Avslutat projekt

Metyljasmonat – ett smart alternativ för att skydda plantor mot snytbaggar

Snytbaggen (Hylobius abietis) utgör det allvarligaste hotet mot lyckade föryngringar av barrträdsplantor. Skadorna orsakas av att de äter av barken på de plantor som planterats efter avverkning av barrskog. Mycket talar för att man bör inrikta skadebekämpande åtgärder mot att styra bort födognaget från plantorna och öka plantornas tolerans mot angrepp snarare än att försöka minska snytbaggepopulationen.

Snytbagge

Barrträd har behövt försvara sig mot angrepp av insekter under miljontals år och de har utvecklat ett intrikat system för att lyckas med det. När en snytbagge börjar gnaga på en planta initieras ett lokalt kådflöde vilket kan stoppa snytbaggen från att fortsätta gnaga på den fläcken.

Idag används antingen insekticider eller relativt dyra mekaniska skydd för att förhindra att snytbaggar dödar nyplanterade barrträdsplantor. En alternativ metod är att trigga plantornas eget försvar genom att bespruta dem med metyljasmonat. Att med hjälp av syntetiskt framställda signalsubstanser trigga växters inducerade försvar mot angrepp av insekter och svampar är ett välstuderat område inom jordbruket och där görs detta redan i kommersiell skala. Inom skogsbruket har man inte kommit lika långt men det är ett snabbt växande forskningsområde som anses ha stor potential att bli ett miljövänligt alternativ för att minska angrepp av insekter och svampar.

Projektets huvudmål är vetenskapligt utvärdera och utveckla möjligheterna att behandla tall och granplantor med metyljasmonat för att stärka deras försvar mot snytbaggar. Detta koncept har potential att bli en effektiv, giftfri och kostnadseffektiv metod att skydda plantor.

Sammanfattning av projektets resultat

Försök gjordes där snytbaggarna kunde välja mellan att angripa en behandlad eller en obehandlad planta. Tiden tills angreppen initierades påverkades inte av behandlingen. Däremot påverkades ätmönstret därefter. Hannarna gjorde färre och mindre gnagfläckar på de behandlade plantorna. Snytbaggarna åt även långsammare och hade kortare måltider. Eftersom måltidslängden påverkar risken för att en planta skall ringbarkas är det troligt att det är detta som är mekanismen som gör att plantor vars försvar triggats med metyljasmonat överlever i högre grad än obehandlade plantor.

Sammanfattningsvis visar resultaten från försöken att metyljasmonat kan vara ett smart alternativ för att skydda plantor.

Ämne: Skador på skog
Startår: 2013

Niklas Björklund

Forskare

Skogsskadeproblematik kopplat till insekter

Vi bidrar till utveckling

Skogssällskapet är en av Sveriges största privata finansiärer av forskning och kunskapsutveckling om skog och naturvård.

Vill du prenumerera...

...på vårt nyhetsbrev?

Fyll i din e-postadress här. Nyhetsbrevet innehåller tips och ny kunskap och skickas ut en gång i månaden.

...på Tidningen Skogsvärden?

Fyll i dina uppgifter här. Tidningen skickas därefter kostnadsfritt hem till dig fyra gånger per år.