Digitaliserad naturvårds­uppföljning

I projektet vill forskarna arbeta fram en metod för digital hänsynsuppföljning, som skulle möjliggöra att uppföljningar och dokumentation av åtgärder sker på alla avverkningar, och dessutom snabbt, så att de som utför arbetet får återkoppling just när arbetet är avslutat. Målet är att förbättra möjligheterna att göra bra hänsynsåtgärder och dessutom spara tid och kostnader.

När man gallrar och slutavverkar skog lämnar man olika typer av hänsyn. Det kan till exempel vara att man lämnar zoner mot vatten för att skydda känsliga miljöer eller att man skapar högstubbar och sparar döda träd för att gynna fåglar och insekter som behöver död ved. Ett annat exempel kan vara att man ställer stubbar, runt en och en halv meter höga, längs stigar eller vid historiska lämningar som torpruiner och tjärdalar. Stubbarna ställer man för att förarna av efterföljande maskiner ska bli uppmärksammade och inte köra sönder det man vill skydda.

Idag följer man upp denna typ av hänsynsåtgärder genom manuella mätningar på ett stickprov av alla avverkningar, ofta lång tid efter att avverkningarna var klara. Men med den tekniska utveckling som varit de sista tio åren finns det möjlighet att följa upp de flesta hänsynsåtgärder med hjälp av befintliga, digitala informationskällor. I projektet vill vi arbeta fram en metod för digital hänsynsuppföljning. På så vis skulle man kunna göra uppföljning och dokumentation av åtgärder på alla avverkningar och dessutom snabbt, så de som utför arbetet får återkoppling just när arbetet är avslutat. Vi tror det skulle förbättra möjligheterna att göra bra hänsynsåtgärder och dessutom borde det medföra tids- och kostnadsbesparingar.

De viktigaste delarna i projektet är att vi: 1) tillsammans med en grupp av verksamma i skogsbruket bestämmer vilka hänsynsåtgärder vi ska arbeta med, 2) utvecklar metoden och utnyttjar digitala informationskällor som produktionsdata från skördare där det finns information om alla avverkade träd, flygbilder, data från laserscanning och olika kartmaterial, 3) tar fram ett datorprogram för att visualisera och demonstrera metoden samt 4) gör manuell uppföljning på ett antal avverkningar så vi kan jämföra resultaten från manuell uppföljning med resultatet från metoden vi utvecklar.