Gå till innehåll
Pågående projekt

Går gräset upp i rök? – Brandens effekt på vegetation och pollinerare

Det övergripande syftet med detta projekt är att öka förståelsen av hur brand påverkar markvegetationen och associerad fauna på hyggen. Vi är särskilt intresserade av hur brandens hårdhet påverkar vegetationen och förutsättningarna för pollinerande insekter med fokus på fjärilar, vildbin och andra gaddsteklar.

Naturvårdsbränning

Foto: Markus Abrahamsson

Brand är viktigt för den naturliga föryngringen av skog. Brandfrekvensen har dock minskat kraftigt och idag sker föryngring främst genom plantering efter slutavverkning. Detta har haft en negativ inverkan på många arter som gynnas av brand. För att hjälpa dessa arter i dagens skogslandskap görs så kallade naturvårdsbränningar, dels av stående skog men även av hyggen. Naturvårdsbränning av t.ex. hyggen ingår också som en viktig del i flera skogs-certifieringssystem. Denna typ av bränning är ofta ganska svag (jämfört med en riktig skogsbrand), men räcker vanligtvis för att gynna arter som är knutna till bränd ved och döda träd. Hur markvegetation och arter beroende av denna påverkas av hur hårt det brinner är väldigt lite studerat. Man vet dock att gräsvegetation tydligt gynnas på hyggen och att den tränger bort blommande örter. Detta bör i sin tur påverka pollinerande insekter, t.ex. fjärilar och vildbin (inkl. humlor), som är direkt beroende av blomrika miljöer. En ökning av blomrikedom på hyggen kan alltså gynna dessa arter, som är mycket viktiga för oss människor eftersom de t.ex. direkt påverkar skogens bärproduktion (en så kallad ekosystemtjänst). För att genom brand bli av med gräs måste det troligtvis brinna ganska hårt och hårdare hyggesbränningar skulle därför kunna skapa en mer blomrik flora som i sin tur gynnar pollinerare.

Den stora branden i Västmanland ger en unik chans att studera just detta eftersom brandens hårdhet varierat mellan olika platser. Vi kommer att inventera växter och pollinerare på hyggen som brunnit med olika hårdhet och jämföra med hyggen som inte brunnit alls (utanför området). Detta ger oss möjlighet att ge rekommendationer om hur hårt man bör bränna hyggen för att minska gräsdominans och gynna pollinerande insekter i våra moderna skogslandskap.

Ämne: Natur- och kulturvård
Startår: 2017

Dela

Victor Johansson

Doktor

Forskning som syftar till att förstå olika arters utbredningsmönster och populationsdynamik.

Kristoffer Hylander

Professor

Landskapsekolog som studerar hur artrikedom och artsammansättning varierar i tid och rum.

Lena Gustafsson

Professor

Professor i naturvårdsbiologi. Forskar på markanvändningsfrågor särskilt kopplade till skog och skogsbruk.

Vi bidrar till utveckling

Skogssällskapet

Skogssällskapet är en av Sveriges största privata finansiärer av forskning och kunskapsutveckling om skog och naturvård.