Gå till innehåll

Forskaren Anna Sténs om polariserad äganderättsdebatt

Blåbärsplockning. Foto: Matilda Holmqvist

Rätten att exkludera andra från sin skogsmark, exempelvis bärplockare, har tagits upp i debatten om äganderätten, berättar Anna Sténs. Foto: Matilda Holmqvist

Är äganderätten hotad? Den frågan undersöks just nu i ett forsknings­projekt finansierat av Skogssällskapet. I en första studie har man tittat på debatten i tryckt media de senaste åren och den visar på en slags ”ekokammare” där få motröster hörs.

Anna Sténs, forskare vid Umeå universitet. Foto: Lars Klingström

Anna Sténs

Pågår det en glidning i synen på skogsägande och vad består denna av i så fall? Denna  frågeställning är grunden i det forskningsprojekt som pågår vid Umeå universitet. För att ta reda på svaret analyserar forskarna debatten och regelverket gällande äganderätten från mitten av 1900-talet fram till i dag. Historieforskaren Anna Sténs jobbar med studien tillsammans Erland Mårald, professor i idéhistoria, och hon berättar att de i en första studie har tittat på debatten om äganderätten i tryckt media mellan 2014–2017.

– Här framgår det tydligt att debatten förs av få aktörer i ett snävt forum. De som hörs är
dessutom i regel av samma åsikt: ”Äganderätten är hotad!”, säger hon.

Ekokammare där motröster saknas

Debatten kan alltså beskrivas som en slags ”ekokammare” där en åsikt förstärks och bekräftas utan att utmanas av motröster.

Frågan lyfts framför allt i tidningar ägda av Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) och i lokalpress i Värmland och Norrbotten medan debatten lyser med sin frånvaro i rikstäckande dagspress, såsom Dagens Nyheter. Förutom ledarskribenter är det framför allt politiker från Centerpartiet och Moderaterna som lyfter frågan. Andra som hörs i debatten är representanter från LRF och skogsägarna själva.

– Det som är intressant är att de privata och statliga skogsbolagen inte är representerade i dessa forum överhuvudtaget – äganderätten är alltså en fråga för privata och enskilda
skogsägare, säger Anna Sténs.

Populistisk debatt inte bra för någon

Frågor som rör äganderätt och hur gränser ska dras mellan det allmänna och privata är grundläggande politiska frågor och Anna Sténs menar att vi aldrig kommer att vara helt överens om var dessa gränser ska dras.

– Förhoppningen är ändå att vi kan fortsätta diskutera dessa frågor på ett sakligt sätt. När man inte öppnar debatten och den blir alltför polariserad är det ett tecken på att det
saknas egentlig vilja till att hitta lösningar – och en populistisk debatt är inte bra för någon, säger hon.

När det gäller debatten om den hotade äganderätten är det vissa dimensioner av den som är centrala.

– Framför allt är det rätten att avverka som problematiseras. Det är svårt för skogsägarna att veta vad som gäller eftersom rättsläget är osäkert. Även rätten att exkludera andra från sin skogsmark, exempelvis bärplockare, har tagits upp i debatten, berättar Anna Sténs.

Förbud mot avverkning i fjällnära skog syntes dock inte så mycket i debatten under 2014‑2017 – däremot togs ett fall nyligen upp i programserien ”Kampen om skogen” i P1. En familj som ägde en fjällnära granskog hade fått nej på ansökan om att avverka. När ersättningen uteblev tvingades de själva att stämma staten.

Glidning i synen på ansvar

I dag står skogsägarna mer fria från staten än på länge. Men trots det upplever många skogsägare att deras ägande är starkt reglerat.

– En förklaring till paradoxen är att certifieringsbestämmelser ställer högre krav på skogsägare i dag. Ibland beskylls också staten när det faktiskt handlar om överstatliga bestämmelser eller åtaganden.

Men, kan man då säga att det pågår en glidning i synen på skogsägande? Inte direkt från statens sida, menar Anna Sténs, men kanske i och med att Skogsstyrelsen fått ett större ansvar för att se till att miljölagstiftningen implementeras i skogsbruket. Hon menar att det finns en glidning i synen på ”ansvar” och det har uppstått en del frågetecken kring vad som egentligen ska betecknas som ”pågående markanvändning”.

– När det gäller hur stark äganderätten är i landet generellt, det vill säga i en vidare bemärkelse och inte enbart äganderätt av skog, så ser vi att Sverige har tappat en del i internationell jämförelse. Tidigare år har vi legat på tredje plats, men i år kom vi på plats nummer sex. Äganderätten är fortfarande stark men detta visar ändå att det anses ha hänt något.

Hur en glidning i synen på ägandet ser ut på ett mer politiskt ideologiskt plan återstår att undersöka. I kommande studie kommer Anna Sténs med fler forskare bland annat att titta på 1960-talets debatt, när man införde naturreservat. Forskningsprojektet som studerar
äganderätten ur olika synvinklar pågår till slutet av 2019.

Text: Linda Fritiofsson

Dela

Vi bidrar till utveckling

Skogssällskapet

Skogssällskapet är en av Sveriges största privata finansiärer av forskning och kunskapsutveckling om skog och naturvård.