Ny studie undersöker hur markberedning påverkar skogens kolförråd

Skogen binder koldioxid och spelar därför en viktig roll för klimatet. Men hur påverkas kolförrådet i mark och biomassa när vi markbereder och gödslar? Ett nytt forskningsprojekt, som finansieras av Skogssällskapet, undersöker effekterna på kolförrådet efter 15–20 år.

Klimatfrågan är ständigt aktuell, men hur brukar man skogen på bästa sätt för att bibehålla kolförrådet? Monika Strömgren, forskare på Skogforsk och SLU, har undersökt hur olika skogsskötselmetoder påverkar kol- och växthusgasbalansen i skogen.

– Eftersom det i snitt finns mer kol i marken än i trädbiomassan har det länge setts som en etablerad sanning att markberedning leder till ökade kolförluster. När jag började titta på hur kolförrådet påverkas när man rör om i marken, förväntade jag mig därför att kolet skulle frigöras, berättar Monika Strömgren.

Oväntade resultat av markberedning på kort sikt

Istället blev resultatet det omvända: koldioxidavgången ökade visserligen de två första veckorna efter markberedningen, men sedan minskade istället mängden kol som frigjordes.

– När jag fick resultaten från de två första försöken tänkte jag att det kunde bero på körskador eller något annat som bara gällde på de platserna. Så, för att få ett större underlag upprepade jag experimentet på totalt 14 platser runt om i Sverige. Och det visade sig att resultatet gällde även generellt: koldioxidavgången ökade inte, utan snarade minskade under det första året efter markberedningen, och efter två år var den oförändrad.

Monika Strömgren kunde konstatera att de studier som fanns sedan tidigare byggde på några få försök som inte var särskilt relevanta för svenska förhållanden.

– Det har skrivits många artiklar om hur skogsskötsel påverkar kolförrådet i marken, men underlaget när det gäller markberedning har varit tunt – ändå har uppfattningen att kolförrådet minskar mycket efter markberedning levt kvar, både bland skogsfolk och inom vetenskapen.

Långsiktiga effekter av gödslingsförsök i nya studien

Det nya projektet, som precis har dragit i gång, fokuserar på hur markberedning, och även gödsling, påverkar kol- och kväveförrådet på lång sikt.

– Vi tittar på de långsiktiga effekterna på två platser där Skogforsk hade gödslingsförsök under 1980- och 90-talet. Gödsling ökar ju tillväxten, men bygger samtidigt upp kolförrådet i marken eftersom nedbrytningen minskar. Vi vill undersöka hur länge den effekten sitter i, märks den fortfarande så här 30–40 år senare, och har gödslingen påverkat mykorrhizasamhället? Då beståndet även är slutavverkat för 17 år sedan kan vi även titta på markberedningseffekterna, säger Monika Strömgren.

Hur går försöken till rent konkret?

– Vi har mätt in träden och tagit massor av jordprover, som vi nu ska analysera kolhalten i. Vi har även tagit prover på humuslagret för att se förekomst och artsammansättning på mykorrhizan.

Hur kan forskningen komma till nytta för mig som skogsägare?

– Den ger kunskap om hur skogsskötseln påverkar kolförrådet och i förlängningen klimatet. Det kan hjälpa skogsägare att anpassa sin skötsel för att skogen ska vara till så stor klimatnytta som möjligt och inte orsaka onödiga koldioxidutsläpp.

Text: Monica Forsberg