Vi har gjort Sveriges skogar och skogsägare rikare sedan 1912. Våra erfarna rådgivare hjälper dig – oavsett om du vill maximera intäkter, jakt eller naturvärden.

Tjäderkommittén: Självklart är tjädern hotad!

Hönor och kycklingar får allt svårare att hitta lämpliga biotoper i det moderna skogsbruket, hävdar Göran Rönning. FOTO: Johnér, Lars-Olof Johansson

– Tjäderpopulationen fortsätter att minska i Sverige. Det vi ser i dag är bara en rest av tidigare skogshönsstammar. Det säger Göran Rönning, ordförande för Tjäderkommittén/Tjäderobservatörerna.

Tjäderkommittén/tjäderobservatörerna är en ideell förening, bestående av tiotalet personer. De flesta medlemmar har observerat och studerat tjäder i fyra decennier – en erfarenhet som de själva hävdar är unik.

– Vår verksamhet går bland annat ut på att hjälpa lokala initiativtagare att rädda avverkningshotade tjäderlekplatser och att sprida relevant information om tjäderns ekologi genom till exempel föreläsningar, säger Göran Rönning. Vi utför även inventeringar och miljökonsekvensbeskrivningar inom området hönsfåglar.

Tjädern är – mot bakgrund av resultaten från standardrutterna – inte hotad, hävdar Svensk Fågeltaxering. Stämmer inte det?

– Nej, när det gäller tjädern är standardrutterna inte trovärdiga. De bygger på matematiska modeller som inte har något med verkligheten att göra. Ni verkar vara överens om att tjädern minskat i antal sedan mitten av förra seklet. Men hur ser du på utvecklingen under de senaste ett eller två decennierna?

– Tjäderpopulationen fortsätter att minska. Det vi ser i dag är bara en rest av tidigare skogshönsstammar, även om det finns trakter där populationen är bättre än på andra. Men man ska komma ihåg att skogshönsen, tjäder och orre, fluktuerar naturligt mellan olika år.

– Predationstrycket beror på hur tjäderns livsmiljöer förändras av skogsbruket. Fler och större kalhyggen medför fler gnagare. Effekten blir fler och större kullar av rödräv. När smågnagarna slås ut övergår räven till annan föda, exempelvis skogshöns.

– Älgpopulationen gynnas av kalhyggesbruket. Slaktavfall från skjutna älgar gynnar i sin tur korpen, som utgör ett allvarligt predationstryck på tjäderägg och kycklingar. Olagliga massutsläpp och utplantering av vildsvin av jägarkåren är ytterligare hot.

Sveriges Ornitologiska Förening hävdar att det finns 350 000 tjäderpar i Sverige och att dessa representerar den största fågelbiomassan – drygt 2 050 ton. Många tolkar detta som att fågeln inte är hotad.

– Siffran 350 000 par är helt gripen ur luften. Tjädern är hotad i Sverige. Det hävdar vi bestämt. Det här med största biomassa är ett rent pr-trick för att få så stor uppmärksamhet som möjligt för SOF:s fågelbok. Grågåsen eller knölsvanen väger till exempel betydligt mer.

Enligt Tjäderobservatörerna hotar fler och större kullar av rödräv tjädern.

Siffran 350 000 par är helt gripen ur luften. Tjädern är hotad i Sverige. Det hävdar vi bestämt.

Vilken metod att räkna tjäder menar du ger mest korrekt resultat?

– Inventering på lekplats. Om man lyckas placera sig i centrum av leken och noterar de inflygande tupparna kan man med god precision registrera antalet tuppar på lekplatsen. Det är också den metod som Naturvårdsverket rekommenderar i sin rapport Handbok för miljöövervakning. Där framgår att tjäder, orre och järpe kräver en särskild typ av undersökning som skiljer sig från hur man räknar andra arter. Tjäder kan till exempel inte inventeras med revirkartering.

– Inventering på lekplatser är den enda säkra metoden, och den har kvalitetssäkrats av Tjäderobservatörernas studier under 50 år. Den står för en kunskap och erfarenhet som till exempel Sveriges Ornitologiska Förening inte ens kommer i närheten av, eftersom majoriteten av dess medlemmar över huvud taget inte vistas i skogen.

Hur ser du på sambandet mellan gammelskog och tjäderförekomst?

– Tjäderforskningen visar på ett klart samband mellan antalet spelande tjädertuppar och förekomsten av gammal skog. Ju mer gammelskog det finns inom en trakt, desto fler tjädertuppar samlas till spel. Det är en av skogsbruket väl omhuldad myt att tjädern trivs i ungskogar. Det gör den inte alls. De plantager som anläggs i dag saknar den struktur och vegetation och de livsmiljöer som krävs för en gynnsam bevarandestatus av tjädern. Men det är inte bara avverkningen av skogen som är problemet. I dag avverkas kantzoner mot våtmarker, bäckar och åar på löpande band. Dessa kantzoner är viktiga biotoper för våra skogshöns och dess kycklingar, som får allt svårare att hitta lämpliga biotoper.

Blåbärsriset minskar. Hur påverkar det tjädern?

Granifieringen i exempelvis södra Sverige slår hårt mot blåbärsriset, som är av vital betydelse för skogshönsen. Detta får naturligtvis negativa effekter för tjädern.

Vilka är dina råd till skogsägare som vill bedriva skogsbruk med fokus på virkesproduktionen med god hänsyn till tjädern?

– Överge kalhyggesbruket och gå över till blädningsskogsbruk. Då får vi olikåldrig skog som gynnar blåbärsrisets täckningsgrad och därmed tjädern. Lämna sumpskogar och kantzoner mot myrar och våtmarker orörda, liksom tjädertallar på impediment, hällmarker och myrar. Låt så kallade kjolgranar med grenar ner mot marken stå. De ger tjädern skydd mot predatorer som duvhök och kungsörn. Undvik nya, brutalt byggda skogsbilvägar i tjäderhabitat.

TEXT: Bosse Jönsson

– 350 000 tjäderpar inte tagna ur luften

– Vår bok, fåglarna i Sverige, bygger på Svensk Fågeltaxerings inventering längs standardrutter. Siffrorna är lika tillförlitliga för tjädern som för andra arter. Siffrorna är alltså inte tagna ur luften, säger Dennis Kraft, ordförande i Sveriges Ornitologiska Förening, som en kommentar till Göran Rönning och Tjäderobservatörerna.

– Att det finns 350 000 tjäderpar i Sverige motsäger inte att tjädern kan ha minskat på lång sikt; det är troligt att vi har färre tjädrar i dag än i mitten av förra seklet – men vi vet inte säkert eftersom det inte finns några tillförlitliga data. Det är också sannolikt att antalet kända spelplatser minskat och att tjäderns livsbetingelser ändrats de senaste 60 åren.

– Och jo, nog tror jag att våra medlemmar är ute i skogen. Många av dem som specialstuderar tjädern är ju dessutom medlemmar i SOF.