Nyckelbiotopernas betydelse för den biologiska mångfalden
Utgör nyckelbiotoper även på längre sikt livsmiljöer för naturvårdsintressanta och hotade arter? Det övergripande syftet med detta forskningsprojekt är att använda befintliga inventeringsdata från nyckelbiotoper för att utvärdera detta med fokus på lavar, mossor och svampar.
Nyckelbiotopsinventeringen är en av världens största naturvårdsinventeringar, men fortfarande är mycket av de data som samlats in obearbetade. Cirka 87 000 känsliga och skyddsvärda livsmiljöer för hotade arter har utvärderats genom inventeringen och formellt skyddats eller avsatts skogsbruket på frivillig basis. Dessa områden har stor betydelse för bevarandet av skogens varierade växt- och djurliv, den biologiska mångfalden.
Som frivilliga avsättningar utgör nyckelbiotoperna en hörnsten i svensk naturvård där skogspolitiken är utformad enligt principen "frihet under ansvar". Nyckelbiotoperna är också av stor betydelse för miljömålet "Levande skogar". I dagsläget vet vi att nyckelbiotoperna har stor betydelse för skogens mångfald, men vad som fortfarande är okänt är huruvida dessa små och isolerade områden kan upprätthålla livskraftiga bestånd på längre sikt. Fungerar nyckelbiotoperna som tillfälliga livsmiljöer med "livbåtsfunktion" för naturvårdsintressanta och hotade arter? Upprätthåller nyckelbiotoperna sin artpool över tiden? Sker eventuella artförändringar i en viss biotoptyp eller i en viss del av landet?
Trots den internationellt sett unika insamling och samordning av biologiska observationsdata som har utförts i nyckelbiotoper i Sverige, är de mesta befintliga nyckelbiotopsdata ännu obearbetade och kraftigt underutnyttjade inom naturvårdsforskningen. Utvecklingen av tillförlitliga analytiska metoder för användning och utvärdering av olika miljöövervakningsdata öppnar nu upp för nya användningsområden inom forskningen.
Det övergripande syftet med detta forskningsprojekt är att använda befintliga inventeringsdata från nyckelbiotoper för att utvärdera huruvida nyckelbiotoperna på längre sikt utgör livsmiljöer för naturvårdsintressanta och hotade arter med fokus på lavar, mossor och svampar. Projektet syftar även till att utvärdera vilka miljövariabler som förklarar en eventuell förändring i arternas bestånd i nyckelbiotoperna. Det kan exempelvis handla om betydelsen av nyckelbiotopens storlek, påverkan från hyggen i omlandet eller förändrad tillgång på död ved och gamla träd. Projektet kommer också att studera om förändringar sker i vissa biotoptyper samt relatera resultaten mot formellt skyddade områden.
Sammanfattning av projektets resultat
Vi undersökte huruvida mindre skogsområden med höga naturvärden skyddar funktionellt viktig mångfald över tiden. Vi fann betydande minskningar i mängden indikatorlavar i nyckelbiotoper, trots små förändringar i deras värdträd.
I motsats till lavarna var mängden vedlevande svampar oförändrad över tiden inom både nyckelbiotoper och reservat. Vi kunde dock se att det fanns kanteffekter för de vedlevande svamparna mot angränsande hyggen. Effekten för indikatorarterna minskade dock över tiden, då det angränsande hygget växer upp. Naturliga kanter mot vattendrag och myrmark hyste samma mängd vedsvampar som skogens inre kärnområden.
Vi undersökte även om skyddade och restaurerade bokskogar kan fungera som viktiga livsmiljöer för arter i ett landskapsperspektiv. Vi simulerade den framtida metapopulationsutvecklingen inom skyddade områden för nio trädlevande lavar knutna till gamla bokträd. En kombination av utökat skydd och restaurering hade störst positiv inverkan för flest arter, men den framtida utvecklingen var också beroende av arternas spridningsförmåga och anknytning till en viss skogsålder.
Rapporter och publikationer
Slutrapport Pdf, 167.3 kB, öppnas i nytt fönster.
M. Jönsson, Ruete A., Kellner O., Gunnarsson U., Snäll T. (2016) Will forest conservation areas protect functionally important diversity of fungi and lichens over time? Biodiversity and Conservation. – kontakta Mari Jönsson för särtryck eller läs Abstract Pdf, 83.6 kB, öppnas i nytt fönster.
A. Ruete, Snäll T., Jönsson M. (2016) Dynamic anthropogenic edge effects on the distribution and diversity of fungi in fragmented old-growth forests. Ecological Applications 26: 1475–1485. – kontakta Mari Jönsson för särtryck eller läs Abstract Pdf, 77.3 kB, öppnas i nytt fönster.
Ämne: Natur- och kulturvård
Startår: 2012