Älg - Åtta sorter regerar världens skogar

Jay Link

Jay Link, USA, med fälld Chukotka-älg i Ryssland. Chukotka-älgen kan väga upp till 600 kilo.

Ingen tvekan om att älgen är kung i den svenska skogen. Men i jämförelse med älgar i andra världsdelar är den inte så stor. Den svenska älgen kommer först på sjätte plats av åtta.

Det finns inte mindre än åtta underarter av älg på jorden. Alla lever på norra halvklotet förutom den minsta, Amurälgen, som finns i Asien.

Regeln gäller att ju längre norrut du kommer, desto större är älgarna. Det gäller i Nordamerika och det gäller i Sverige. Skillnaderna är stora.

Det var vår egen Carl von Linné som kategoriserade även älgarna och därför har den svenska älgen blivit ”första” arten älg med latinska namnet artnamnet alces alces och tillägget alces för underarten.

Världens allra största älg är Alaska-Yukon-älgen som finns i Alaska och i det kanadensiska territoriet Yukon.

Tjurarna kan väga upp till 680 kilo.

Alltså runt 200–300 kilo mer än de svenska.

Säkra uppgifter för Alaska-Yukonälgens levandevikt är dock inte helt lätta att komma över eftersom de flesta älgar skjuts långt ute i vildmarken av jägare som ofta flugit eller åkt helikopter till platsen. De har inga vågar med sig i ryggsäckarna som de kan hänga ett drygt halvton älg i. De slaktar där älgen stupat och fraktar bytet i ryggsäck till platsen där de ska bli hämtade.

– Alaska Yukon-älgen och den svenska älgen har inte haft kontakt med varandra på väldigt lång tid. Det är samma art, men inte samma ras, säger älgforskaren Johan Månsson från Grimsö forskningsstation.

På andra plats på älgarnas storlekslista kommer den ryska Chukotka-älgen följd av ännu en rysk variant, Yakutia-älgen vars tjurar ofta blir 600 kilo tunga.

Ju längre norrut du kommer, desto större är älgarna. Det gäller i Nordamerika och det gäller i Sverige

På fjärde plats kommer den Västkanadensiska älgen som på engelska kallas ”Canada moose”. Älgar i Nordamerika kategoriseras av var de finns. Fälls en älg i British Colombia i västra Kanada räknas den som en ”Canada moose” även om det är en Alaska-Yukonälg som passerat gränsen.

Nordamerika har totalt fyra underarter av älg och ”minstingen”, som är mindre än den svenska älgen, heter Shiras-älg eller Wyoming-älg och finns söderut i bland annat Utah, Colorado och Wyoming.

Sveriges allra största älgar finns i norra Jämtland och i de fjällnära trakterna i Norrbotten. Där ligger medelslaktvikten för vuxna djur på 260 kilo för tjur och 205 kilo för ko, enligt siffror från 1990-talet. Levandevikten uppskattas då till 470 kilo för tjur och 370 kilo för ko.

Sveriges allra minsta älgar finns på gränsen mellan Örebro och Västmanlands län, i trakten kring Grimsö. Där är medelslaktvikten för tjur 215 kilo och för ko 165 kilo.

Det betyder att älgarna norrut är mellan 15 och 20 procent större än sina släktingar i söder, enligt en rapport från forskarna Håkan Sand och Göran Cederlund.

Varför älgar som lever längre norrut är större än sina släktingar söderut – en sanning i såväl Sverige som Nordamerika och Ryssland – finns det bara teorier om. Den tyske 1800-talsforskaren Bergmann menade att en större kropp klarar nordliga hårda klimat bättre. Alltså att skillnaden i storlek över tid, och med hjälp av Darwin, blir genetisk.

Men de svenska forskarnas rapport motsäger detta. De mätte nämligen inte bara slaktvikten på vuxna älgar utan också kalvarnas vikt och Grimsö-kalvarna var lika stora som Jämtlands-kalvarna.

Då återstår skillnader i uppväxten och teorin är att den norrländska älgmaten är mer näringsrik under en längre tid på året.

Sedan finns en annan faktor som bidrar till att slaktvikten på svenska älgar generellt blir lägre. De skjuts innan de växt färdigt. Ofta fälls tjurarna vid två-tre års ålder. En älgtjur i Norrbottens fjälltrakter behöver åtta-nio år för att nå maxvikten.

Om älgkorna bryr sig om tjurens storlek? Jo, det gör de, enligt älgforskarna. De föredrar en stor och ståtlig tjur framför en liten tjur.

Frågan är vad som händer när inga tjurar är riktigt stora utan hon får hålla till godo med ynglingar som inte växt färdigt. En teori är att hon nobbar dem några gånger och sedan accepterar kavaljeren.

Detta får till följd att kalvarna föds senare på sommaren och har kortare tid att äta upp sig och växa innan vintern kommer.

TEXT: Carina Gerken Christiansen

Vill du prenumerera...

...på vårt nyhetsbrev?

Fyll i din e-postadress här. Nyhetsbrevet innehåller tips och ny kunskap och skickas ut en gång i månaden.

...på Tidningen Skogsvärden?

Fyll i dina uppgifter här. Tidningen skickas därefter kostnadsfritt hem till dig fyra gånger per år.