Vi har gjort Sveriges skogar och skogsägare rikare sedan 1912. Våra erfarna rådgivare hjälper dig – oavsett om du vill maximera intäkter, jakt eller naturvärden.

Avslutat projekt

Nyckelbiotopernas betydelse för den biologiska mångfalden

Utgör nyckelbiotoper även på längre sikt livsmiljöer för naturvårds­intressanta och hotade arter? Det övergripande syftet med detta forskningsprojekt är att använda befintliga inventeringsdata från nyckelbiotoper för att utvärdera detta med fokus på lavar, mossor och svampar.

Projektbild

Foto: Mari Jönsson

Nyckelbiotopsinventeringen är en av världens största naturvårdsinventeringar, men fortfarande är mycket av de data som samlats in obearbetade. Cirka 87 000 känsliga och skyddsvärda livsmiljöer för hotade arter har utvärderats genom inventeringen och formellt skyddats eller avsatts skogsbruket på frivillig basis. Dessa områden har stor betydelse för bevarandet av skogens varierade växt- och djurliv, den biologiska mångfalden.

Som frivilliga avsättningar utgör nyckelbiotoperna en hörnsten i svensk naturvård där skogs­politiken är utformad enligt principen "frihet under ansvar". Nyckelbiotoperna är också av stor betydelse för miljömålet "Levande skogar". I dagsläget vet vi att nyckel­biotoperna har stor betydelse för skogens mångfald, men vad som fortfarande är okänt är huruvida dessa små och isolerade områden kan upprätthålla livskraftiga bestånd på längre sikt. Fungerar nyckelbio­toperna som tillfälliga livsmiljöer med "livbåtsfunktion" för natur­vårdsintressanta och hotade arter? Upprätthåller nyckelbiotoperna sin artpool över tiden? Sker eventuella artförändringar i en viss biotoptyp eller i en viss del av landet?

Trots den internationellt sett unika insamling och samordning av biologiska observations­data som har utförts i nyckelbiotoper i Sverige, är de mesta befintliga nyckelbiotopsdata ännu obearbetade och kraftigt underutnyttjade inom naturvårdsforskningen. Utvecklingen av tillförlitliga analytiska metoder för användning och utvärdering av olika miljööver­vak­nings­data öppnar nu upp för nya användningsområden inom forskningen.

Det övergripande syftet med detta forskningsprojekt är att använda befintliga inventerings­data från nyckelbiotoper för att utvärdera huruvida nyckelbiotoperna på längre sikt utgör livsmiljöer för naturvårdsintressanta och hotade arter med fokus på lavar, mossor och svampar. Projektet syftar även till att utvärdera vilka miljövariabler som förklarar en eventuell förändring i arternas bestånd i nyckelbiotoperna. Det kan exempelvis handla om betydelsen av nyckelbiotopens storlek, påverkan från hyggen i omlandet eller förändrad tillgång på död ved och gamla träd. Projektet kommer också att studera om förändringar sker i vissa biotoptyper samt relatera resultaten mot formellt skyddade områden.

Sammanfattning av projektets resultat

Vi undersökte huruvida mindre skogsområden med höga naturvärden skyddar funktionellt viktig mångfald över tiden. Vi fann betydande minskningar i mängden indikatorlavar i nyckelbiotoper, trots små förändringar i deras värdträd.

I motsats till lavarna var mängden vedlevande svampar oförändrad över tiden inom både nyckelbiotoper och reservat. Vi kunde dock se att det fanns kanteffekter för de vedlevande svamparna mot angränsande hyggen. Effekten för indikatorarterna minskade dock över tiden, då det angränsande hygget växer upp. Naturliga kanter mot vattendrag och myrmark hyste samma mängd vedsvampar som skogens inre kärnområden.

Vi undersökte även om skyddade och restaurerade bokskogar kan fungera som viktiga livsmiljöer för arter i ett landskapsperspektiv. Vi simulerade den framtida meta­populations­ut­vecklingen inom skyddade områden för nio trädlevande lavar knutna till gamla bokträd. En kombination av utökat skydd och restaurering hade störst positiv inverkan för flest arter, men den framtida utvecklingen var också beroende av arternas spridnings­förmåga och anknytning till en viss skogsålder.

Rapporter och publikationer

SlutrapportPDF

A. Ruete, Snäll T., Jonsson B.G., Jönsson M. In press. Contrasting long-term effects of transient anthropogenic edges and forest fragment size on generalist and specialist deadwood-dwelling fungi. Journal of Applied Ecology.PDF

M. Jönsson, Ruete A., Kellner O., Gunnarsson U., Snäll T. (2016) Will forest conservation areas protect functionally important diversity of fungi and lichens over time? Biodiversity and Conservation. – kontakta Mari Jönsson för särtryck eller läs AbstractPDF

A. Ruete, Snäll T., Jönsson M. (2016) Dynamic anthropogenic edge effects on the distribution and diversity of fungi in fragmented old-growth forests. Ecological Applications 26: 1475–1485. – kontakta Mari Jönsson för särtryck eller läs AbstractPDF

M. Jönsson, Ruete A., Gunnarsson U., Kellner O., Snäll T. (2015) Övervakning av värdefulla skogsbiotoper – en utvärdering av extensivmetoden efter 10 år. ArtDatabanken Rapporterar 18. ArtDatabanken, SLU, Uppsala.PDF

Ämne: Natur- och kulturvård
Startår: 2012

Mari Jönsson

Forskarassistent

Biologisk mångfaldsforskning

  • Organisation Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala
  • Telefon 018-672583
  • Epostadress mari.jonsson@slu.se

Vi bidrar till utveckling

Skogssällskapet är en av Sveriges största privata finansiärer av forskning och kunskapsutveckling om skog och naturvård.