Gå till innehåll

Skogshistoria

#Skogshistoria

I Sverige har vi en lång historia av att äga och bruka skog. Att då och då blicka bakåt för att se och lära av tidigare generationers förhållande till, och brukande av, skogen kan både vara lärorikt och sätta aktuella frågor i ett större perspektiv. 

Ett exempel är kvinnornas roll i skogshistorien – en roll som kanske inte alltid har varit så perifer som den kan ha verkat.

Skogssällskapet har funnits i mer än hundra år. Vi startade 1912 som ett initiativ för att återbeskoga de kala ljunghedarna i södra Sverige. I dag växer skogen i Sverige som aldrig förr och avskogning är inte längre ett hot. I dag står vi inför andra utmaningar, som klimatfrågan, heta diskussioner om äganderätten och frågor om biologisk mångfald och skogsbruk. Vi tycker att skogshistoria är fascinerande, för att kunskap om dåtiden också ger perspektiv på nuet – och allt som skett på vägen.

Artiklar & reportage

  1. Forskaren Anna Sténs om polariserad äganderättsdebatt

    Är äganderätten hotad? Den frågan undersöks just nu i ett forsknings­projekt finansierat av Skogssällskapet. I en första studie har man tittat på debatten i tryckt media de senaste åren och den visar på en slags ”ekokammare” där få motröster hörs.

  2. Skogens konung – så blev granen störst och starkast i skogen

    I ett historiskt perspektiv är granen ett av Sveriges yngsta skogsträd – ändå är det vårt vanligaste trädslag i dag. Vad beror det på – finns svaren i vår förhistoria? Skogshistorikern Matts Lindbladh ger oss en introduktion till granens intåg i Sverige.

  3. En julkalender om våra trädslag

    I Skogssällskapets julkalender 2017 är det trädslagen som står i fokus. Varje dag, 1-24 december, lyfter Skogssällskapet roliga fakta om ett trädslag. Julkalendern syns främst i sociala medier, men här samlar vi alla trädslag fram till julafton.

  4. Blandskogen genom tiderna – vanligare för hundra år sedan

    – Svenskt skogsbruk håller på att öppna för alternativa skötselmetoder där blandskogar är en möjlighet. Det säger Thies Eggers på Skogssällskapet.

  5. Ellert Karlsson har levt ett långt liv i skogen

    Under de över 50 år som har gått sedan Ellert Karlsson började arbeta i skogen har han hunnit vara med om mycket. Han har upplevt förändringen från manuell huggning till moderna avverkningsmaskiner, från hormoslyr­bekämpning till lövinblandning och

  6. En skogsnäring i förändring: ”Det är för få som känner att de passar in i skogsbranschen”

    Närmare 100 000 människor är sysselsatta inom skogsnäringen idag – 84 procent av dem är män. Vi studerar hur mannens roll har förändrats över tid och hur den påverkar bilden av skogssektorn.

  7. Forskning om kvinnor i skogshistorien kan bidra till ett mer jämställt arbetsliv

    I ett projekt som Skogssällskapet finansierar vid Skogsmuseet i Lycksele kartläggs kvinnors roll i skogshistorien 1880-1950. Vi frågade etnologen Britta Lundgren och skogsägaren Gölin Wikstrand vad det innebär att bilden av skogsarbetets historia blir mer

  8. Kvinnorna kan vara skogsbrukets glömda hjältar

    I ett pågående forskningsprojekt, finansierat av Skogssällskapet, kartläggs nu kvinnornas roll i skogsbrukets utveckling under perioden 1880–1950. Lars Östlund, professor i skogshistoria vid Sveriges lantbruksuniversitet, tror att projektet kommer att

  9. Skogsägande i Sverige: Fritt men reglerat

    Skogsägarna står friare från staten än på länge, man får söka sig tillbaka till det tidiga 1900-talet för att hitta samma grad av frihet. Trots det upplever många skogsägare att deras ägande är starkt reglerat. Det är en paradox, menar professor Erland

  10. Skogsägaren – en roll i förändring

    Allt fler skogsägare bor i stan, allt fler är kvinnor och allt fler samäger. De är lite äldre men annars som folk är mest. Sannolikt kommer deras värderingar och attityder alltmer att närma sig folkflertalets.