Vi har gjort Sveriges skogar och skogsägare rikare sedan 1912. Våra erfarna rådgivare hjälper dig – oavsett om du vill maximera intäkter, jakt eller naturvärden.

Forskarna eniga: Tjädern är inte hotad

Här i gammelskogen, trivs tjädern – också. FOTO: Skogen Bild

Tjädern har klarat sig väl i Sverige under de senaste årtiondena. Det visar Svensk Fågeltaxerings senaste resultat. Vi ser att tjädern trivs i skogar som är från 40 år och äldre, säger fågelforskaren Martin Green.

Svensk fågeltaxering räknar årligen tjäder och ungefär 200 andra fågelarter över hela landet för att följa hur antalen förändras. Enligt deras senaste resultat, som gäller fram till och med 2014, klarar sig tjädern förhållandevis bra i produktionsskogen.

Variationsrik men talldominerad skog är det som gäller, gärna 40 år gammal och äldre men inte nödvändigtvis gammelskog. Med cirka 350 000 häckande hönor är arten tyngst i Sverige med en total biomassa på runt 2 050 ton. Men det betyder förstås inte att tjädern är den vanligaste fågeln i Sverige. Det är lövsångaren med cirka 13 miljoner par.

I forskarvärlden råder i stort sett fullständig enighet om resultaten från Svensk Fågeltaxering – även om de uppgifter som gäller tjädern. Framför allt norska och finska forskare har gått på djupet med till exempel tjäderns förhållande till gammal skog – och kommit till samma resultat som sina svenska kollegor: Gammal skog är vacker och viktig men inte nödvändig för tjädern.

Trots samstämmigheten i den skandinaviska forskningen är inte minst uppgifterna om tjäderns antal och livsbetingelser omstridda. En kärnfråga är vilken skog som passar tjädern bäst. Många natur- och fågelintresserade utanför forskarsamhället har inställningen att tjädern är beroende av gammelskog för att överleva. Konflikten är gammal och känslorna fortfarande heta.

– Det starka engagemanget tror jag beror mer på oron för att gammelskogen ska försvinna än på förekomsten av tjäder, säger Martin Green, fågelforskare vid Biologiska institutionen vid Lunds universitet och knuten till Svensk Fågeltaxering.

– Fågeln har felaktigt förknippats med gammelskog, och när vi forskare nu säger att tjädern klarar sig alldeles utmärkt utan gammelskog tolkar många det som att vi samtidigt säger att gammelskogen inte har något värde – varken när det gäller upplevelser, skönhet eller artrikedom. Men så är verkligen inte fallet. Jag och mina kollegor uppskattar till fullo gammelskogens många stora värden, men vi menar att tjädern kanske inte borde vara gammelskogens främsta symbol på det sätt som den är och har varit.

Tidsperspektivet är viktigt när vi talar om tjäderns status. Beroende på när i tiden vi väljer referenspunkten blir svaren olika. Enligt Martin Green är det sannolikt att vi i dag har färre tjädrar i våra skogar än vi hade på 1950- och 1960-talet.

– Men vi vet inte. Vi har egentligen bara ett tillförlitligt vetenskapligt underlag sedan 1996, då vi började göra mätningar av våra så kallade standardrutter.

Tjädern kanske inte borde vara gammelskogens främsta symbol på det sätt som den är och har varit.


40-årig skog och äldre är tjäderskog, menar Magnus Green. Kycklingar och höns trivs i ännu yngre skog.

Från det året kan vi jämföra med alla följande och uttala oss med större säkerhet. Det finns mängder med uppgifter från tidigare observationer gjorda på olika platser och med olika metoder. Det är rimligt att knyta tjäderns förekomst till gammal skog, om vi talar om tiden kring det moderna skogsbrukets genombrott på 1960- och 1970- talet då trakthyggesbruk infördes, menar Martin Green.


– Då fanns egentligen bara gammal skog eller kalhyggen – och på kalhyggen trivs inte tjäder. All tjäder på den tiden fanns därför i gammal skog. Det var där kopplingen mellan gammelskog och tjäder uppstod.

Martin Green

Gammal skog är vacker och viktig men inte nödvändig för tjädern …

– Men i den nutida skogen finns i praktiken skog av alla åldrar i hela landet. Och då ser vi att tjädern trivs i skogar som är från 40 år och äldre men att hönor och kycklingar även i stor omfattning använder ännu yngre skogar. Så även om vi troligen har färre tjädrar i dag än i mitten av förra århundradet så har vi gott om tjäder. Arten är inte hotad. Snarare tvärtom.

Tjädern drar sig norrut

Nationellt är tillgången på tjäder god, men variationen är stor inom landet. Enligt Martin Green är förgraningen i söder och ett varmare klimat tjäderns största fiender.

