Tillskapade högstubbar – vad har hänt efter tio år?
Nytillskapade högstubbar visade sig inte uppvisa skillnad varken i total mångfald eller antal rödlistade arter oavsett om de befann sig i en värdetrakt med höga naturvärden eller i "normal" skogsmark. Genom att inventera exakt samma högstubbar igen, tio år senare, ska resultatet utvärderas.
Under åren 2001-2003 gjordes fältstudier av vedskalbaggar i nyhuggna högstubbar av gran och björk i södra Sverige för att utvärdera högstubbarnas nytta för den biologiska mångfalden. Hälften av högstubbarna fanns på hyggen i så kallade "värdekärnor" med hög biologisk mångfald, medan resterande fanns i normal skogsmark.
I detta projekt utvärderas resultatet genom att provta exakt samma stubbar tio år senare. Även utan den landskapsekologiska frågeställningen enligt ovan är undersökningen av tio år gamla högstubbar studien intressant i sig, både i relation till naturvården i allmänhet och i förhållande till den Svenska modellen. Slutligen, förutom att veden i stubbarna efter tio år blivit mer rötad har den även, i varierande grad, beskuggats av den uppväxande skogen. Beskuggningens effekt kommer därför mätas och kontrolleras, och kan också leda till praktiska rekommendationer i sig själv.
Sammanfattning av projektets resultat
I motsats till våra förväntningar fann vi inga skillnader mellan högstubbars artsamhällen i värdekärnor och normal skogsmark, varken med avseende på total mångfald eller antal rödlistade arter.
En möjlig förklaring till detta kan vara att stubbarna endast inventerades de första åren efter att de skapats. Skalbaggsfaunan i nydöd ved är nämligen en helt annan än den i mer rötad ved, och förmodligen är skalbaggarna i den nydöda veden bättre på att sprida sig.
Rapporter och publikationer
Ämne: Natur- och kulturvård
Startår: 2012