Gå till innehåll
Avslutat projekt

Har vedlevande tvåvingar nytta av naturvårdsåtgärder i svenskt skogsbruk?

Vi vet väldigt lite om tvåvingarnas krav på veden. Syftet med detta projekt är att analysera tvåvingarnas krav för att få veta om detta kan ge anledning att modifiera naturvårdsrekommendationerna vid skogsbruk, som idag till stor del bygger på kunskap om vedlevande skalbaggars habitat.

Projektbild

Många arter som lever i döda träd har brist på sina livsmiljöer vilket påverkar insekternas fort­levnad. För att gynna biologisk mångfald genomförs en rad olika naturvårdsåtgärder vid skogsbruk, alltifrån att större skogsområden skyddas från skogsbruk till att enskilda träd, både döda och levande, sparas vid avverkningar. Dessa åtgärder har utformats efter den kunskap som vi idag har om den biologiska mångfalden i skogen. Rekommendationer om åtgärder för död ved bygger till stor del på de habitatkrav som vedlevande skalbaggar har. Det finns ca 1450 arter vedlevande skalbaggar i Norden. Det finns ca 2000 vedlevande tvåvingar men man har knappast agit fram rekommendationerna. Anledningen är att vi vet väldigt lite om tvåvingarnas krav på veden.

Syftet med detta projekt är att analysera om tvåvingarna har samma krav på veden som skalbaggar. Artantal ska jämföras i olika vedtyper, och hur specialiserade de olika gruppernas arter är på vedtyperna. För analyserna utnyttjas ett material som redan samlats in och analyserats vad gäller skalbaggar. Proverna består av insekter som kläckts fram ur olika typer av ved som kan användas för bioenergi: grenar, toppar och stubbar. Vedtyperna skiljer sig åt vad gäller trädslag, diameter, rötstadium, svampflora, markfuktighet och stamdel (gren/stubbe). Projektet ska bestämma tvåvingarna och jämföra deras val av ved med skalbaggarnas val. Detta kommer att ge ny kunskap om vad tvåvingar har för krav på miljön och få veta om deras krav kan ge anledning att modifiera naturvårds­rekommenda­tionerna vid skogsbruk.

Sammanfattning av projektets resultat

  • Då vi jämförde tvåvingarnas och skalbaggarnas krav visade de sig vara lika specialiserade vad gäller typen av ved. Båda grupperna innehöll hela skalan från riktiga specialister till generalister. Den enda tydliga skillnaden var att tvåvingarna utnyttjar asp i större utsträckning än skalbaggarna. Det fanns också en trend att tvåvingarna i mindre utsträckning använder ek.
  • För diameter och ruttenhetsgrad hade de olika vedtyperna liknande grad av utnyttjande.
  • För fuktighet var resultaten inte riktigt tydliga, men vi tror att tvåvingarnas behov av fuktig ved inte är så stark som det ibland förmodats. I denna undersökning har dock bara ved från hyggen analyserats och sådan ved har förmodligen större variation i fuktigheten över en säsong än ved inne i sluten skog. Det är osäkert vilken betydelse det har. Resultaten skulle kanske också blivit annorlunda om svampmyggorna tagits med i analysen. De förmodas vara extra fuktighets­älskande.

Tvåvingarnas krav var mer lika skalbaggarnas än förväntat. De rekommendationer som nu finns för död ved bör därför fungera även för tvåvingarna. Resultaten understryker dock det stora värdet av asp, som inte är så tydligt om man analyserar skalbaggar. För fuktigheten i veden kan det finnas viktiga skillnader mellan ved inne i skog och ved ute på hyggen som vi inte känner till.

Rapporter och publikationer

SlutrapportPDF

Ämne: Natur- och kulturvård
Startår: 2015

Dela

Mats Jonsell

Forskare
  • Organisation Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala
  • Telefon 018-672876
  • E-postadress Mats.Jonsell@slu.se

Forskning om framförallt bevarande av vedlevande insekter.

Vi bidrar till utveckling

Skogssällskapet

Skogssällskapet är en av Sveriges största privata finansiärer av forskning och kunskapsutveckling om skog och naturvård.