Vi har gjort Sveriges skogar och skogsägare rikare sedan 1912. Våra erfarna rådgivare hjälper dig – oavsett om du vill maximera intäkter, jakt eller naturvärden.

Älgen mår bäst i blandskog

Älg

Foto: Malte Wingen

Som skogsägare innebär det en risk att satsa på blandskog eftersom älgen gärna äter tall- och björkplantor. Men med smarta beslut i skötseln kan riskerna minimeras, och då finns det mycket att vinna på blandskogen – inte minst för jaktintresserade.

Annika Felton

Annika Felton, forskare och docent inom näringsekologi vid SLU. Foto: Johanna Witzell

– Många skogsägare är ju jägare och vill ha djur på sina marker, då kanske man ser det som en fördel att skapa foder, säger Annika Felton på Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

Annika Felton är forskare och docent inom näringsekologi vid SLU i Alnarp. Hennes forskning är inriktad på södra Sveriges stora växtätare (älg, kronhjort och rådjur), hur och vad de äter och vilka konsekvenser skogsskötseln får för djurens välmående (diet och kondition).

Pågående studier visar bland annat att blandskog med lövträd är att föredra för älgens hälsa.

Detta eftersom lövträd, jämfört med gran och tall, släpper igenom mycket mer ljus och därigenom är gynnsamma för undervegetationen i fältskiktet.

– Varför är det viktigt för älgen? Jo, för att dvärgbuskar är väldigt viktiga födoämnen för älgen under vintertid och täckningen av dvärgbuskar är direkt relaterat till hur mycket ljus som kommer ner på marken.

Mörkare skogar ger mindre viltfoder

Annika Felton berättar att Riksskogstaxeringen i våras visade att många risarter går stadigt ner och har gjort det under flera årtionden.

– Det beror på att vi har allt mörkare skogar. Det är ett orosmoment. Under vintern bidrar risarterna med nästan 30 procent av torrmassan som älgarna äter. Det är med andra ord en viktig foderresurs.

Annika Feltons forskning visar också att älgen mår bäst, och kalvarna får en högre födelsevikt, när de har tillgång till en mångfaldig diet med mycket lövsly.

Med tanke på viltskador är det från skogsägarens synvinkel mer säkert att satsa på gran än att skapa en blandskog, förklarar Annika Felton. Anledningen är att älgar och rådjur inte tycker så mycket om att äta gran. Blandar man in björk i en granskog riskerar man alltså att älgarna äter av björkarna, och skapar man en blandning av gran-tall riskerar man att tallarna blir ätna.

– Det är därför vi har den här granifieringen i Sverige. Men man måste diskutera risktagandet i förhållande till vinsterna med blandskog. Och det finns sätt att minimera risken för skador, säger hon.

Mer tall behövs på landskapsnivå

Ett övergripande förslag för att sprida ut älgen, och därmed risken för skador, är att flera skogsägare satsar på att plantera tall samtidigt.

– Som det ser ut idag är det några få skogsägare som fortsätter att satsa på tall och som får alla djuren på sig. Om vi kan få tillbaka mer tall i hela landskapet så sprider vi ut djuren och skadorna på träden.

Ett bra exempel är Projekt Mera Tall som pågått under flera år i ett område i Kronoberg. Med aktiv samverkan mellan olika parter i samhället har man lyckats öka andelen tall som planteras i hela området, och man har noga koll på viltets antal och betesmönster. Nu försöker Skogsstyrelsen sprida denna modell till andra delar av södra Sverige.

Annika Felton förklarar att alla våra inhemska trädslag är utvecklade för att klara av en viss betesnivå, så det handlar i grunden om hur många djur som går i skogen och hur mycket annat som finns att äta.

– Om det är låga till medelhöga betesnivåer kan träden ändå producera lika mycket biomassa som om det inte fanns något bete alls, i alla fall om marken är hyfsat produktiv.

Salix positivt för kalvarnas vikt

Men man kan även minimera riskerna genom att sköta sitt bestånd på rätt sätt, berättar Annika Felton. En utgångspunkt för att det ska gå bra är att det finns alternativt foder.

– Om man försöker skapa ett blandbestånd av gran och björk till exempel så är det nog bra att inte röja bort alla andra lövträd, utan försöka behålla en del. Vi tror också att det är bra att behålla en del betade tallar som annars röjs bort, så kan de skjuta skott som blir mat. Det här är smarta beslut i skötseln, som är viktiga.

För jaktintresserade kan det vara av intresse att veta om att salix (sälg, vide och pil), asp och björk har visat sig ha en god inverkan på kalvarnas vikt.

– Våra studier visar att älgpopulationer som hittar de här lövträden i rikliga mängder, tillsammans med andra växter, i snitt har bättre kroppsvikt. Så om man skapar blandbestånd med dessa trädarter gör man det vilda och mångfalden en tjänst.

TEXT: Malin Letser