om skog och naturvård.