Vi har gjort Sveriges skogar och skogsägare rikare sedan 1912. Våra erfarna rådgivare hjälper dig – oavsett om du vill maximera intäkter, jakt eller naturvärden.

Äganderätten och skogens roll i samhället genom historien

Människor i skogen. Foto: Matilda Holmqvist

Går vi från mångbruk till mångbruk av skogen? Anna Sténs berättar att den produktionsinriktade synen på skogen egentligen kom först under 1950-talet. I takt med att anspråken på skogen ökar kanske vi nu mer går tillbaka till ett mångbruk igen. Foto: Matilda Holmqvist

De senaste åren har en het fråga inom skogs­branschen varit den om ”äganderätten”. Men vad är det egentligen man menar med äganderätten, och hur har det sett ut historiskt? Anna Sténs, forskare vid Umeå universitet, förklarar hur synen på skogen i samhället hänger ihop med rätten att äga och bruka den.

Anna Sténs

Anna Sténs

Anna Sténs är forskare vid Institutionen för idé- och samhällsstudier vid Umeå universitet. Tillsammans med Erland Mårald, professor vid samma institution, har hon drivit ett projekt som Skogssällskapet finansierat där man tittat närmare på hur debatten kring äganderätten har sett ut de senaste åren.

– I debatten i medierna slänger man sig med begreppet äganderätten som om alla vet vad det innebär, men det är egentligen inte helt självklart vad man menar, berättar Anna Sténs.

Hon berättar att äganderätten ofta beskrivs som ett knippe rättigheter, som kan sammanfattas som:

  • Rätten att ta eller skörda resurser
  • Rätten att sköta
  • Rätten att exkludera andra
  • Rätten att sälja eller hyra ut

Ett annat sätt att sammanfatta äganderätten är att beskriva den som ”allt som inte är otillåtet” med egendomen. Läs mer om hur man kan definiera äganderätten i vår intervju med Åsa Åslund, juris doktor och lektor i affärsrätt vid Linköpings universitet.

Skogsägaren och staten i fokus

Anna Sténs menar att det i debatten ofta framstår som att äganderätten är en fråga mellan skogsägaren och den svenska staten.

– Och så såg det ut tidigare i historien. Men i dag har vi mängder av relationer, förordningar och policys att förhålla oss till, säger Anna Sténs.

Överstatliga organ som FN och EU, certifieringsorganisationer som FSC och PEFC, den ideella sektorn med naturvårdsorganisationer och friluftsföreningar är några exempel på aktörer som i hög grad påverkar skogsägaren.

– Men i debatten glöms det ofta bort att dessa aktörer är något annat – det diskuteras fortfarande som att det är en relation mellan skogsägaren och svenska staten, säger Anna Sténs.

Från mångbruk till mångbruk?

Rent historiskt så är skogsägandet mindre reglerat i dag än vad det har varit längre tillbaka i historien. Skogsvårdslagen som infördes 1993 innebar en minskad kontroll över skogsägarna, jämfört med under 1980-talet när den svenska staten hade en hård kontroll över skogsbruket. Då var målet inriktat på produktion, för att få fram så mycket råvara som möjligt. (Se faktarutan nedan om hur äganderätten har sett historiskt.)

I dag ska skogen räcka till för många intressen. Klimat, biologisk mångfald, sociala värden och ekonomisk tillväxt är delar som samspelar och diskuteras. Frågan om skogen räcker till har aktualiserats i klimatdebatten.

– I Sveriges historia har skogen brukats på många olika sätt. Det är egentligen bara från 1950-talet och fram till 1993 som synen på skogen var väldigt industriell och inriktad på produktion. Kanske var det här en väldigt kort tid i historien som anspråken var så ensidiga, och att vi nu mer går tillbaka till ett mångbruk igen? säger Anna Sténs.

Text: Ulrika Lagerlöf

Äganderätten historiskt

Om man ser på äganderättens historia finns det några generella utvecklingslinjer, även om Anna Sténs är noga med att poängtera att det finns stora skillnader i olika delar av landet.

1800-1850 – Skogen blir en handelsvara

Från att tidigare ha varit starkt knuten till kungen och statsmakten, och även till lokalsamhället, börjar inflytandet över skogsägarna minska i början av 1800-talet. Skogen blir i högre grad något man som enskild kan äga, och därmed också något man kan sälja. Skogsmark får ett högre ekonomiskt värde.

1850-1920 – Lagstiftning kring skogen

Under den här perioden ökar staten sitt markinnehav. Kungliga Skogsstyrelsen bildas 1859 (senare Domänverket). Bolag och stora enskilda ägare köper upp mark från privatpersoner, något som brukar benämnas med ”baggböleriet”. Många svenskar utvandrar som ett resultat av utbredd fattigdom på landsbygden. Staten börjar lägga sig i hur enskilda sköter skogen, och den första lagstiftningen för återbeskogning införs. 1906 införs också en lag som förbjuder bolag att köpa mark av fysiska personer. Därmed inrättas en markbalans, som vi har kvar än i dag, där cirka 50 procent av skogsmarken i Sverige ägs av privata enskilda ägare, 25 procent ägs av privata bolag och 25 procent av stat och övriga.

1979-1993 – ”Järnhanden”

I slutet av 1970-talet kommer nästa större förändring i relation till äganderätten. Här ökar det statliga styrandet över skogsbruket. Produktionsfrågorna är helt och hållet i fokus, och skogens främsta uppgift är att producera råvara.

1993 – ”Frihet under ansvar”

Från 1993 och framåt startar den period som brukar kallas för ”frihet under ansvar”. Genom Skogsvårdslagen avregleras staten sin makt över skogsägarnas brukande av skogen. En annan stor förändring är att miljö och produktion nu väger lika, vilket gör att miljö- och naturvårdslagen i högre grad kommer att börja påverka skogsägaren. Det som brukar kallas ”den svenska skogsbruksmodellen” införs, där frivilliga avsättningar och naturhänsyn är en viktig del.

Naturvården historiskt

Under 1900-talet har en lång rad skyddsformer införts, för att bevara olika miljöer. Flera har efter en tid fasats ut. Här är några exempel på när dessa infördes.

För mer information, se tidslinjen som Anna Sténs tagit fram.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

  • 1909 – Nationalparker
  • 1909 – Naturminnen
  • 1952 – Strandskydd
  • 1952 – Naturpark
  • 1964 – Naturreservat
  • 1965 – Djurskyddsområden
  • 1971 – Biosfärområden
  • 1972 – Världsarv
  • 1991 – Biotopskyddsområde
  • 1992 – Natura 2000
  • 1999 – Kulturreservat

Vi bidrar till utveckling

Skogssällskapet är en av Sveriges största privata finansiärer av forskning och kunskapsutveckling om skog och naturvård.