Miljöpåverkan av markbered­ning – vad vet vi idag och vad saknas?

I projektet analyseras hur mekanisk markberedning påverkar miljön – dvs. mark, vatten, emission av växthusgaser samt botten- och fältskiktsvegetation. Målet är att nyttan av mekanisk markberedning, i form av bättre plantetablering och föryngringsresultat, ska kunna vägas mot möjliga oönskade effekter på miljön.

En långsiktigt bärkraftig bioekonomi förutsätter hög skogsproduktion och högt utnyttjande av biomassa, vilket kräver lyckad och kostnadseffektiv föryngring. Mekanisk markberedning är en storskalig åtgärd som utförs maskinellt på ca 175 000 ha per år i Sverige. Metoderna som används är fläckmarkberedning, harvning, högläggning och inversmarkberedning, tidigare även plöjning. Väl utförd markberedning skapar en gynnsam miljö för plantetablering, men åtgärden påverkar även andra delar av ekosystemet.

Syftet med projektet är att sammanställa och analysera kunskap samt göra en syntes av hur mekanisk markberedning påverkar miljön, dvs. mark, vatten, emission av växthusgaser samt botten- och fältskiktsvegetation. Ett annat viktigt syfte är att identifiera kunskapsluckor. Projektets fokus kommer att vara på studier som utförts i boreala, nemo-boreala eller nemorala vegetationszoner främst i Finland, Norge och Sverige. Relevanta studier från andra delar av världen med liknande förutsättningar som i Fennoskandia kommer också att beaktas. Målet med studien är att ta fram underlag för att kunna väga nyttan av mekanisk markberedning, i form av bättre plantetablering och föryngringsresultat, mot möjliga oönskade effekter på miljön. Denna avvägning är nödvändig för att kunna bruka skogen på ett långsiktigt hållbart sätt.