Vi har gjort Sveriges skogar och skogsägare rikare sedan 1912. Våra erfarna rådgivare hjälper dig – oavsett om du vill maximera intäkter, jakt eller naturvärden.

Helhetssyn vid föryngring kan sänka totalkostnaden

I dagens skogsbruk hanteras markberedning, planteringoch röjning i de allra flesta fall separat. Foto: Thomas Adolfsen

Hur kan nya arbetssätt göra föryngringen av din skog billigare och bättre? Den frågan har branschforskningsinstitutet Skogforsk tacklat i ett projekt som Skogssällskapet finansierat.
– Det behövs ökad kunskap om hur de olika delmomenten av skogsvården hänger samman, menar Lars-Göran Sundblad, forskare vid Skogforsks anläggning i Svalöv.

Lars-Göran Sundblad

Docent Lars-Göran Sundblad är forskare vid Skogforsk, med placering i Ekebo, Svalöv. Foto: Skogforsk

I dagens skogsbruk hanteras markberedning, plantering och röjning i de allra flesta fall separat. I princip väljs den metod som är billigast för respektive delmoment. Lars-Göran Sundblad och hans kollegor efterlyser nu en helhetssyn, som gör det möjligt att kostnadsoptimera hela "bestånds­anläggningskedjan”.

I projektet, som delvis inspirerats av en finländsk studie från 2010, har forskarna tagit fram nytt kunskapsunderlag för strategier för bättre kostnadseffektivitet där en helhetssyn på beståndsanläggningsarbetet är utgångspunkten. En viktig slutsats är att en dyrare markberedningsmetod kan leda till mindre röjningsbehov och därmed lägre totalkostnad.

– Istället för att bara köra vidare med de metoder man använder av tradition tror vi att ett mindre schabloniserat förhållningssätt kan göra hela kedjan mer kostnadseffektiv även i Sverige. På vissa marker kan till exempel punktvis markberedning ge mindre slyuppslag och färre stammar att röja bort, säger Lars-Göran Sundblad.

Forskargruppen pekar på att det fortfarande finns betydande kunskapsluckor, såväl praktiskt som vetenskapligt. Exakt hur påverkas lövuppslagets omfattning – och därmed röjningskostnaderna – av de olika typerna av markberedning? Kan man nöja sig med färre plantor om en dyrare men bättre markberedningsmetod används?

– För att få svar på den typen av frågor, och mycket annat, vill vi nu i ett fortsatt forskningsprojekt genomföra ett antal fältförsök där vi testar olika kombinationer av åtgärder och ny teknik, säger Lars-Göran Sundblad.

Potential att öka kvaliteten i föryngringarna

Samtidigt som forskarnas uppgift är att hela tiden flytta fram positionerna måste man ha stor respekt för de etablerade arbetssätten, framhåller Lars-Göran Sundblad. Vanligen bygger de på långa relationer mellan virkesköpare, skogsägare och lokala entreprenörer. Att slå vakt om goda samarbeten är viktigt, även om entreprenören inte alltid har ett komplett utbud av tjänster.

Med bra markberedning så klarar man föryngringen med färre och mindre plantor…

Långsiktigt finns det dock betydande fördelar med att ta ett mer övergripande grepp på planering och upphandling. Att bryta den pågående kostnadsökningen för föryngring är strategiskt viktigt. Forskarna är också övertygade om att det finns en potential att öka kvaliteten i föryngringarna och höja andelen överlevande plantor.

– Hur den strategiska omläggningen ska genomföras rent organisatoriskt överlåter vi till företagen. Men vi kan visa på behoven och möjligheterna. Ett exempel är att med bra markberedning så klarar man föryngringen med färre och mindre plantor än med halvdan markberedning, säger Lars-Göran Sundblad.

Mycket talar för att en mer sammanhållen hantering av beståndsanläggningen skulle öppna nya möjligheter även för den enskilde skogsägaren. För många privata skogsägare är maximal virkesproduktion inte det enda målet. Att lämna över en välskött skog med höga naturvärden till kommande generationer väger också tungt.

– Då kommer det vara naturligt att tillsammans med sin skogsägarförening eller annan partner fokusera hela föryngringsarbetet på att nå de målen, säger Lars-Göran Sundblad.

TEXT: Anders Thorén

Kort om projektet

Projektet ”Kostnadsoptimering av beståndsanläggningskedjan” har haft som syfte att skapa underlag för utveckling av strategier i beståndsanläggningsarbetet. Projektet finansierades
av Skogssällskapet. Kedjans tre huvudkomponenter, markberedning, plantering och röjning betraktas då integrerat, det vill säga inte som av varandra oberoende processer. Detta har gjorts i tre delprojekt:

1. Kunskapsinsamling genom litteraturgenomgång och intervjuer med skogsvårdsansvariga.
Identifiering av kunskapsluckor var en viktig del av detta arbete. Resultaten visar att det finns betydande kunskapsluckor om sambanden mellan markberedning, plantering och röjning,
särskilt då det gäller tall.

2. Framtagning av modeller för kostnads- och resultatanalyser av alternativa metoder för markberedning, plantering och röjning. Dessa modeller antyder, att när markberedning ingår i källan blir kostnaden ofta högre, men i gengäld får man en tätare ungskog på kortare tid.

3. Skogliga fältförsök. I projektet har mindre fältförsök etablerats, bland annat för att studera interaktionen mellan plantering av olika plantstorlekar och tre olika markberedningsmetoder
avseende plantutveckling och uppslag av sly. 

Vi bidrar till utveckling

Skogssällskapet är en av Sveriges största privata finansiärer av forskning och kunskapsutveckling om skog och naturvård.