Vi har gjort Sveriges skogar och skogsägare rikare sedan 1912. Våra erfarna rådgivare hjälper dig – oavsett om du vill maximera intäkter, jakt eller naturvärden.

Tjäder i din skog: Så tar du hänsyn

FOTO: Lars-Olov Landgren

Har du tjäder på din fastighet är du skyldig att ta hänsyn till fågelns behov. Men det finns olika uppfattningar om hur det ska göras. Skogsvärden har frågat några experter om råd.

Tove Thomasson

– Vi har ingen officiell hållning om hur skogsskötseln bör anpassas till tjäderns behov, säger Tove Thomasson, artskyddsexpert på Skogsstyrelsen. Hon hänvisar till ett pågående projekt där Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen gett Artdatabanken i uppdrag att ta fram vägledningar för cirka 65 av de fågelarter som omfattas av EU:s fågeldirektiv.

Mikael Svensson, Artdatabanken, ansvarar för utformningen av vägledningarna. Han menar att tjädern är en problematisk art, bland annat för att den har så olika förutsättningar i olika delar av landet.

Mikael Svensson

– På nationell nivå finns gott om tjäder, men lokalt och regionalt i södra Sverige finns det väldigt lite. I Norrland, som har många blåbärsrika barr-blandskogar, finns möjligheter för tjädern, medan förgraningen i södra Sverige är ett stort problem. En planterad granskog kommer aldrig att kunna vara ett tjäderhabitat, säger han.

Mikael Svensson vill inte föregripa arbetet med de artvisa vägledningarna men säger att spelplatserna och miljöerna runt omkring behöver skyddas mot skogsbruk.

– Det räcker inte med att skydda spelplatserna – de fungerar inte utan miljöer som ger skydd åt hönor och kycklingar. Därför är det viktigt att bevara de våta kanterna runt högmossarna och de så kallade kjolgranarna som har grenar ända ner till marken. Att lägga igen ett dike kan vara en bra åtgärd för att öka luckigheten som uppstår när träd dör på fuktig mark. Luckigheten skapar i sig goda förutsättningar för tjädern.

– I den sydsvenska granskogen finns ingen tjäder i dag. De skånska oerhört täta granförbanden, utan bärris och bara mycket lite ljus som når marken, är riktigt dåliga. Skogen är för tät. Det som krävs är mer som den gamla bondeskogen, eller mer variation som i de fjällnära skogarna.

Största hotet mot tjädern: Förgraningen av landskapet i södra Sverige.

Åke Persson

Åke Persson, Skogsansvarig på Sveriges Ornitologiska Förening, tycker även han att tjädern är en komplicerad art.

Han är något tveksam till att tjäderns spelplatser i gammal skog får så stort utrymme i debatten och vill gärna sätta in tjädern i ett landskapsperspektiv.

– Hittills har diskussionen varit fokuserad på tjäderspel, men vi är inte så säkra på att det är enbart spelen som är viktiga. Vi tror att vi måste ta med ett större område runt spelet i bedömningen och att de insprängda myrarna och andra våtmarker är betydelsefulla för tjäderkycklingarnas födosök och skydd. Det bästa man kan göra för att ha kvar tjäder är antagligen att använda skogsbruksmetoder som ger en skiktad skog. Undvik därför kalhyggen, gynna blåbärsriset och släpp fram underväxt av gran.

– Största hotet mot tjädern är kalhyggesbruket, för det leder till för enskiktade skogar.

Pelle Andreasson, nyligen pensionerad viltförvaltare i Skogssällskapet, lyfter fram tjäderns anpassningsförmåga och förespråkar ett variationsrikt skogsbruk som är anpassat till de naturgivna förutsättningarna, så kallad ståndortsanpassning.

– Tjädern är inte nödvändigtvis kopplad till urskogskaraktärer utan kan leva och spela i olika miljöer – även ungskogar. Den är van vid att anpassa sig till skogsbrand och kan därför flytta till nya spelplatser om det behövs. Kalhyggen behöver inte vara en död zon för tjädern om man låter bli att städa kantzoner i anslutning till småbiotoper som hällmark och sumphål.

– Ett ståndortsanpassat skogsbruk som tar hänsyn till omständigheterna på platsen och ger tillräcklig variation passar tjädern. Förgraningen av landskapet är inte bra, och jag skulle önska att bruket att ställa fröträd i grupper eller ställningar användes mer på lämpliga marker, eftersom tallbarr är den enda födan för tjädern under vintern. Att bevara sumpmarkerna med deras kantzoner är också av största vikt för att ge föda och skydd åt kycklingarna under sommaren.

Största hotet mot tjädern menar Pelle Andreasson är vildsvin, räv, mårddjur, rov- och kråkfåglar. Kyla och regn under tjäderkycklingarnas första levnadsmånad är också ett stort problem.

Ett skogsbruk som utför åtgärder på eller i närheten av spelplatser från mitten av februari till början av juni, när tjädern är som mest känslig, är också ett hot.

TEXT: Malin von Essen

Plus

Äldre, talldominerad skog med gott om blåbärsris och undervegetation, liksom fuktig mark med mycket insekter.

  • Talldominerad skog med blåbärsris är en god tjäderbiotop.
  • Kjolgranar ger skydd.
  • Blöta marker med mycket insekter gynnar tjädern.

Minus

Kalhyggen, predatorer som räv, liksom dåligt skydd för kycklingar och höns.

  • Kalhyggen - Ingen bra miljö för tjäder.
  • Räven - Sannolikt viktigaste predatorn.
  • Kyla och snö är inte bra för kycklingarna.