Vi har gjort Sveriges skogar och skogsägare rikare sedan 1912. Våra erfarna rådgivare hjälper dig – oavsett om du vill maximera intäkter, jakt eller naturvärden.

Den lokala skogspolitiken snårig

Hur förstås skogens sociala värden i olika kommuner, och vilket inflytande har medborgarna över den tätortsnära skogens utformning? Dessa är några av frågorna som statsvetaren Sara Holmgren reder ut med projektet ”Den lokala skogen”.

Sara Holmgren, SLU, forskar på den lokala skogspolitiken.

Sara Holmgren

– Svensk skogspolitik har av historiska skäl dominerats av tre aktörs­grupper: skogsägare, industri och staten genom Skogsstyrelsen. Men någon dokumentering över vad som görs på kommunal nivå saknas, säger Sara Holmgren.

Sara Holmgren har en bakgrund som statsvetare och skrev sin doktorsavhandling vid Sveriges lantbruks­universitet, SLU, i ämnet skogspolitik. Sedan dess har hon forskat vidare kring frågor som rör makt, deltagande och inflytande vad gäller användning av och synen på skogen.

I projektet ”Den lokala skogen” jobbar hon nu, tillsammans med kollegor vid SLU i Uppsala, med att kartlägga vad kommunerna gör och inte gör när det gäller tätortsnära skogar. Syftet är att synliggöra kommunernas roll i skogspolitiken, framför allt utifrån sociala värden.

– Frågan om lokalt inflytande är väldigt stor internationellt, men vi vet inte i vilken grad medborgare och intressegrupper ges möjlighet att påverka användning av tätortsnära skogar i Sverige, säger hon.

I en omfattande enkät som har skickats ut till skogsansvariga i Sveriges alla kommuner har forskarna sökt svar på huruvida kommunerna har en skogspolicy, hur kommunerna ser på, och förhåller sig till, skogens sociala värden och i vilken grad man involverar olika aktörer i planeringen.

– 30 procent av kommunerna svarar att de har en skogspolicy som är övergripande och 38 procent svarar att de har andra styrdokument som reglerar tätortsnära skogar.

Vad som innefattas i styrdokumenten varierar, berättar Sara vidare.

– Vissa kopplar samman skogen med den strategiska utvecklingen i kommunen gällande arbets­tillfällen, rehabilitering och naturturism, andra fokuserar på certifiering.

På frågan om hur kommunerna ser på skogens sociala värden var svaren ganska enhetliga - 90 procent svarar att det är motion man fokuserar på. Vad gäller inflytande över den lokala skogspolitiken visar svaren att det i första hand är kommunerna själva som har inflytande. Vad gäller allmänhetens möjlighet att påverka var svaren svårare att tyda.

 – 60 procent svarar att privatpersoner har möjlighet att vara med och påverka. Men det är svårt att veta vad det innebär. Kommuninvånarna kan ju ge synpunkter hela tiden, till exempel om ett träd har blåst ner och ligger i vägen någonstans. Så den här frågan kommer vi att jobba vidare med, bland annat genom på plats-intervjuer.

Projektet ”Den lokala skogen” kommer att presenteras i sin helhet hösten 2018, men redan nu har studien väckt tankar och reflektioner, berättar Sara Holmgren.

– Jag är ödmjuk inför att det ser väldigt olika ut, men det förvånar mig lite att det inte görs uppföljningar som integreras i den långsiktiga planeringen, hur ska man då veta vilka områden som är viktiga för människorna som bor i närheten? Folk flyttar ju och det kommer nya människor.

En annan reflektion är synen på de sociala värdena.

 – Om man bara tänker att tätortsnära skogar ska fungera för rekreation och hälsa, vilka är det då som utnyttjar dem, en medelklass som är ute och motionerar?! Man måste nog vara lite mer öppen för att det finns olika sätt som skogen kan spela en roll på. Det kan handla om vikten av en skogsdunge intill en skola eller att låta ett skogsområde vara istället för att bygga en park på platsen.

Text: Malin Letser.

Våra tjänster

Vi bidrar till utveckling

Skogssällskapet är en av Sveriges största privata finansiärer av forskning och kunskapsutveckling om skog och naturvård.