Gå till innehåll

En skogsnäring i förändring: ”Det är för få som känner att de passar in i skogsbranschen”

Gun Lidestav, skogsägare och verksam vid Sveriges lantbruksuniversitet somskogsforskare. Foto: Mona Bonta Bergman

Närmare 100 000 människor är sysselsatta inom skogsnäringen idag – 84 procent av dem är män. Vi studerar hur mannens roll har förändrats över tid och hur den påverkar bilden av skogssektorn.

Skogsnäringen har varit mansdominerad sedan branschens begynnelse och för att nå målen i regeringens jämställdhetsstrategi för skogsnäringen måste mycket förändras. Den långsamma utvecklingen är bland annat en konsekvens av att skogsbruket alltid har kännetecknats av en stereotyp bild av vem som kan och får sköta skogen.

– Bilden av den handlingskraftiga, fysiskt starke, frihetssökande mannen vars skogsarbete kräver blod, svett och tårar har återberättas i generationer. I takt med att skogsbruket moderniserades förändrades bilden och idag är den som utför det praktiska skogsarbetet istället en man med tekniska färdigheter, säger Gun Lidestav, skogsforskare verksam vid Sveriges lantbruksuniversitet.

För många är skogsbruk detsamma som att avverka skog vilket är en ofullständig bild.

Gun Lidestav är själv skogsägare och menar att allmänhetens bild av den manliga skogsbrukaren till viss del stämmer, men att stereotypen reproduceras och förstärks extra mycket i media.

– För många är skogsbruk detsamma som att avverka skog vilket är en ofullständig bild. Det handlar om att förvalta en naturresurs och för att göra det krävs många olika kompetenser – allt från att utveckla klimatanpassade plantmaterial och planering med hänsyn till skogens sociala värden till logistik och kommunikation.

Allas bidrag viktigt i bondesamhällets skogsbruk

Vi behöver inte gå längre än till skogsbrukets egen historia för att se att det skapas en bredare gemenskap när fler roller ryms. Anna-Maria Rautio driver tillsammans med Lars Östlund forskningsprojektet Skogens glömda hjältar som analyserar kvinnors bidrag till skogsbruket åren 1880-1950. Studierna visar att kvinnors arbete sågs som en vital del för att skogsbruket skulle kunna utföras.

– Studerar vi kvinnans roll skymtar vi även en tidigare, helt annan, bild av skogsmannen än den som etablerades på 50-talet. Han var då varm och välkomnande vilket kan härledas till att det första skogsbruket var påverkat av bondesamhället där allas bidrag var lika viktigt. De behövde varandra för att kunna överleva, säger Anna-Maria Rautio.

Det finns en vilja att bryta dagens stereotypa mansroll och att skapa ett mer inkluderande skogsbruk – både bland dagens skogsstudenter och yrkesverksamma. För det krävs ett jämställdhetsarbete på djupet i samtliga skogliga organisationer och att fler söker sig till skogliga utbildningar. Men att öka intresset för dessa utbildningar är dock inte helt lätt då en anledning till att det är så få sökande beror på att allt färre unga har egen erfarenhet av att arbeta, eller ens vistas, i skogen idag.

Skogsbrukets ramar och roller behöver luckras upp

Genom att bryta dagens stereotypa mansroll skapas ett mer inkluderande skogsbruk. Foto: Shutterstock

Branschen kan bli bättre på att lyfta fler yrkesroller inom skogsbranschen, menar Gun Lidestav, som tror på att ändra behörighets­kraven och göra det möjligt att bli antagen till skogliga utbildningar med en samhällsvetenskaplig gymnasie­utbildning.

– Det är för få som känner att de passar in i skogsbranschen. Vi som tillhör den har därför ett ansvar att ifrågasätta ramarna och våra egna roller. Då kan vi också bli mer toleranta och våga öppna skogen för fler perspektiv.

Men innan den traditionella bilden av den skogsbrukande mannen luckras upp och fler kan känna sig bekväma med en skogsbruks­identitet krävs det arbete på både samhälls- och individnivå. Bättre kommunikation, både externt och internt, och mötesplatser där problemet kan diskuteras är några påbörjade initiativ. En klassisk mötesplats för intern kommunikation är de stora skogsmässorna, men där visar Gun Lidestavs studier att det finns en stor förbättringspotential vad det gäller både tilltal och möjligheter att utveckla dialogen med mässornas besökare – som att bli bättre på att lyssna och inte bara förmedla egna ”sanningar”. För den externa kommunikationen finns inte lika väletablerade mötesplatser än, men Gun Lidestav tror att det finns goda förutsättningar att etablera en mer organiserad dialog om skogsbrukandet i vid bemärkelse.

Skogsbrukets framtida yrkesutövare kommer att karaktäriseras av
hög social kompetens …

– Jag tror att skogsbrukets framtida yrkesutövare kommer att karaktäriseras av hög social kompetens och kommunikativa egenskaper. En person som bemöter alla i branschen med respekt och kan svara upp mot olika skogsägares behov oavsett kön, bakgrund och yrkesroll inom industrin, avslutar Gun Lidestav.

Text: Anna Thanner

Skogens glömda hjältar

  • Skogens glömda hjältar är ett forskningsprojekt vid Sveriges lantbruksuniversitet som finansieras av Skogssällskapet.
  • Projektet syftar till att analysera kvinnornas bidrag till skogsbruketi Sverige, främst under perioden 1880-1950, för att kunna problematisera den dominerande synen på skogsbruket som en rent manlig verksamhet.
  • Projektet drivs av Lars Östlund, professor i skogshistoria, och Anna-Maria Rautio, skoglig doktor.
  • Har du tips på kvinnor som arbetat inom skogsbruket mellan åren 1880 och 1950?
    Maila anna-maria.rautio@lycksele.se.
  • Läs mer om projektet under Forskning & utveckling.

Dela

Vi bidrar till utveckling

Skogssällskapet

Skogssällskapet är en av Sveriges största privata finansiärer av forskning och kunskapsutveckling om skog och naturvård.