– Tjädern är en skogsfågel som är ganska starkt anpassad till tall, men i sydligaste delen av tjäderns utbredningsområde försvinner nu tallen för att skogsägare väljer att plantera gran i allt större utsträckning, säger Martin Green.

Eftersom tjädern är en ganska nordlig fågel kan man även tänka sig att den drar sig norrut i ett varmare klimat.

– Redan nu kan vi se att tjäderns sydgräns har flyttat till nordligaste Skåne, jämfört med för 30 år sedan då gränsen gick i de mellersta delarna av landskapet, säger han.

I norra Sverige är tillgången på tjäder god, och Martin Green ser inte skogsbruket som ett direkt hot annat än lokalt.

– De fuktiga miljöerna med mycket blåbärsris och insekter kan vara hotade av ett torrare klimat även i norra Sverige. Om klimatet blir blötare skulle det också kunna skapa problem för kycklingarna, som är känsliga för kyla när de är riktigt små, säger Martin Green.

En annan viktig faktor är rovdjurstrycket.

– Förr höll vi i större utsträckning tillbaka räven och andra rovdjur genom jakt, men i dag gör vi inte längre det på samma sätt. Skogsbilvägnätet och hyggena öppnar dessutom landskapet så att räven sprider sig i skogslandskapet på ett sätt som inte förekom i den tidigare, mera slutna norrländska skogen.

TEXT: Bosse Jönsson

Tjäderskogens 7 i topp 

  • Talldominerad skog måste det vara för att den vuxna tjädern ska trivas. Inte ren granskog. Den vuxna fågeln äter tallbarr under en stor del av vinterhalvåret. 
  • Insektsrika miljöer är ett krav för ungarna. Gott om insekter finns ofta i fuktigare partier och i anslutning till våtmarker. 
  • Gärna blåbärsris. 
  • Sammanhängande skog. Inga öppna marker, eller hyggen. 
  • Skog som är 40 år eller äldre passar den vuxna tjädern. 
  • Inte ungskog, bland annat för att den ofta är väldigt tät, och då trivs inte tjädern. Däremot passar ungskog alldeles utmärkt för kycklingarna med allt skydd den erbjuder.
  • Räven är sannolikt den största predatorn. Men även mård och duvhök tar en del kycklingar.

Så räknar svensk fågeltaxering

Svensk fågeltaxering visar hur bestånden av 200 olika arter varierat i antal i Sverige under både häckningsperiod och vinterperiod från 1975, alltså hittills under 40 år. Långtidsmaterialet från häckningsperiod och vinter räknas av inventerare som själva bestämt var de ska räkna fåglar, vilket innebär att hela landet inte täcks på ett systematiskt sätt. De delar av landet där flest människor bor blir väl täckta, medan få eller inga räkningar görs i mindre välbefolkade trakter. Därmed är det långtida materialet mindre representativt för landet som helhet än den mätmetod som infördes 1996.

Från 1996 redovisas – utöver sommar- och vinterrutterna – även så kallade standardrutter. Dessa är systematiskt utlagda över hela landet med en rutt var 25:e km i både nord–syd och väst–östled. Därmed täcker de alla Sveriges ytmässigt stora miljöer på ett representativt sätt. Systemet med standardrutter bärs upp av insatser av fågelkunniga från hela landet. Data från standardrutterna är mer omfattande och har genom det systematiska upplägget en betydligt större tillförlitlighet. Martin Green pekar på likheterna med opinionsundersökningar, där ett statistiskt urval ger en god bild av väljarkåren.

Standardrutterna är åtta kilometer långa (en kvadrat med två kilometer långa sidor). I dag finns 716 standardrutter i Sverige; merparten, men inte alla, inventeras varje år.

– Jag tycker att man helt ska bortse från sommar- och vinterrutterna när det gäller tjädern. 2014 observerades till exempel endast tio respektive 13 fåglar vid dessa, dessutom inräknade i de delar av landet där antalet tjädrar är som allra lägst.

– Under minst 500 standardrutter registrerades däremot på systematiskt standardiserat sätt 159 fåglar. Fler inventerade rutter och fler räknade fåglar betyder större statistisk tillförlitlighet.

En viktig poäng med Svensk Fågeltaxerings metod är att den är uppbyggd för att ta reda på hur det går för hela Sveriges fåglar, inte hur det går för tjädern i en speciell skog eller på en särskild lekplats.

– Om man avverkar på en lekplats och tjädern försvinner därifrån, betyder det inte att alla tjädrar faller döda ner. I så fall utgår man från att det inte finns någon dynamik i naturen, att lekplatser alltid är desamma och ingen förändring sker, och detta stämmer inte. För tjädern, precis som för allt annat i naturen, så pågår hela tiden en dynamik där antal och platser där en art förekommer hela tiden förändras.