Avslutat projekt

Födotillgång för vitryggig hackspett – vilka restaureringar ger bäst resultat?

Ett viktigt mål i Sveriges skogsbruk är att bevara den mångfald som vi har och därför görs många naturvårdsåtgärder. Det är viktigt att veta om de resurser som läggs på åtgärderna verkligen gynnar mångfalden på bästa sätt. Det övergripande målet i det här projektet är att ge råd för hur och var man bör genomföra naturvårdshuggningar som ska gynna vitryggen och andra arter som lever i samma miljöer.

Björkskog och hackspett

Vitryggig hackspett är en av våra mest hotade arter. När skogsbruket satsat på barrträd har den fått den brist på döda lövträd, och specifikt på de vedlevande insekter, främst skalbaggar, som lever i dessa träd. Eftersom ett viktigt mål i Sveriges skogsbruk är att bevara den mångfald vi har görs åtskilliga naturvårdsåtgärder för att hjälpa de hotade arterna.

För att gynna vitryggen och andra lövträdsberoende arter görs naturvårdshuggningar av täta blandskogsbestånd. Man tar främst bort gran och eventuellt veteraniserar (skadar träden) man även beståndet. Slutresultatet blir ett lövskogsbestånd där det släpps in mer solljus. Spetten är dock inte beroende av veden i sig, utan av de insekter som bor i veden. Vi vill därför undersöka hur man bör göra huggningarna för att få så mycket vedinsekter (bytesdjur) som möjligt per mängd ved: Hur ska man välja trädslagsblandning, diameter och veteraniseringsåtgärder för att få bäst resultat?

Projektet är viktigt eftersom naturvårdsåtgärderna innebär en kostnad. Den nedlagda kostnaden bör ge så mycket nytta som möjligt, i detta fall mängd av bytesdjur och artmångfald av insekter.

Undersökningsområdena för detta projekt är bestånd som naturvårdsgallrats på initiativ av Projekt vitrygg som drivs av Naturskyddsföreningen. I bestånden ska vi mäta in hur många vedinsekter som utvecklats i varje träd och per hektar skog, och jämföra detta mot trädens och beståndets egenskaper och mot ogallrade kontrollområden. Insekterna inventeras med hjälp av gnagspåren som de lämnar efter sig i veden. Målet är att ta reda på vilka faktorer på bestånds- och trädnivå som har betydelse för hur många bytesdjur som produceras per enhet död ved. Faktorerna är t.ex. solexponering, diameter och veteranisering.

Med den nya kunskapen kommer vi kunna ge råd om hur man bör genomföra naturvårds­huggningar av denna typ för att få bästa resultat för vitryggens bytesdjur.

Ämne: Natur- och kulturvård
Startår: 2017

Mats Jonsell

Forskare

Forskning om framförallt bevarande av vedlevande insekter.

  • Organisation Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala
  • Telefon 018-672876
  • Epostadress Mats.Jonsell@slu.se

Vi bidrar till utveckling

Skogssällskapet är en av Sveriges största privata finansiärer av forskning och kunskapsutveckling om skog och naturvård.

Vill du prenumerera...

...på vårt nyhetsbrev?

Fyll i din e-postadress här. Nyhetsbrevet innehåller tips och ny kunskap och skickas ut en gång i månaden.

...på Tidningen Skogsvärden?

Fyll i dina uppgifter här. Tidningen skickas därefter kostnadsfritt hem till dig fyra gånger per år.