Gå till innehåll

Går det att enas om skogens klimatnytta?

Johan Bergh (till vänster) och Anders Lindroth (till höger) är överens om mycket, men när vi resonerar om möjligheterna att ersätta fossil energi med bioenergi från skogen tar diskussionen fart. Foto: Kristoffer Hedlund

Vad betyder skogen egentligen för klimatet? När forskningsresultat pekar i olika riktningar kan det vara svårt att orientera sig i klimatdjungeln. Skogsvärden har träffat två skogsprofessorer som står på olika sidor i debatten för att ta reda på följande: vad är de överens om?

Skogsvärden bjöd in två skogsprofessorer, Johan Bergh och Anders Lindroth, till ett samtal. Dessa båda forskare stod under hösten på olika sidor i en delvis het DN-debatt om skogens betydelse för klimatet. Vi vill veta vad forskarna är överens om.

Det visar sig vara en hel del. Till exempel att världens skogar är den viktigaste kolsänkan. Att avverkning av regnskogar är ett stort problem för klimatet eftersom det inte kommer upp någon ny skog. Att den svenska skogen och skogsprodukterna binder lika mycket koldioxid som vi tillsammans släpper ut från våra transporter, bostäder och jordbruket. Att ökad skogstillväxt är bra för klimatet och att trä gör klimatnytta när det ersätter betong och metall.

Kolskuld eller avverkning av "räntan"?

Det är först när vi resonerar om möjligheterna att ersätta fossil energi med bioenergi från skogen som diskussionen tar fart. Anders Lindroth menar att det är en dålig idé. Det skulle vara direkt kontraproduktivt om vi vill nå klimatmålen i Parisavtalet, eller som han skriver i en debattartikel i DN, ”en katastrof för klimatet”. Hans resonemang utgår från antagandet att en storskalig satsning på bioenergi innebär kraftigt ökade avverkningsnivåer – så stora att vi skulle behöva avverka mer än skogens årliga tillväxt på nationell nivå.

Johan Bergh, professor, Linnéuniversitetet

"Att använda genetiskt förädlat material som höjer tillväxten med 30 procent har också en positiv effekt på tillväxten", säger Johan Bergh, professor vid Institutionen för skog och träteknik, Linnéuniversitetet

− Då avverkar vi ju kolsänkan och frigör koldioxid som tidigare har varit bunden i skogen. Jag menar att om vi ska få utrymme att utnyttja skogen mer måste vi först öka upptaget i skogen. Om vi lyckas med det kan vi använda det utrymme vi skapat till att ersätta exempelvis fossilt transportbränsle med biodrivmedel från skogen.

Johan Bergh håller med om resonemanget, men lyfter fram statistik från SLU:s Riksskogstaxering.

– I Sverige har vi de senaste 100 åren, förutom under några enstaka år, avverkat mindre än den årliga tillväxten. Vi har alltså ett ständigt ökande kolförråd i skogen. Däremot finns det andra länder där man inte kan öka tillväxten så mycket mer och är nära ett maximalt kolförråd i skogen. Om man då ökar avverkningarna får man oftast ta mer än tillväxten och avverka en del av kollagret.

Anders Lindroth, professor, Lunds universitet.

"Ja, men det tar längre tid innan det ger effekt på tillväxten. Om vi vill göra något för klimatet snabbt borde vi gödsla", svarar Anders Lindroth, professor vid Institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap, Lunds universitet

Det är inte bra – då blir det mer som gruvdrift och inte som att avverka en del av ”räntan”. Det är helt avgörande vilket skogsbruk man har, säger Johan Bergh.

Anders Lindroth instämmer:

− Ja, balansen mellan tillväxt och avverkning är det som avgör. Om du ökar tillväxten kan du också öka avverkningarna lite grand. Det är viktigt att bibehålla det förhållande vi har mellan tillväxt och avverkningar i dag om vi ska bibehålla kolsänkan i stort.

Han tillägger:

− Vi kan ju tänka oss hur det skulle ha sett ut om vi inte hade haft en kolsänka i de landbundna ekosystemen över världen som motsvarar 25–30 % av de fossila utsläppen. Då skulle vi redan nu ha befunnit oss i en mycket, mycket varmare värld. Sänkan är oerhört viktig, säger Anders Lindroth.

Trakthyggesbruk vs. kontinuitetsskogsbruk

I debatten diskuteras ofta vilket skogsskötselsystem som ger störst klimatnytta – trakthyggesbruk eller kontinuitetsskogsbruk. Anders Lindroth förespråkar kontinuitetsskogsbruk, eftersom det är hyggesfritt. På hyggen uppstår en negativ kolbalans på grund av att växtdelar på och i marken bryts ned efter avverkning, så kallad markandning. Det tar ett antal år innan ungskogens tillväxt är så stor att upptaget av koldioxid genom fotosyntesen överstiger markandningen. Därför får hygget negativ kolbudget under 7–15 år.

Forskarna Lindroth och Bergh är överens om detta och att tiden det tar att nå positiv kolbalans varierar mellan olika bestånd. Men medan Anders Lindroth ser den negativa kolbalansen på hygget som en kolskuld, menar Johan Bergh att tillväxten och sannolikt också koldioxidupptaget är så mycket högre under resterande delen av omloppstiden i trakthyggesbruket att det kompenserar för den negativa kolbalansen under hyggesfasen. Han hänvisar till livscykelanalyser som visar att det inte finns någon skillnad i kolbalans mellan trakthyggesskogsbruk och kontinuitetsskogsbruk, förutsatt att skogarna producerar lika mycket virke under hela skogens omloppstid.

− Då har man räknat in all kollagring i träd, vegetation, mark, produkter och substitution och alla utsläpp som skogsbruket och transporter ger upphov till, säger han.

Fler studier om kolbalans i kontinuitetsskogsskötsel behövs

Att omföra dagens skogsbruk till kontinuititetsskogsbruk skulle dock ge stora tillväxtförluster under lång tid, menar Johan Bergh. Man har inte heller samma möjligheter som vid trakthyggesbruk att använda sig av genetiskt förädlat material som växer mer och kan inte ta vara på grenar och toppar efter avverkning för bioenergiändamål – båda faktorerna till nackdel för klimatet. Å andra sidan – och det är de båda forskarna överens om – kan kontinuitetsskogsbruk vara bättre för den biologiska mångfalden.

Båda vill gärna se fler studier som visar hur kolbalansen ser ut för ekosystem som brukas med kontinuitetsskogsskötsel, eftersom de flesta som hittills gjorts utgår från trakthyggesbruk. De drar olika slutsatser om vilket skötselsystem som är allra mest klimatsmart, men är rörande överens om att skogar med hög tillväxt är avgörande för klimatet.

− Jag har länge drivit tesen att man skulle sätta av skog för att sköta den intensivt med gödsling så att den tar upp så mycket koldioxid som möjligt. Då ökar man kolsänkan och kan använda det utrymmet till att substituera andra material, säger Anders Lindroth.

Han förklarar att gödsling har dubbelt positiv effekt på klimatet, eftersom den både ökar upptaget av koldioxid i trädskiktet och minskar markandningen som avger koldioxid.

Johan Bergh håller med och tillägger att andra produktionshöjande åtgärder också skapar utrymme för ökad substitution.

– Att använda genetiskt förädlat material som höjer tillväxten med 30 procent har också en positiv effekt på tillväxten, säger han.

– Ja, men det tar längre tid innan det ger effekt på tillväxten. Om vi vill göra något för klimatet snabbt borde vi gödsla, säger Anders Lindroth.

TEXT: Malin von Essen

Dela